Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Tusentals patienter dör varje år av vårdskador”

Vi bedömer att vårdskadorna kostar minst 10 miljarder kronor årligen enbart för sjukvården. Till detta kommer övriga kostnader för samhälle och för de skadade själva, skriver artikelförfattarna.
Vi bedömer att vårdskadorna kostar minst 10 miljarder kronor årligen enbart för sjukvården. Till detta kommer övriga kostnader för samhälle och för de skadade själva, skriver artikelförfattarna. Foto: Jochen Tack Alamy

Forskning behövs. Alla verkar eniga om vikten av hög patientsäkerhet, men det finns en oklarhet och oenighet om vad det innebär i praktiken. Därför behövs en bättre vetenskapligt grundad kunskap om vad som behöver göras för att nå en hög säkerhet i vården, skriver åtta forskare och läkare.

Nästan varje dag kommer berättelser om patienter som råkat illa ut i vården och att personal slår larm om riskerna. Därefter brukar chefen för den aktuella verksamheten hävda att ”patientsäkerheten inte är hotad”. Just det uttrycket har röstats fram som värsta vårdfloskeln av tidningen Dagens Medicins läsare.

Alla verkar eniga om vikten av hög patientsäkerhet, men det finns en oklarhet och oenighet om vad det innebär i praktiken. Vad betyder bra patientsäkerhet och när är den tillräckligt bra? Det behövs en bättre vetenskapligt grundad kunskap om vad som behöver göras för att nå en hög säkerhet i vården.

Därför föreslår vi att forskning om patientsäkerhet ska ingå i den kommande forskningspropositionen:

1. Staten måste ta ett tydligt ansvar för en nationell kunskapsuppbyggnad om patientsäkerhet.

2. En genomtänkt strategi för hur resultat från forskning och utveckling snabbt ska bli användbara behövs.

3. Ett nationellt kunskapscentrum för patientsäkerhet som kan stötta utvecklingen behövs.

Det viktigaste skälet är det stora antalet skador i vården. Cirka var tionde patient inlagda på sjukhus drabbas av en vårdskada. Det inträffar där varje år cirka 1 400 dödsfall där en vårdskada bedöms ha bidragit. Riktigt hur stort problemet är vet vi inte, eftersom det saknas djupare kunskap från andra delar av vården, exempelvis psykiatrisk vård och barnsjukvård. Förutom lidandet för de skadade blir vårdtiden förlängd och vårdskador uppskattas ta 10 procent av de sammanlagda sjukvårdsresurserna. Vi bedömer att vårdskadorna kostar minst 10 miljarder kronor årligen enbart för sjukvården. Till detta kommer övriga kostnader för samhälle och för de skadade själva.

Flera granskningar av det förebyggande säkerhetsarbetet inom sjukvården har gjorts av bland annat Patientsäkerhetsutredningen och Riksrevisionen. De lyfter alla behovet av kunskap och av forskning. Inget forskningsråd eller organisation har i dag ett ansvar för forskningen om patientsäkerhet, och forskningen är i dag av liten omfattning. Summan uppskattas till några miljoner årligen, vilket kan jämföras med samhällets satsning på forskning på trafiksäkerhet på minst 100 miljoner kronor. Det förefaller därför rimligt att minst 50 till 100 miljoner kronor årligen skulle satsas på forskning och utvecklingsinsatser för patientsäkerheten, vilket är en mycket liten del av vad vårdskadorna kostar sjukvården och samhället

Det behövs tvärvetenskaplig forskning med ett systemperspektiv på hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetsarbetet bör baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet på samma sätt som vårdens övriga insatser. Den snabba utvecklingen inom hälso- och sjukvården innebär nya risker, som kräver ett förändrat och förnyat förhållningssätt.

 

Forskningen är i dag av liten omfattning. Summan uppskattas till några miljoner årligen, vilket kan jämföras med samhällets satsning på forskning på trafiksäkerhet på minst 100 miljoner kronor.

 

Hela vårdområdet måste inkluderas, men hittills har somatisk sjukhusbaserad vård fått huvuddelen av intresset. Det är nödvändigt att även andra områden som psykiatri, barnsjukvård, primärvård, hemsjukvård och kommunal sjukvård uppmärksammas tydligt.

Ta psykiatrin som exempel: antalet självmord uppskattades till cirka 1 600 år 2013. I en studie av Socialstyrelsen har ungefär hälften haft kontakt med sjukvården under sin sista månad i livet. Självmord skulle därför i en del fall kunna bedömas som en vårdskada, men omfattningen är okänd.

Vi föreslår flera olika forskningsområden. Några är kopplade till de omorganisationer som ständigt görs inom vården. Nya behandlingsmetoder införs, som exempelvis att mer avancerad vård ges i hemmet. Hur ska förändringarna genomföras utan att patientsäkerheten försämras? Hur kan övergripande konsekvens- och riskanalyser genomföras inför en större förändring? Här skulle vinsten främst vara att upptäcka och förebygga problem och risker i god tid, snarare än att försöka bedöma sannolikheter.

Användbara resultat behöver snabbt komma till nytta. Vi föreslår en målinriktad strategi som går från valet av forskningsområden till att resultat implementeras för att sedan utvärderas. Det finns en mängd aktörer som påverkar patientsäkerheten, från myndigheter och landsting till personal och patienter. Det gör att samverkan och kommunikation är viktiga områden.

För att driva på utvecklingen bör staten inrätta ett självständigt nationellt kunskapscentrum för patientsäkerhet. Det skulle kunna komplettera befintliga myndigheter och andra organisationer, som var och en har sin roll. Ett centrum skulle vara ett forum för debatt och kunskapssökande, med syfte att sammanställa befintlig kunskap från forskning, utredningar och praktiska erfarenheter. En annan roll skulle vara att aktivt verka för att goda erfarenheter och bra arbetssätt sprids och kommer till användning i hälso- och sjukvården.

Vi som lägger förslagen kommer från olika branscher men är på olika sätt engagerade inom patientsäkerhetsområdet. Vi deltar som enskilda personer och representerar enbart oss själva.

DN Debatt. 23 november 2015

Debattartikel
”Tusentals dör av vårdskador varje år”. Forskare och läkare: Staten bör inrätta ett nationellt kunskapscentrum för patientsäkerhet. 

Bakgrund. Vårdskador
Vårdskada: Enligt Patientsäkerhetslagen är vårdskada ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”.
Patientsäkerhet: Skydd mot vårdskada. En annan definition är att patientsäkerhet är minskningen av risk för onödig skada orsakad av vården till en acceptabel nivå. Den är mer komplex och inbegriper sannolikheten för vårdskada och att det ska finnas acceptabla värden för risk.
Källa: Artikelförfattarna 

Repliker
”Wikström måste prioritera patientsäkerheten”, skriver Cecilia Widegren (M).