DN Debatt

”Utredning sviker opinionen för stärkta socialförsäkringar”

Wiwi-Anne Johansson (V) och Ali Esbati (V).
Wiwi-Anne Johansson (V) och Ali Esbati (V). Foto: Henrik Montgomery/TT, Mats Andersson/TT

Vänstern reserverar sig. I dag presenteras den parlamentariska socialförsäkrings­utredningen. Utredningen stänger dörren till viktiga reformer, som ett borttagande av stupstocken i sjukförsäkringen och utvidgande av a-kassan. Det är beklämmande och otillräckligt, skriver Wiwi-Anne Johansson och Ali Esbati (V).

Efter närmare fem års arbete presenterar i dag den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (PSFU) sitt slutbetänkande. Det är en omfattande utredning som trots omfånget innehåller få konkreta förslag till förbättringar av de välfärdsförsäkringar som kommittén var satt att utreda: sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

Våra välfärdsförsäkringar präglas i dag av stora brister och det finns mycket som behöver förbättras för att ge medborgarna den trygghet de har rätt till vid sjukdom, arbetsskada och arbetslöshet. Det som fortfarande så stolt kallas för ”den svenska välfärdsmodellen” – och som i internationell jämförelse har gett mycket goda resultat för trygghet, folkhälsa och produktivitet – kräver en ordentlig upprustning. PSFU har haft närmare ett halvt decennium på sig att analysera, diskutera och lämna förslag på reella förbättringar. Vi kan konstatera att utredningens förslag inte är i närheten av de omfattande reformer som behövs. Resultatet är därför en stor besvikelse.

Huvudorsaken till PSFU:s tillkortakommanden är den förra regeringens uppdrag till utredningen. Direktiven var ensidigt inriktade på att kommittén skulle överväga förändringar som kunde leda till mer ”hållbara” sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Detta har i praktiken betytt motsatsen till skapandet av försäkringar som är effektiva och välfungerande, alltså bidrar till trygghet för individen och till samhällsekonomisk dynamik. I stället har ”hållbart” endast kommit att handla om att begränsa de offentliga utgifterna kopplade till dessa försäkringar – det vill säga lägga större press och kostnader på den individ som blir sjuk eller arbetslös. Kommitténs direktiv gjorde därmed att utredningen tidigt fastnade i den förra regeringens ideologiska hjulspår. Med en sådan utgångspunkt var utredningen dömd att misslyckas. Resultatet är en urvattnad, borgerlig kompromiss.

Vänsterpartiet har som enda parti i kommittén valt att reservera sig mot ett flertal av de förslag och överväganden som utredningen lägger fram. Vi vill här redogöra för tre exempel som vi menar visar på utredningens bristfälliga slutsatser.

För det första vänder vi oss mot kommitténs bedömning att det ”för överblickbar tid” inte finns något ekonomiskt utrymme att förbättra sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringen. Därmed stänger man dörren för viktiga reformer. Det är ett felaktigt, ideologiskt antagande. Det råder inte brist på resurser i samhällsekonomin i stort, eller ens i de gemensamma försäkringssystemen. Exempelvis har både sjuk- och arbetsskadeförsäkringen under många år visat betydande överskott. Problemet är i stället den ojämlika fördelningen av resurserna. Att det finns ekonomiskt utrymme för reella reformer av trygghetssystemen torde vara uppenbart, särskilt om man betänker att skattesänkningar i storleksordningen 150 miljarder kronor per år har genomförts det senaste decenniet. Det är nödvändigt att bryta med underfinansieringen av våra välfärdsförsäkringar så att de inte förlorar sin funktion – att skapa trygghet och möjlighet till omställning.

För det andra vänder vi oss mot att kommittén inte lämnar något konkret förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, den så kallade stupstocken. Under åtta år har den förra regeringens recept – att angripa de sjuka – prövats i sjukförsäkringen och samhällsdebatten. 86.000 personer har utförsäkrats. Bara två procent av de utförsäkrade har kommit i någon form av arbete utan subventioner. Samtidigt har tiotusentals människor drabbats av personliga tragedier just när de är som skörast och i störst behov av vårt gemensamma stöd. Det är uppenbart att alliansregeringens införande av en bortre tidsgräns är ett fullständigt misslyckande. Dagens system är orimligt, ovärdigt och oanständigt. Vi anser att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bör avskaffas. Rätten att få sjukpenning ska fortsätta att gälla till dess att den sjuke har återfått sin arbetsförmåga.

