Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Utred möjligheten att frånta terrormisstänkta passet”

Terrorattackerna i Paris i början av januari inleddes på redaktionen för satirtidskriften Charlie Hebdo. Två dagar senare hade sammanlagt 17 människor mist livet.
Terrorattackerna i Paris i början av januari inleddes på redaktionen för satirtidskriften Charlie Hebdo. Två dagar senare hade sammanlagt 17 människor mist livet. Foto: ANNE GELBARD

Ta hotet på allvar. Attentaten i Frankrike, Kanada, Australien och andra länder ­visar allvaret i hotet från IS. Förutom skärpt lagstiftning måste staten få ­effektiva verktyg för att förebygga terrorresor. Utred möjligheten att beslagta pass och återkalla medborgarskap för terrormisstänkta, skriver Lars Adaktusson (KD).

Terrorattackerna i Paris har på ett brutalt sätt blottlagt ett av vår tids största säkerhetshot. Med 17 oskyldiga civilpersoner kallblodigt avrättade i ett av Europas värsta terrorattentat går det inte längre att bortse från den militanta islamismens förvridna verklighetsuppfattning och destruktiva förmåga. Samtidigt kommer inte attackerna i Paris som en blixt från klar himmel. Satirtidningen Charlie Hebdo har länge levt under hot från extremister och Frankrike har sett en tydlig radikalisering hos landets islamistiska grupperingar.

På senare tid har detta tagit sig uttryck i en våg av attentat. I slutet av december körde en man med en skåpbil rakt in i en julmarknad i Nantes, ett tiotal personer skadades. Tidigare i december inträffade en liknande händelse i Dijon. Där skadades 13 personer när en bilförare medvetet rammade en folksamling. I staden Joue-les-Tours attackerades ett antal poliser nyligen av en knivbeväpnad gärningsman med koppling till Islamiska staten, IS.

Samtidigt är Frankrike inte det enda västland som drabbats. I våras genomfördes ett brutalt dåd mot judiska museet i Belgiens huvudstad Bryssel. Fyra personer dödades när en återvändande jihadist från Syrien öppnade eld mot besökande. I Kanada genomfördes under hösten två allvarliga terrorattentat. Den 20 oktober blev flera kanadensiska soldater överkörda i ett vansinnesdåd och två dagar senare mördades hedersvakten vid krigsmonumentet i Ottawa av en sympatisör till IS. Samma organisation var i mitten av december inblandad i det blodiga terrorattentatet i ett kafé i Sydney, Australien.

Den islamistiska extremismen är inte någon annans angelägenhet – den är hela västvärldens angelägenhet. Att vi i Sverige hittills klarat oss undan allvarliga terrorattentat beror på en kombination av tillfälligheter och skickligt polisarbete. Självmordsbombaren Taimour Abdulwahab ingick i ett nätverk av extremister som sanktionerat Sverige som legitimt mål för terrordåd, dessbättre misslyckades hans attentat på Drottninggatan i Stockholm 2010. Tidigare samma år var fyra svenska medborgare på väg att genomföra en attack mot den danska tidningen Jyllands-Posten. Lyckligtvis avslöjades planerna av svensk och dansk säkerhetstjänst. På samma sätt har attentatsplaner mot konstnären Lars Vilks kunnat avstyras.

Icke desto mindre är situationen allvarlig. När IS hotar med ”slakt på västvärldens gator” och uppmanar sympatisörer över hela världen att verkställa hotet är det en tydlig varningssignal, vilket understryks av att de avslöjade terrorcellerna i Belgien och Tyskland inkluderade återvändare från Syrien.

En varningssignal är det också att personerna som genomförde attackerna i Paris enligt uppgift hade radikaliserats och tränats i Mellersta Östern. Europeiska säkerhetstjänster har under lång tid pekat ut just återvändande jihadister som det största hotet mot vår säkerhet.

I åtskilliga av Europas länder sker rekryteringen i moskéer eller via internet. Ofta handlar det om unga män som lever i områden där extremister och militanta grupperingar bedriver aktiv rekrytering till krigshärdarna i Mellanöstern.

Enligt Säkerhetspolisen har omkring 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till IS eller andra terrorgrupper. Ett 80-tal har återvänt och finns just nu i Sverige med en radikaliserad syn på islam och direkt erfarenhet av terrorhandlingar. Säpos bedömning är att hotbilden mot Sverige i det här avseendet är allvarligare än mot flera andra europeiska länder. Bara det senaste året ska planer på två allvarliga terrordåd ha avvärjts mot vårt land.

Säkerhetstjänster och forskare har slagit larm om de återvändande jihadisterna, men på det politiska området har inte tillräckligt hänt. Egentligen är det först på senare tid, efter det senaste årets utveckling och terrorattackerna i Paris, som vi i Sverige har tagit till oss av problematiken.

För att förebygga terrordåd och förhindra att fler ansluter sig till Mellanösterns terrorgrupper krävs handfasta åtgärder. Samtidigt är Sverige på efterkälken, en blick över Europa visar att debatten har kommit längre, men också det politiska beslutsfattandet och lagstiftningen.

I Norge riskerar personer som ansluter sig till terrorgrupper numer sex års fängelse. I Belgien har sociala myndigheter rätt att dra in beviljade bidrag till återvändande islamister. I Tyskland och Nederländerna kan passen dras in. I Storbritannien kan såväl pass som medborgarskap återkallas.

Den brittiska regeringen framhåller att medborgarskap innebär rättigheter, men också skyldigheter. Personer som ansluter sig till en terrororganisation uppfyller inte sina skyldigheter, de gör ett medvetet val som står i strid mot samhällets grundläggande värderingar om demokrati och människovärde.

För svensk del finns lärdomar att hämta ur egen erfarenhet, men också från våra grannar. Den utredning som regeringen nyligen tillsatt för att se över möjligheterna till skärpt lagstiftning är ett viktigt steg. Det är även den särskilda utredaren när det gäller våldsbejakande extremism och förbättrat stöd från myndigheter och civilsamhälle.

Men detta räcker inte.

Attackerna i Paris visar att hotbilden är reell. Som beslutsfattare har vi en skyldighet att göra vad som står i vår makt för att förhindra ytterligare dåd. Skärpt lagstiftning och förebyggande insatser måste därför kompletteras med åtgärder som syftar till att försvåra genomförandet av jihadresor.

Det bör ske genom ökat polissamarbete och informationsutbyte inom EU. Det bör också ske genom att de passageraruppgifter som i dag lagras hos flygbolagen görs tillgängliga för polis och säkerhetstjänster via europeisk lagstiftning (European Passenger Name Record).

Men det kan också ske genom att temporärt beslagta pass och återkalla medborgarskap för dubbla medborgare.

Då detta är långtgående åtgärder och innan eventuella beslut kan fattas krävs ytterligare utredning för att belysa konsekvenser och förenlighet med internationella konventioner. Samtidigt vore det oklokt att i den situation som råder utesluta åtgärder som finns i andra delar av Europa. Det finns därför anledning för regeringen att utöver utredningen om kriminalisering av terrorresor och terrorträning även låta utreda medborgarskapsfrågan.

Avvägningen mellan brottsbekämpning och rättssäkerhet är central i varje demokrati, men inte sällan komplicerad. Inför obekväma dilemman är det enklast att luta sig tillbaka och avvisa alla nya förslag.

Ställd inför systemhotande terrorism är detta att svika sitt ansvar.

Övergripande uppdrag för alla som anförtrotts att stifta lagar måste vara att skydda demokratin och tillgodose medborgarnas legitima krav på säkerhet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.