DN Debatt

”Trovärdigheten för hela vårdbranschen urholkas”

Vårdskandalerna. Att tillhandahålla välfärd i Sverige ställer stora krav inte bara på kvalitet utan också på god företagsetik och skattemoral. Det är orimligt att använda tveksamma skatteupplägg när intäkterna kommer från skattebetalarna. Blotta misstanken att pengarna hamnar i skatteparadis urholkar trovärdigheten för branschen och går på tvärs med syftet med den valfrihet och mångfald vi har inom vård och omsorg, skriver Sofia Arkelsten och Mats Gerdau.

Moderaterna tar ansvar för hela Sverige och vi arbetar ständigt med att utveckla vår politik. Ett område där det finns stora utmaningar är äldrepolitiken.

Alliansregeringens reformarbete och ansvarsfulla ekonomiska politik har gjort att vi kommit långt, men fler steg måste tas för att Sverige ska bli ett ännu bättre land att åldras i. Därför har Moderaterna tillsatt en grupp som ska ta fram en ny, samlad politik för äldre.

Vissa äldre är pigga och friska, andra är sjuka. Många äldre är i behov av vård och omsorg, andra lever aktiva liv, passar barnbarnen och väljer att fortsätta arbeta efter 65-årsdagen. Det går därför inte att tala om äldre som en homogen grupp. Politiken måste i stället formuleras utifrån flera olika perspektiv.

Moderaternas äldregrupp kommer bland annat att fördjupa sig i följande områden:

Vård och omsorg. Sjukvården och äldreomsorgen har en stor roll i många äldres liv. När vi lät Demoskop undersöka vad svenska folket oroar sig för på ålderns höst svarade 39 procent att det var just hälsan. På andra plats kom ”att inte kunna röra mig som jag vill, till exempel gå på promenader”. Detta ställer vården och omsorgen inför stora utmaningar.

Självklart är det oacceptabelt att gamla och svaga far illa på grund av brister i omsorgen. Oavsett var eller av vem man får sin vård och omsorg ska man kunna lita på att den är trygg och håller hög kvalitet. För oss spelar det ingen roll om verksamheten drivs av en kommun, ett landsting eller någon fristående - den ska hålla för höga krav.

I diskussionen om äldreomsorgen betonas äldres rätt att välja själva allt mer. Det är positivt. Men det ställer också högre krav på hur bemötande, service och uppföljning organiseras. Verksamheten är till för människorna, inte tvärtom.

Att vara med och tillhandahålla välfärd i Sverige ställer stora krav på kvalitet och tillgänglighet, men också på god företagsetik och skattemoral. Att använda tveksamma skatteupplägg när man får sina intäkter från skattebetalarna är orimligt. Bara misstanken om att pengarna hamnar i skatteparadis, i stället för att användas till högkvalitativ, tillgänglig och rättvis välfärd, urholkar trovärdigheten för branschen och går på tvärs med syftet med den valfrihet och mångfald vi har. Det är kvaliteten och effektiviteten i verksamheten som ska vara konkurrensavgörande - inte vilket skatteupplägg aktörerna använder.

Finansdepartementet ser nu över den här frågan brett.

Företagsskatteutredningen arbetar också med frågan, men det ska inte uteslutas att alliansregeringen återkommer med åtgärder innan utredningen är klar.

Numera ansvarar Socialstyrelsen för tillsyns- och tillståndsverksamheten enligt socialtjänstlagen. Om de finner missförhållanden - oavsett om verksamheten är privat eller offentlig - kan Socialstyrelsen lämna kritik, begära åtgärder, lämna förelägganden med eller utan vite och stänga delar av eller hela verksamheten. Om det är enskild verksamhet kan tillståndet återkallas och fortsatt verksamhet förbjudas.

Från och med den 1 juli 2011 gäller Lex Sarah alla verksamheter inom socialtjänsten - oberoende av om de drivs i privat eller offentlig regi - och omfattar alla missförhållanden och även risker för missförhållanden.

Låt oss också vara tydliga med att kommuner och landsting har det slutliga ansvaret. Det gäller oavsett vem som driver verksamheten.Att ha resurser och bra metoder för uppföljning och kontroll är centralt. Om kvalitet och trygghet inte håller måttet måste krav ställas på att det åtgärdas. Sker inga förbättringar ska ansvar eller kontrakt för verksamheten kunna dras in. Det gäller också oavsett vem som driver verksamheten. Som upphandlare och avtalspart har kommuner och landsting de största möjligheterna att påverka kvaliteten i omsorgen.

Boende och mat. Det behövs en mångfald av boenden anpassade för äldre, både på den vanliga bostadsmarknaden och i form av olika senior- och äldreboenden. Den som vill bo kvar hemma ska finna stöd för det och den som vill bo i trygghets- eller omsorgsboende ska ha möjlighet att göra det. Dessutom bör trösklarna till olika gemensamma boenden sänkas. Många äldre lever i en ensamhet som inte är självvald.

En annan viktig fråga rör maten. Det finns anledning att tro att flera av de problem som finns med undernäring hos äldre kan bero på att många tvingas äta utan sällskap. Hur maten tillagas har också betydelse. Insatser för en mer näringsriktig kost hjälper inte om maten aldrig äts. Dessutom är smaken olika. En utgångspunkt för arbetsgruppen bör vara att alla måste ges inflytande över vad de ska äta.

Äldres vardag. Fler måste få uppleva en ålderdom med aktiviteter och social samvaro, även de som blivit äldre, svaga och sjuka. Lika viktigt är att se över situationen för dem som inte är i behov av vård eller omsorg. Hur kan samhället hjälpa äldre att behålla det friska friskt?

Även de anhöriga är viktiga, inte minst de som vårdar äldre släktingar i hemmet. Att kvinnor tar större ansvar än män vad avser vården av föräldragenerationen kommer vi att rikta särskilt fokus på. Vad beror det på och vilka utmaningar ställer det politiken inför?

Äldres ekonomi. Den ekonomiska situationen skiljer sig åt mellan landets pensionärer. Det finns pensionärer som har svårt att få pengarna att räcka till medan andra har en god ekonomi med pengar på banken och avbetalade huslån.

En förutsättning för att vi ska klara välfärden är att arbetslinjen fungerar och fler kommer i arbete. Detta gäller självklart även de äldre som orkar och vill. Det behövs därför förslag på hur vi kan stimulera fler äldre att stanna kvar längre i arbetslivet.

Det är också viktigt att undersöka vad som ligger bakom att många äldre lämnar arbetsmarknaden före pensionsåldern. Finns det nödvändiga förändringar att göra i lagar, regler eller skatte- och bidragssystem som skulle underlätta för äldre som vill jobba längre?

Centrala utgångspunkter för gruppens arbete är att pensionsöverenskommelsen ska ligga fast och att åtgärderna inte strider mot arbetslinjen eller undergräver våra stabila statsfinanser.

Medarbetarna i välfärden. Moderaterna har inte alla svar. Det behövs olika erfarenheter för att vi tillsammans ska kunna göra Sverige till ett ännu bättre land att åldras i. Särskilt välkomna är åsikter från medarbetarna i välfärden.

Det går att förbättra mycket inom äldreomsorgen genom att lyssna på medarbetarna och ge dem större inflytande över sin arbetssituation. Vi kommer därför att fokusera inte bara på de äldre, utan också på medarbetarnas arbetsvillkor och möjlighet att påverka sin vardag. Så tar vi ansvar för välfärden och för Sverige.

Sofia Arkelsten (M), partisekreterare

Mats Gerdau (M), riksdagsledamot, leder Moderaternas arbetsgrupp för en politik för äldre