Ny Sifomätning gör tummen ner för regeringens arbetslinje: Knappt var femte svensk tror att sänkt inkomstskatt är ett effektivt medel för att skapa jobb. Mer än hälften av svenskarna anser att yrkesutbildning för arbetslösa samt utbildning till bristyrken är de mest effektiva sätten att bekämpa arbetslösheten. Däremot är det mycket få som tror att högre avgift i a-kassan, avskaffad förmögenhetsskatt eller skattesubventioner till hushållsnära tjänster är effektiva medel. Och knappt var femte svensk tror att sänkt inkomstskatt är ett effektivt medel för att skapa jobb. Det framgår av en färsk opinionsmätning som Sifo har genomfört på uppdrag av socialdemokraternas Jobbrådslag. Väljarna förkastar helt enkelt regeringens arbetslinje och föredrar en annan jobbpolitik. Det skriver Luciano Astudillo och Sven-Erik Österberg, ordföranden i Jobbrådslaget.
Arbetet inom jobbrådslaget har utgått från övertygelsen om att Sverige kan bättre. Sverige har förmåga att skapa fler attraktiva jobb. Ökad ojämlikhet är kontraproduktivt - eftersom fler får mer att förlora på utveckling. Orättvisa är inte lösningen på Sveriges problem.
I dag, måndag, samlas socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen till jobbtoppmöte. Då ska vi lägga fast en ny inriktning för hur det ska skapas fler jobb i Sverige. Socialdemokraterna måste alltid ha den bästa jobbpolitiken. Vårt mål är arbete åt alla. För att nå dit utvecklar vi en ny och framtidsinriktad politik. Inom jobbrådslaget har vi tagit fram 124 konkreta förslag för att skapa fler jobb.
Övertygelsen om att trygga människor vågar är central inom socialdemokratin. Därför vill vi investera i människors mod och kraft, inte slösa bort den. Och därför ska det alltid löna sig att våga.
Vårt program bygger på investeringar i yrkesutbildning och högre utbildning och på att det ska bli enklare att vara företagare i Sverige. Vi är förvissade om att nya jobb växer bäst när näringsliv, akademi och politik samverkar. Inte minst när det handlar om investeringar i forskning och utveckling.
Mot detta står den borgerliga regeringens politik som bygger på att större ojämlikhet ska ge högre sysselsättning. Avskaffad förmögenhetsskatt ska locka fler att bli rika. Sänkt skatt för förvärvsarbetare ska locka fler att förvärvsarbeta. Skattesubventioner till hushållsnära tjänster skapar en låglönemarknad. Sänkt a-kassa ska göra att fler accepterar sämre lön. Högre avgift i a-kassan tvingar ut fler i otrygghet och ska bana väg för lägre löner. Nystartsjobb gör att arbetsgivare kan ersätta fullt betald arbetskraft med subventionerade arbeten.
Två idéer står mot varandra: Idén om att trygga, modiga människor välkomnar ekonomisk utveckling står mot idén att större klyftor genererar ekonomisk utveckling. Det råder en knivskarp motsättning mellan alternativen i svensk jobbpolitik.
De utvärderingar som genomförts visar att regeringens facit är nedslående. Färre än var tionde som hade ett nystartsjobb fick fortsatt anställning. Riksrevisionen underkänner regeringens förmåga att beräkna effekter av den förda politiken. Samtidigt låter regeringen den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen förtvina. Trots att den är effektiv för alla slags deltagare - och ger mest till dem som har låg utbildning eller är av utländsk härkomst.
Mot denna bakgrund har vi gett Sifo i uppdrag att genomföra en undersökning om svenska folkets uppfattning om alternativen i svensk jobbpolitik. 1 218 kvinnor och män över 18 år fick ange vilka politiska förslag som de ansåg vara mest effektiva för att bekämpa arbetslösheten. De fick ta ställning till elva olika förslag och välja högst tre som de mest effektiva. Vi kan i dag presentera resultatet av denna undersökning.
Mer än hälften av de tillfrågade anser att två förslag - yrkesutbildning för arbetslösa samt utbildning till bristyrken - är mest effektiva. Detta gäller för alla grupper - oberoende av sysselsättning, facklig tillhörighet, geografisk hemvist, utbildning och huruvida den tillfrågade jobbar privat eller offentligt. Också borgerliga sympatisörer sätter dessa två förslag främst.
På tredje plats återfinner vi samverkan mellan politik och näringsliv. Regeringen har distanserat sig från de socialdemokratiska initiativen för bättre samverkan. Framtiden för de industrinära forskningsprogrammen är oklar. Inga nya initiativ inom forsknings- och innovationspolitiken har tagits. Industrin svävar i ovisshet om regeringens intentioner. Vi ser att svenska folket beklagar detta.
Undersökningen visar att svenska folket säger kraftfullt nej till regeringens politik. Borgerligheten har haft förmånen att styra landet under en stark högkonjunktur. Jobben har vuxit snabbt. Men de tillfrågade placerar regeringens eget favoritförslag - sänkt skatt för dem som förvärvsarbetar - först på femte plats. Mindre än en femtedel anser att detta är ett effektivt förslag för att bekämpa arbetslösheten. Det gäller också för borgerliga väljare.
Undersökningen besvarar en fråga som ofta diskuterats: Varför har borgerligheten tappat så stor del av väljarnas sympatier på så kort tid? Svaret är enkelt: Nu har den borgerliga politiken prövats i praktiken. Väljarna konstaterar att ökad orättvisa inte är lösningen på Sveriges problem. Därför förkastar man regeringens förslag och föredrar en annan jobbpolitik.
Vi delar svenska folkets uppfattning: Sverige utvecklas bäst med investeringar i utbildning. Sverige utvecklas bäst i samverkan mellan politik och näringsliv. Sverige tjänar på rättvisa.
Luciano astudillo
sven-erik österberg