Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Tydlig åldersdiskriminering redan från 40-årsåldern”

Tio års högre ålder medför cirka fem procentenheters lägre chans att bli kontaktad, vilket visar att den negativa ålderseffekten är avsevärd. Nedgången är större för kvinnor än för män, skriver artikelförfattarna.
Tio års högre ålder medför cirka fem procentenheters lägre chans att bli kontaktad, vilket visar att den negativa ålderseffekten är avsevärd. Nedgången är större för kvinnor än för män, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow TT

Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare när man skickat en jobbansökan faller kraftigt redan från 40-årsåldern. Närmare pensionsåldern kontaktas knappt någon. Det visar vår nya studie där vi skickade mer än 6.000 fiktiva jobbansökningar med sökande i åldern 35–70 år, skriver nationalekonomerna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson.

Den demografiska utmaning som Sverige står inför på grund av en åldrande befolkning kommer inom en snar framtid att sätta hård press på de offentliga finanserna. För att hantera följderna av detta krävs en ökning av sysselsättningen bland äldre. Att fler måste arbeta högre upp i åldrarna är något som de flesta politiker och ekonomer är överens om. Debatten om hur detta ska ske har dock till stor del handlat om äldres arbetsutbud, till exempel om äldre vill fortsätta arbeta, om det finns tillräckligt starka ekonomiska incitament för äldre att arbeta och om äldres utbildning är anpassad till dagens arbetsmarknad.

Även om dessa frågor är viktiga visar vi att det också finns ett betydande problem vad gäller arbetsgivarnas vilja att anställa äldre i form av åldersdiskriminering. Det är hög tid att samhället även ser detta problem. Om Sverige ska lyckas med att öka arbetskraftsdeltagandet bland äldre måste inte bara utbudet av arbetskraft bland äldre öka utan också åldersdiskrimineringen motverkas.

Åldersdiskriminering medför också flera andra problem. Den kan leda till minskad rörlighet i arbetskraften. Om medelålders och äldre förväntar sig att bli diskriminerade kan det leda till att de inte söker efter ett nytt jobb eller inte finner ett nytt jobb, även i de fall där de skulle behöva byta jobb eller yrke. För låg rörlighet kan hämma utvecklingen på arbetsmarknaden och därmed minska tillväxten i ekonomin. Till detta kommer den psykologiska kostnaden för de personer som inte upplever sig vara behövda på arbetsmarknaden.

Våra resultat visar att åldersdiskrimineringen till och med kan vara mer omfattande än den etniska diskriminering som andra studier funnit. Det krävs således kraftfulla åtgärder för att motverka åldersdiskriminering.

För att undersöka om det finns åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden genomförde vi under 2015 och 2016 ett så kallat fältexperiment. Vi skickade mer än 6.000 jobbansökningar för fiktiva sökande i åldern 35–70 år till arbetsgivare som annonserade efter personal. Åldern varierades i ansökningar som i övrigt var utformade för att vara meritmässigt identiska. Vi mätte sedan arbetsgivarnas svar, till exempel kallelser till anställningsintervjuer.

Genom att vi i experimentet hade full kontroll över innehållet i ansökningarna kan vi fastställa att eventuella skillnader i chansen att bli kontaktad beror på åldersdiskriminering och inte på några andra skillnader mellan de sökande. Detta tillvägagångssätt står i skarp kontrast till de studier som använder enkät- eller registerdata för att studera diskriminering. Med sådana, mer traditionella, metoder är det sällan möjligt att utesluta alternativa förklaringar till skillnaderna.

Resultaten för effekten av den arbetssökandes ålder är slående. Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare efter att ha sökt ett arbete faller kraftigt redan i 40-årsåldern, och det finns ett tydligt negativt samband mellan chansen att bli kontaktad och den sökandes ålder. Närmare pensionsåldern är chansen att bli kontaktad mycket låg. Tio års högre ålder medför cirka fem procentenheters lägre chans att bli kontaktad, vilket visar att den negativa ålderseffekten är avsevärd. Nedgången är större för kvinnor än för män. Resultaten visar att den sökandes ålder är en negativ faktor i rekryteringsprocessen och att åldersdiskriminering är ett betydande problem på den svenska arbetsmarknaden.