För det tredje vänder vi oss mot ett flertal av kommitténs förslag och bedömningar vad gäller arbetslöshetsförsäkringen, a-kassan. Ett exempel är det stora problemet med att så många inte alls omfattas av försäkringen. Kommittén lyfter fram ett antal alternativ för att minska andelen oförsäkrade, men konstaterar samtidigt att vinsten av att öppna arbetslöshetsförsäkringen så att fler arbetslösa blir berättigade till arbetslöshetsersättning måste vägas mot risken för att villkoren i försäkringen blir alltför generösa. Slutsatsen blir att man inte lägger fram några konkreta förslag över huvud taget. Det är ett svek mot den stora grupp oförsäkrade som i dag nekas tillträde till arbetslöshetsförsäkringen. Vi anser att så många som möjligt ska kunna få den trygghet som a-kassan ger. Dagens situation gör att bland annat många unga med otrygga anställningar och många kvinnor med deltidsjobb hamnar utanför rätten till a-kassa. Det drabbar dem direkt – men det gör också indirekt att hela arbetslöshetsförsäkringen tappar legitimitet. Därför måste kvalifikationskraven utformas på ett sätt som gör det möjligt för fler att få vara med i försäkringen. Det är beklämmande att kommittén inte förmår presentera sådana förslag.

Det finns ett starkt folkligt stöd för välfungerande trygghets- och välfärdssystem. För att hedra det stödet behövs det kraftiga förbättringar av sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Det är uppenbart att PSFU:s förslag till lösningar inte räcker. Nu är det upp till regeringen att ta ordentliga tag och lägga fram förslag som möjliggör reella förbättringar av våra välfärdsförsäkringar. Vänsterpartiet är garanten för att kunna genomföra dessa förbättringar.

Läs tidigare debattinlägg om socialförsäkringar
  • 4 januari 2015. ”Sjuktalet ger en skev bild av verklighetens sjukfrånvaro”: ”Sjukfrånvaron är rekordlåg – nio av tio svenskar tog inte ut någon sjukpenning alls under 2013. Sjuktalet, den siffra som vanligtvis används i analyser, är ett trubbigt analysverktyg. I själva verket tycks förändringarna i sjukförsäkringen ha fungerat väl”, skrev John Selander, professor i rehabiliteringsvetenskap. Klicka här och läs debattinlägget 
  • 23 januari 2015. ”Omställningsstöd är bättre än oändliga sjukskrivningar”: ”Nu sjösätter Moderaterna en översyn av den ekonomiska politiken. För att stärka arbetslinjen i en allt snabbare förändring av arbetsmarknaden behövs ett nytt omställningsstöd, som kan fungera som en brygga mellan jobb. Att som Socialdemokraterna förlänga sjukförsäkringen är fel”, skrev Ulf Kristersson (M). Läs debattinlägget 
  • 30 november 2014. ”A-kassan måste räcka att leva på för tillfälligt arbetslösa”: ”En stor del av de arbetslösa är i dag hänvisade till försörjningsstöd. Nu måste vi höja ersättningen i a-kassan och ser till att fler kan ansluta sig. Då blir a-kassan en fungerande omställningsförsäkring”, skrev arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) tillsammans med ledarna för LO, TCO och Saco. Läs debattinlägget 
  • 8 november 2014. ”Skenande sjukskrivningar hotar om ingenting görs”: ”Efter många år av sjunkande frånvaro stiger sjuktalet igen ­sedan 2010 – och det är en ny, yngre grupp som dominerar bland de sjukskrivna. Om inget görs riskerar vi en ny våg av galopperande sjukskrivningar”, ­skrev Jan Rydh, som presenterar sex punkter som kan vända utvecklingen. Läs debattinlägget
  • 7 april 2014. ”A-kassan är nu på samma nivå som försörjningsstödet”: ”2014 är året då a-kassan, som varit fryst i tolv år, blivit lika låg som försörjningsstödet. Välfärden är för svag när människor inte längre klarar sig på de ”inkomstbaserade” försäkringssystemen. Ett rimligt heltäckande system skulle underlätta för arbetslösa att få jobb”, skrev Heike Erkers och Ursula Berge, SSR. Läs debattinlägget
Fakta. Om utredningen
  • Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen tillsattes våren 2010. Ur direktivet: ”Att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Syftet är att överväga förändringar som ger hållbara försäkringar för framtiden. De förändringar som kan bli aktuella ska även bidra till långsiktigt ökad sysselsättning och därmed långsiktigt hållbara statsfinanser.”
  • Kommittén bakom utredningen består av ordförande och tolv ledamöter från samtliga partier. Slutbetänkandet presenteras i dag.
  • Läs mer om den parlamentariska socialförsäkringsutredningen