Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Upptrappad hotbild kräver en ny svensk försvarsidé”

Det är inte en framkomlig väg att stå med den gamla typen mobiliserande värnpliktsförband och vänta på att en fiende ska komma hit, skriver artikelförfattarna.
Det är inte en framkomlig väg att stå med den gamla typen mobiliserande värnpliktsförband och vänta på att en fiende ska komma hit, skriver artikelförfattarna. Foto: Roger Turesson

Tänk nytt! Kalla krigets storskaliga invasionsarmada är inte det främsta potentiella hotet mot Sverige. Mycket tyder på att det snarare är risk för militära incidenter, politisk utpressning och hybridkrigföring. Det behövs en ny försvarsidé, helst inom ramen för ett nordiskt försvar, skriver tre försvarsdebattörer.

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa och Sveriges närområde har utvecklats starkt negativt sedan Vladimir Putins återkomst som rysk president 2012. I strid mot folkrätten har Krim annekterats och det pågår krig i Ukraina. Sverige utsattes för ”den ryska påsken” 2013 och flygkränkningar under 2014. Det ryska övningsmönstret har intensifierats och uppträdandet mot civilflyget är farligt.

ÖB Sverker Göranson kallar 2014 för en ”vattendelare”. Han har rätt. ÖB har också tydligt uttalat att inriktningen i 2009 års försvarsreform är riktig, samt att förmågan på grund av omvärldsutvecklingen behöver växa. Detta innebär att försvarsanslagen måste höjas, en idé som i ord mött allt starkare politiskt stöd.

Att många anser att försvarsförmågan ska stärkas är däremot inte samma sak som att alla är överens om hur det skall ske. När situationen i närområdet försämras är det lätt att tro det är fråga om en återgång till situationen under det kalla kriget. Så är det dock inte:

○ De geopolitiska förutsättningarna har förändrats. Länderna längs Östersjöns södra och östra stränder omfattas av EU- och Natomedlemskap.

○ De teknologiska förutsättningarna är förändrade. Ett exempel är att sensorer och fjärrstridsmedel tydligt påverkar Östersjöområdets realiteter.

○ De omgivande ländernas militära förmåga har förändrats. Den ryska försvarsreformen bygger på att öka den tekniska och personella kvaliteten. Förband med mycket hög tillgänglighet och rörlighet skall kunna gå direkt från fredstida basering till insats, inte minst i närområdet. Ryssland prioriterar anställda soldater, inte värnpliktiga förband, i en genomgripande reform. Därtill kommer en betydande satsning på nya generationers avancerade flygsystem, luftvärn och medel för fjärrbekämpning.

○ Möjliga konfliktmönster kan studeras i Ukraina; genom specialförband, agerande via ”lokala självförsvarsstyrkor”, informationskrigföring, cyberattacker och politisk påverkan som försenar motåtgärder, ställs omvärlden inför fullbordat faktum. Först tas kontroll över ett visst territorium – till exempel Krim – med hjälp av okonventionella metoder och förband, sedan tillförs konventionella soldater när ”fakta på marken” redan etablerats.

Med andra ord tyder mycket på att det inte är det kalla krigets storskaliga invasionsarmada som kommer att utgöra den militäroperativa hotbild Sverige behöver kunna möta. Mer pekar på risk för militära incidenter, politisk utpressning med stöd av militära medel och hybridkrigföring för att nå specifika mål. Hastigheten i upptrappning och eventuella konflikters förlopp kan förutses vara mycket hög.

 

Det är inte en framkomlig väg att stå med den gamla typen mobiliserande värnpliktsförband och vänta på att en fiende och därmed kriget skall komma hit

 

 

För att hantera dessa potentiella hot behövs en ny svensk försvarsidé. Slutsatsen av ett försämrat omvärldsläge kan inte bli en tillbakablickande organisation av det svenska försvaret, i en tid då omvärlden moderniserar. Vare sig hoten, geopolitiken, teknologin eller omvärldens försvarsreformer medger detta.

