Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Upp till 75 000 i lärarbonus för matte och NO-ämnen”

Foto: Alamy

Unik åtgärd. Fler elever med goda kunskaper i matematik, teknik och NO behövs för att fylla ingenjörsutbildningarna – ryggraden i stora delar av vårt näringsliv. För att klara det måste vi få fler ämneslärare. Därför vill regeringen nu införa en examens­premie för lärarstudier, skriver utbildningsminister Jan Björklund.

En skattefri examenspremie på upp till 75.000 kronor införs för lärarstudier i matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Detta är en unik åtgärd. Det är ett av flera förslag för att lyfta resultaten i matematik och naturvetenskap som regeringen presenterar i dag. Fler lektorer ska också kunna anställas genom snabbspår för forskare.

I över tjugo år har en nedgång i resultat för matematik och naturorienterande skolämnen kunnat konstateras. Dessutom har intresset minskat under lång tid. Det är oroväckande. Elever som går ur gymnasiet med goda kunskaper i matematik, kemi och fysik utgör rekryteringsgrunden för bland annat våra ingenjörsutbildningar som är ryggraden i stora delar av vårt näringsliv.

Regeringen har därför genomfört ett antal åtgärder för att vända trenden. Till exempel har meritpoäng införts i betygen där matematik­betygen ger extrapoäng och fyraårig teknisk gymnasieutbildning har återinförts.

Åtgärderna har också fått en stark effekt. Allt fler läser mer avancerad matematik på gymnasiet och sedan några år ökar antalet sökande till ingenjörsprogrammen både inom gymnasie­skolan och vid våra högskolor.

Men trots flera positiva tecken återstår fort­farande en stor utmaning. För att på lång sikt klara ambitionerna i matematik och NO måste vi få fler ämneslärare i grundskolan och gymnasiet.

Den inställning som funnits under flera år­tionden, både från ledande skolpolitiker och det pedagogiska etablissemanget, att pedagogiska processer är viktigare än ämneskunskaper, har varit förödande i sammanhanget. Den inställningen har lett till att huvudmännen inte har efterfrågat ämneskunskaper, utan nöjt sig med att lärarna har någon slags lärarexamen. Därmed har det inte skapats något marknadstryck uppåt på löneutvecklingen för dessa lärarkategorier. Detta har i sin tur inte skapat tryck på högskolor att öka dimensioneringen av dessa lärarinriktningar.

Lärarna spelar en nyckelroll. För att elever senare ska välja och lyckas i utbildningar som är mer utmanande krävs en god grund i de kunskaper man har med sig från skolan. För att höja elevernas studieresultat är bra lärare den enskilt viktigaste faktorn.

Intresset för lärarutbildningarna i sin helhet har ökat kraftigt de senaste åren. Antalet behöriga förstahandssökande är cirka 40 procent större än för sex år sedan. Ökningen beror till stor del på aktiva reformer; den nya lärarutbildningen, lärarlegitimation och karriärreformen. Men ökningen är tyvärr ojämn, huvuddelen av de sökande inom ämneslärarutbildningen vill bli lärare inom samhällsvetenskap och humaniora. Under många år har antalet studenter som har sökt till ämneslärarutbildningen i matematik, naturvetenskap eller teknik varit alltför få.

Utvecklingen måste vändas. För att öka attraktionen för dessa utbildningar krävs det flera kraftfulla insatser. Viktiga pusselbitar för skolan och läraryrkets status faller redan på plats i och med det tiopunktsprogram som staten, lärarfacken, SKL och Friskolornas riksförbund enades om våren 2013. Det handlar bland annat om höjda löner och fler karriärtjänster, minskad administration för lärare, högre antagningskrav och stärkt metodik i lärarutbildningen, en utveckling av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och försöksverksamhet med övningsskolor.

Men mer behöver göras för att möta fram­tidens behov av duktiga ämneslärare i matematik och NO. I regeringens vårproposition kommer ett antal åtgärder att redovisas. Dessa offentliggörs i dag.

1 Examenspremie införs. Den ska gälla för ämneslärare inom matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Detta är en unik åtgärd, men den utmaning Sverige står inför är också unik.

Premien, som är skattefri, uppgår till 25.000 kronor och ut­betalas per ämne av dessa fem som studenten blir behörig i. Premien utbetalas efter att lärarexamen avlagts. Gymnasielärare läser vanligen två ämnen i sin utbildning och högstadielärare kan välja tre ämnen. Taket för premien är 75 000 kronor per student. Den omfattar såväl blivande studenter som de ämneslärarstudenter som befinner sig i den nya lärarutbildningen som infördes från den 1 juli 2011.

Premien ska även omfatta de studenter som från 1 juli läser in en förkortad lärarutbildning (KPU) med tidigare ämnesstudier bakom sig.

Det är regeringens bedömning att en examenspremie med denna utformning har för­utsättning att utgöra ett kraftfullt incitament.

2 Fler lektorer genom snabbspår för forskare. Ämneskunskaper står i centrum i framtidens skola. En viktig förstärkning av matematik, NO och teknik i skolan skulle vara att rekrytera fler personer med forskarutbildning i dessa ämnen.

Ett snabbspår kommer att inrättas genom en kompletterande pedagogisk utbildning där utbildningstiden kortas med en tredjedel, jämfört med dagens KPU. Den som är forskarutbildad har redan minst sju års universitetsstudier bakom sig. För att göra denna övergång mer attraktiv avser regeringen dessutom att låta dessa studenter ta del av det så kallade utbildningsbidraget (cirka 25.000 kronor per månad före skatt). Förslaget är likt det som har framförts av Kungliga Vetenskapsakademin.

Dessa personer är sedan behöriga att söka lektorstjänster i regeringens karriärreform för skolan. Löneläget för dessa tjänster kommer oftast vara 40.000–50.000 kronor i månaden.

3 Ämneslärarutbildningarna byggs ut för fler matematik- och NO-lärare. 440 fler studenter än i dag kan då antas varje år till dessa utbildningar. Vilket innebär att ytterligare mer än 4.000 lärare kan antas till dessa ämnen de närmsta 10 åren, vilket ungefär är en fördubbling av utbildningsvolymen.

4 Den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, byggs ut med 2.600 platser fram till 2020. KPU är tre terminer lång och riktar sig till den som vill avlägga ämneslärarexamen och som redan har tillräckliga ämneskunskaper inom matematik och naturvetenskap, till exempel som civilingenjör. KPU avser ett års studier i utbildningsvetenskap och ett halvt års praktik (VFU).

Sverige har inte råd med dåliga kunskaper i matematik och NO. Vägen till bättre resultat går via lärare som kan sina ämnen.