Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Tryggheten på sjukhusen måste säkras mot gäng”

Nästan varannan sjuksköterska (46 procent) uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket. Snittet bland svenska arbetstagare var 14 procent.
Nästan varannan sjuksköterska (46 procent) uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket. Snittet bland svenska arbetstagare var 14 procent. Foto: Meli Petersson Ellafi

Det är dags att skydda våra sjukhus. Patienter ska inte behöva drabbas av gängkriminaliteten. Vårdens medarbetare, ska inte behöva stå ut med hot och trakasserier. Lagen behöver ge ett tydligt skydd för vårdpersonal, skriver partiledaren Jan Björklund (L), Anna Starbrink (L), och Roger Haddad (L).

I sjukvården ska du kunna känna dig trygg. Trygg i att få den bästa möjliga vården, och trygg i att vårdpersonalen har ditt bästa för ögonen och kan arbeta strikt utifrån behov och medicinska prioriteringar. Tyvärr störs arbetet i vården allt oftare av hot och våld, som blivit vardag för många medarbetare inte minst på våra stora sjukhus. Stökiga personer som hotar och skriker för att komma in på vårdavdelningar. Kompisar som kräver att få sitta med och övervaka behandlingen. Högljudda krav på mer och snabbare hjälp. Släktingar som fotograferar namnskyltar och tjänstgörande personal. De oroligheter som inträffade på Karolinska i tisdags förra veckan, när ett stort antal människor stormade in på akutmottagningen och patienter behövde föras i säkerhet, är tyvärr inget undantagsfall. Redan i fredags var det hotfullt igen med en stor folksamling och polisen behövde skydda akutmottagningen. Ofta på andra sjukhus har det varit mycket värre än så, där hoten sker inne på mottagningar och avdelningar. Vittnesmålen är många från personal som bävar inför att vårda skottskadade, inte bara för tragedin kring varje fall där en människa medvetet skadat en annan, utan för att man vet vad det riskerar att föra med sig av hot och påtryckningar.

Angreppen på säkerheten vid våra sjukhus och akutmottagningar är mycket oroande. Larmrapporter kommer från många delar av landet. Från Södertälje, Malmö och Göteborg och andra platser. Oftast uppmärksammas problemen på akutmottagningarna, men hotfulla personer uppträder även vid och inne på vårdavdelningar. Det är givetvis oerhört ansträngande för vårdpersonalen, och sjukskrivningarna ökar till följd av att hot och våld har ökat.

Vårdpersonal är också mångdubbelt mer utsatta för hot och våld än andra arbetstagare, visar en rapport från Arbetsmiljöverket.

Nästan varannan sjuksköterska (46 procent) uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld. Det samma gällde fler än två av fem specialistsjuksköterskor och barnmorskor (42 procent). För vård- och omsorgspersonal är siffran 44 procent. Snittet bland svenska arbetstagare var 14 procent.

Hoten men också stressen drabbar inte bara arbetsmiljön. Även patientsäkerheten och vårdens kvalitet kan drabbas.

Det är oacceptabelt om medicinskt grundade prioriteringar riskerar att åsidosättas och andra patienter drabbas.

Väktare och övervakningskameror blir vanligare inslag. Förutom det personliga lidandet leder allt detta till problem och kostnader som försvårar sjukvårdens bemanning och grundläggande uppgift, att bota, lindra och hjälpa. Landstingen och sjukhusen gör vad de kan för att trygga säkerheten – men måste göra alltmer och ta allt större kostnader, för att staten inte lyckats garantera lag, ordning och trygghet.

Bara de senaste dagarna har vi sett flera dödsskjutningar runt om i landet. Skjutningar på gator och i bostadsområden, hot och bråk vid sjukhusen är ett utslag av en samhällsutveckling där vi kanske inte ser mer, men tyngre och mer organiserad kriminalitet. Vi ser mer av hänsynslöshet mot medmänniskor, att respekten brister också för instanser som räddningstjänst, ambulans och sjukvård. Det kräver resurser och förutsättningar för polisen och andra delar av rättssamhället. De resurserna och de förutsättningarna måste regeringen ordna. Justitieminister Morgan Johansson (S) har numera ansvaret för hela rättskedjan och borde ta som en av sina mest prioriterade uppgifter att säkra arbetsförhållanden för personer som arbetar i samhällsviktiga funktioner.

Brottsbekämpningens problem är välbekanta. Poliserna har blivit färre under S-regeringen, sett till den ökande befolkningen. Insatser mot organiserad brottslighet och utredningar av skjutningar och gängmord kräver allt större resurser. Samtidigt som polisen kämpar med att utreda dessa grova brott riskerar vardagsbrottsligheten, som hotar människors trygghet, att sättas på undantag. Sent omsider utlovas nu en miljardsatsning – men det är tragiskt hur regeringen har dragit benen efter sig. Merparten av miljarderna ligger också utanför innevarande mandatperiod, enligt S-regeringens vana vid storstilade reformlöften.

Liberalerna har sedan länge krävt resurser för 5.000 fler poliser och 2.000 kommunala ordningsvakter. Men dessutom måste vi få en mycket effektivare bekämpning av de illegala insmugglade vapen som är verktygen för den organiserade brottsligheten och vid skjutningar. Därför kräver vi också en förstärkning på 100 miljoner kronor till Tullen.

Ekonomiska resurser är inte nog. Också lagstiftningen behöver skärpas. Tryggheten för personer med samhällsviktiga jobb, och för alla oss som är beroende av att de kan utföra sina uppgifter, gör det nödvändigt att skärpa straffen för hot och våld mot tjänstemän i samhällsviktiga funktioner.

Reformerna för skarpare straff har också de försenats på grund av regeringens långsamma och passiva hantering: man tog ett helt år, 2016, på sig att tillsätta den så kallade blåljusutredningen som inte ska återrapportera förrän 2018, varför en ny lag tidigast kan komma våren 2019. Om regeringen tar hoten mot personalen på allvar måste delar av utredningens uppdrag tidigareläggas. Redan i dag borde vi kunna enas om att minimistraffet för våld mot tjänsteman omedelbart höjs till sex månaders fängelse.

Till de samhällsviktiga funktioner som ska skyddas av skärpta straff vid hot och våld, hör inte bara blåljusmyndigheter som polis, räddningstjänst och ambulanser. Till dem som behöver stärkt skydd i lagen räknar vi liberaler självklart också personalen på våra sjukhus och i andra delar av vården. Om direktivet är otydligt måste det förtydligas.

Ett starkt rättssamhälle är den absoluta grunden för ett fungerande samhälle, i statens ”kontrakt” med medborgarna. Det måste prioriteras. Vi liberaler kräver att regeringen ger rättsväsendet de resurser och förutsättningar som krävs. De som har till uppgift att rädda liv ska inte riskera att hotas till livet.

DN Debatt. 25 augusti 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.