Sveriges försvar börjar och slutar inte vid gränsen. Det är inte en framkomlig väg att stå med den gamla typen mobiliserande värnpliktsförband och vänta på att en fiende och därmed kriget skall komma hit. Då är katastrofen redan här.

Hot mot vår säkerhet måste mötas tillsammans med andra i närområdet, hindras från att eskalera och från att nå Sverige. Vi är beroende av andra länder. Det är ingen dålig sak, det är ett faktum för oss liksom för övriga länder i Norden och Östersjöområdet. Men det är uppenbart att Ryssland helst ser ett säkerhetspolitiskt isolationistiskt och militärt allianslöst Sverige med ett stationärt militärt försvar innanför egen gräns – det ger nämligen Ryssland ökad handlingsfrihet i Östersjöområdet.

Sverige har sedan länge avhänt sig neutralitetsoptionen vid en konflikt i närområdet och omöjligheten i att förhålla sig passivt vid angrepp på nordiska grannar eller EU-länder råder det bred enighet om. Sverige är ekonomiskt och politiskt integrerat med och ömsesidigt beroende av grannarna i Norden och EU. Dessa grannar är med ett undantag med i Nato. Ett svenskt medlemskap i Nato borde kunna verkställas utan att några partier upplever sitt historiska arv ifrågasatt.

Det fördjupade samarbetet med Finland, liksom med övriga grannländer, är utmärkt, men det möter tydliga begränsningar. Tillsammans med Norge och Danmark skulle Sverige och Finland kunna skapa ett samordnat nordiskt försvar för en väsentligt ökad försvarseffekt. Fullt ut kan detta ske först inom Nato. Det är just integration av de nordiska ländernas försvar som allra mest skulle bidra till ökad förmåga och därmed stärka vår egen säkerhet och stabiliteten i hela Östersjöområdet.

 

Ett svenskt medlemskap i Nato borde kunna verkställas utan att några partier upplever sitt historiska arv ifrågasatt

 

 

Vad gäller försvarets inriktning är, precis som ÖB understryker, kvalitet och hög tillgänglighet centrala frågor. Men takten i omställningen behöver öka och nyckelförmågor tillföras.

2008 bestod den nationella insatsorganisationen av 30.000 man, som i sin helhet var tillgänglig först efter flera års förberedelser. Efter genomförande av 2009 års reform skall huvuddelen av insatsorganisationen vid höjd beredskap vara tillgänglig inom några dagar, övrigt inom tre månader. Sedan dess har omvärldsutvecklingen snarast understrukit att ambitionen behöver höjas.

Försvarsberedningen skrev 2014 att en ”konflikt med en kvalificerad motståndare skulle förmodligen vara högintensiv och ha ett snabbt förlopp”. Beredningen underströk också de försvarsbehov som detta genererar: ”Det inkluderar bland annat krigsförband som omedelbart är tillgängliga utan föregående återtagning, utformade, resurssatta och övade för sina uppgifter.”

Sverige kommer även med stärkt egen förmåga att vara beroende av andra och bidrag till internationella insatser är fortsatt både efterfrågat och av stor vikt för försvarets utveckling.

Mobiliserande, stationära och lågteknologiska territorialförsvarsförband skulle riskera att kringgås av rörliga och högkvalitativa yrkesförband, alternativt bekämpas på prioriterade platser av en högteknologisk fiende.

Inriktningen bör vara att bygga ett kompetent skalförsvar med hög tillgänglighet i sin helhet, där flyg och marin vakar över, på och under Östersjöns yta, och där kompetenta, högteknologiska arméstridskrafter samövat kan sättas in. Helst bör detta också ske inom ramen för ett samordnat nordiskt försvar där alla Nordens länder är Natomedlemmar. Detta, inte nostalgiska tillbakablickar, skulle öka både den svenska försvarsförmågan markant och utgöra en stabiliserande, fredsskapande tröskeleffekt i hela vårt närområde.

 


Läs mer

Fler vittnen berättar: Vi såg ubåten i Stockholms inlopp. Läs mer om den militära aktiviteten i Östersjöområdet

Mikael Holmström: Sverige har avskaffat sitt psykologiska försvar Läs kommentaren här


Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.