Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Tyska jobbundret hackar när utbildningar akademiseras”

Fel väg för Sverige. LO och Socialdemokraterna har det tyska lärlingssystemet som en förebild i jobbpolitiken. Samtidigt vill man göra yrkesprogrammen ­högskoleförberedande Men de tyska erfarenheterna av lärlingsutbildningarnas akademisering ­avskräcker, skriver Arne Engström, docent.

Den svenska gymnasieskolan har nyligen reformerats. På yrkesprogrammen läser de allra flesta eleverna den lättaste kursen i matematik, 1a. Efter att ha läst kursen gör eleverna ett nationellt kursprov. Resultaten har nyligen offentliggjorts. Våren 2014 blev ungefär 30 procent av eleverna underkända på kursprovet. Det är samtidigt stora skillnader mellan elever med olika bakgrunder. Drygt 46 procent av eleverna med utländsk bakgrund blev underkända, mot 26 procent för dem med svensk bakgrund. Dubbelt så stor andel av eleverna vars föräldrar endast har grundskola underkändes, jämfört med dem som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Matematik är för övrigt det ämne som eleverna har svårast att klara. Gymnasieskolan framstår fortfarande i allt väsentligt som en skola där elevernas sociala bakgrund spelar en avgörande roll för framgång och där skolmatematiken fungerar som ett kritiskt filter.

LO och Socialdemokraterna har kritiserat gymnasieskolans yrkesprogram för att hålla för låg kvalitet. Det är lätt att hålla med. Men vad är det för recept de skriver ut? Gör gymnasieskolan obligatorisk och alla yrkesprogram högskoleförberedande. Skälen som ofta anförs är att allt fler yrken kräver en högre utbildning. Med en högre utbildning följer högre löner, lägre arbetslöshet och större möjligheter att utvecklas.

Det här är en vanföreställning, hävdar den tyske bildningsfilosofen Julian Nida-Rümelin i den nyutkomna stridskriften ”Der Akademisierungswahn”. Han går där till angrepp mot utbildningsexpansionen och den begynnande akademiseringen av yrkesutbildningen i Tyskland. I stället har utvecklingen lett till en kris både för den traditionella universitetsutbildningen och för yrkesutbildningarna – studieavbrotten på universiteten ökar och yrkesutbildningarna utarmas på sitt innehåll och faller i popularitet.

Nida-Rümelin är nu inte vem som helst. Som minister i den tidigare förbundskanslern Gerhard Schröders socialdemokratiska regering, flerfaldigt belönad filosof och medlem av framstående akademiska sällskap, får han många att lyssna. Nida-Rümelin har intervjuats i alla de stora tidningarna och tidskrifterna, gett ett otal föreläsningar och nu har kritiken sammanfattats i en bok.

Det tyskspråkiga Europa (Tyskland, Österrike och Schweiz) har vid sidan av universiteten ett dualt utbildningssystem för kvalificerad yrkesutbildning med en företagsförlagd utbildning som kompletteras med en skolförlagd del på en yrkesskola. Fram till för bara några år deltog närmare två tredjedelar av de tyska ungdomarna i ett lärlingsprogram efter att ha slutat skolan. Teknikföretaget Siemens tar emot ungefär 10 000 lärlingar, den tyska bilindustrin runt 6 000, varav Mercedes-Benz 2 000.

Tyskland är ett av världens ledande exportländer och svarar för en sjättedel av världens export av industrimaskiner. När Kina, Indien och Afrika nu i snabb takt industrialiseras är det med tyska maskiner det görs – maskiner som konstrueras, tillverkas och förpackas i Tyskland av kvalificerade yrkesarbetare. ”Made in Germany” är en kvalitetsstämpel. När den ekonomiska utvecklingen nu börjar hacka i Kina och Indien påverkar det naturligtvis också tysk export.

De tyskspråkiga länderna har Europas lägsta ungdomsarbetslöshet, en unikt hög kompetens bland industriarbetare, med löner och en välfärd som de flesta andra europeiska länders arbetare bara kan drömma om. En av förklaringarna till det tyska undret ligger i ett samarbete mellan fack och arbetsgivare kring en yrkesutbildning som är unik i världen och som nu bildat modell för EU:s Europa 2020-strategi.

När den tyskspråkiga yrkesutbildningen nu har fått ett internationellt genomslag så har den paradoxalt nog hamnat i en kris. Med minskande årskullar och en ökad akademisering av yrkesutbildningen skakar den tyska modellen. Tidigare så attraktiva lärlingsplatser börjar stå tomma.

Den expansion som skett av högskoleutbildningen i Sverige är också tydlig i Tyskland. Mer än hälften av en årskull i Tyskland påbörjar numera universitetsstudier. Baksidan är den stora andelen studieavbrott. 35 procent av alla universitetsstudenter tar ingen examen utan hoppar av studierna. Inom universitetens ingenjörsvetenskapliga utbildningar hoppar nästan hälften av studenterna av sin utbildning.

Ännu har utvecklingen i Tyskland inte nått svenska nivåer. De flesta eftergymnasiala yrkesutbildningarna i Sverige har sedan länge akademiserats. Med en gymnasieskola där alla utbildningar ska vara högskoleförberedande måste kraven höjas, de allmänna ämnena öka och yrkesämnena tunnas ut. Men vad ska man göra med alla de elever som inte klarar matematiken på yrkesprogrammen? Sänka kraven för att fler elever ska klara dem? Gymnasieskolan tenderar att bli en förlängd grundskola.

När allt fler av våra universitetsutbildningar ska läsas av ungdomar utan egentliga förutsättningar för att klara högre studier tvingas landets lärosäten att satsa stora resurser på stödundervisning, sänka kraven på tentor och förändra examinationsformerna. Engelskspråkig litteratur försvinner från kursernas litteraturlistor. Kvaliteten på vissa delar av universitetens utbildningar är förfärande låg. Vi har fått en de facto-tudelning av den högre utbildningen – i en del, med prestigefyllda, krävande utbildningar (jurister, psykologer, läkare, civilekonomer, och så vidare) och en del, som alltmer reduceras till en förlängd gymnasieskola. Inom de senare utbildningarna hyvlar man ned trösklar och planslipar golven för att studenterna inte ska snubbla på sin väg genom studieprogrammet.

LO:s kritik av gymnasieskolans yrkesprogram är berättigad. Delar av den nya gymnasieskolan är uppenbart dysfunktionell. Men LO:s och den röd-gröna regeringens utbildningspolitik vilar på en vanföreställning om akademiseringens välsignelse. Det är en gåta varför LO vill nedvärdera den industriella yrkeskunskapen och hantverksskickligheten hos sina medlemmar. Det är det industriella kunnandet som vuxit fram ur den tyska yrkesutbildningen som gör att Tyskland och Schweiz i dag leder den europeiska välståndsligan. LO och de röd-gröna för en utbildningspolitik som riskerar att avlöva Sverige som industrination. Vi behöver både en kvalificerad yrkesutbildning och en universitetsutbildning av hög internationell standard. LO, tänk om!

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.