Enkätsvaren visar att det finns tre egenskaper som arbetsgivarna anser är viktiga och som de oroar sig för att arbetstagare över 40 år har börjat förlora: förmågan att lära sig nya saker, att vara anpassningsbar och flexibel samt driven och initiativrik.

En uppenbar fråga är vad som orsakar åldersdiskriminering. Det tycks osannolikt att uppfattningar om sämre yrkesfärdigheter, fysisk styrka och hälsa skulle vara viktiga redan i 40-årsåldern, där den negativa ålderseffekten startar. För att hitta möjliga förklaringar genomförde vi en enkätundersökning riktad till ett representativt urval av arbetsgivare. Enkätsvaren visar att det finns tre egenskaper som arbetsgivarna anser är viktiga och som de oroar sig för att arbetstagare över 40 år har börjat förlora: förmågan att lära sig nya saker, att vara anpassningsbar och flexibel samt driven och initiativrik.

En förklaring till åldersdiskrimineringen skulle därför kunna vara att arbetsgivare diskriminerar eftersom de tror att arbetstagare förlorar dessa förmågor redan i medelåldern. Det som gör denna förklaring sannolik är att dessa förmågor är tillräckligt allmänna för att vara relevanta i alla de yrken som ingår i experimentet. Vi finner nämligen en stark negativ ålderseffekt i alla de sju yrken vi studerar (administratörer, kockar, lokalvårdare, restaurangbiträden, butikssäljare, företagssäljare och lastbilsförare).

En annan intressant fråga är vilka avtryck den starka negativa ålderseffekten lämnar på arbetsmarknaden. Data från Arbetsförmedlingen visar att arbetslöshetstiden ökar nästan linjärt med åldern. Detta mönster är förenligt med våra experimentella resultat då vi finner att chansen att bli kontaktad faller närmast linjärt med den sökandes ålder. I data från Statistiska Centralbyrån kan man se att också arbetskraftens rörlighet avtar med åldern på ett sätt som är förenligt med våra resultat. Även om ett viktigt skäl till att rörligheten på arbetsmarknaden minskar med åldern är att många äldre är välmatchade och därför inte söker jobb kan den lägre rörligheten också återspegla diskriminering.

Andra typer av diskriminering – etnisk diskriminering och könsdiskriminering – diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Det är hög tid att även börja diskutera problemet med åldersdiskriminering. Våra resultat visar att åldersdiskrimineringen till och med kan vara mer omfattande än den etniska diskriminering som andra studier funnit. Det krävs således kraftfulla åtgärder för att motverka åldersdiskriminering. Till exempel kan lagstiftningen mot åldersdiskriminering behöva förstärkas. Trots att det är förbjudet att åldersdiskriminera har få arbetsgivare fällts för åldersdiskriminering.

Bakgrund. Undersökningen

Drygt 6 000 jobbansökningar för fiktiva sökande i åldern 35-70 år skickades till arbetsgivare som annonserade efter personal.

Arbetsgivarnas svar, till exempel kallelser till anställningsintervjuer, registrerades.

Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare efter att ha sökt arbete faller kraftigt redan i 40-årsåldern.

Närmare pensionsåldern är chansen att bli kontaktad mycket låg.

Fältexperimentet utfördes 2015 och 2016 av artikelförfattarna.

DN Debatt. 15 juni 2017

Debattartikel

Nationalekonomerna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson:
”Tydlig åldersdiskriminering redan från 40-årsåldern”

Repliker

Lennart Hedström och Claes Åberg, TRR Trygghetsrådet:
”Inte nattsvart för den som fyllt 40”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.