Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Utsläpp från tillverkning av antibiotika bortglömd risk”

Svenska forskare har larmat och upprepade gånger visat att sjöar och floder i Indien blivit odlingar för multiresistenta bakterier på grund av avloppsvatten från läkemedelsfabriker, skriver artikelförfattarna. Bilden, som är tagen av den svenske forskaren Joakim Larsson, visar vattendraget Isakavagu utanför Hyderabad i Indien, kraftigt förorenat av antibiotikautsläpp från läkemedelsfabriker.
Svenska forskare har larmat och upprepade gånger visat att sjöar och floder i Indien blivit odlingar för multiresistenta bakterier på grund av avloppsvatten från läkemedelsfabriker, skriver artikelförfattarna. Bilden, som är tagen av den svenske forskaren Joakim Larsson, visar vattendraget Isakavagu utanför Hyderabad i Indien, kraftigt förorenat av antibiotikautsläpp från läkemedelsfabriker. Foto: Joakim Larsson

Prispress utan miljöhänsyn. Det svenska hälsosystemet sparar miljardbelopp på att köpa de billigaste läkemedlen via generikautbytet. Men miljöaspekter vägs inte in. Det betyder att Sverige exporterar miljöproblem och bidrar till spridningen av antibiotikaresistens globalt, skriver riksdagsledamöter och företrädare för Swedish water house.

Om 35 år, år 2050, kommer 10 miljoner människor dö årligen på grund av antibiotikaresistens om vi inte minskar användning och utsläpp av antibiotika runt om i världen. Notan kommer ligga på 100 biljoner dollar, enligt en brittisk studie. Redan i dag dör 700.000 människor per år av sjukdomar som inte svarar på antibiotika – varav 50.000 i Europa och USA.

Socialdepartementet måste visa tydligt politiskt ledarskap för att hindra denna utveckling. Detta kräver systematiska åtgärder vid alla utsläppsvägar: tillverkning, användning och avfall. Ett antal föredömliga beslut på hög internationell nivå har tagits, inte minst på svenskt initiativ. Men dessa, som FN:s högnivådeklaration, fokuserar framför allt på prevention och att använda mindre antibiotika. Därtill läggs stor förhoppning på att det går att hitta nya grupper av antibiotika. Självklart är dessa områden viktiga. Men tillverkningen glöms bort!

Svenska forskare har larmat och upprepade gånger visat att sjöar och floder i Indien blivit odlingar för multiresistenta bakterier på grund av avloppsvatten från läkemedelsfabriker (DN, 19 september 2016). Efter att ha passerat reningsverken är koncentrationerna i vattnet högre än i en patients blod vid behandling. Bakterierna visade sig resistenta mot 30 av 39 testade antibiotika.

Nu behöver socialdepartementet visa politiskt ledarskap och kraftfullt ta tag i denna fråga. Läkemedelsverket och de arbetsgrupper som har skapats måste få i uppdrag att arbeta fram en strategi för att minska miljöpåverkan, inte bara vid användning utan med riktad fokus på tillverkningen av läkemedel.

Många läkemedel som tillverkas i dessa områden finns på svenska marknaden och det är bara en tidsfråga innan resistensproblemet utvecklas även här. I detta kritiska skede räcker det inte att globala läkemedelsbolag lovar i en frivillig färdplan att ”stödja åtgärder som minskar miljöpåverkan från produktionen”.

Det svenska hälsosystemet sparar miljardbelopp på att köpa de billigaste läkemedlen som erbjuds. När Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om läkemedel som ska bytas ut på apoteket, det så kallade generikautbytet, så vägs inte miljöaspekter in. Ändå har svenska initiativ för miljöriskbedömning och försök att ställa miljökrav uppmärksammats internationellt. Men upphandlare som ställer krav på leverantörerna saknar möjlighet att följa upp kraven – ett svenskt landsting har mycket lite att säga till om på den globala läkemedelsmarknaden. Apoteken ser miljö som en konkurrensfråga, men saknar verktyg för att verkligen ställa krav på den reglerade, men mycket otransparenta marknaden.

Antibiotikaresistens är inte den enda negativa effekten som läkemedel leder till i vår miljö. Läkemedel har en biologisk effekt – men den slutar inte hos människan. Hormonell påverkan på könsfördelning och reproduktiv förmåga eller beteendeförändringar är andra effekter som påvisats och tydliggör ytterligare att vi måste bli smartare med hur läkemedel används. I dag tillverkas läkemedel på fabriker utan eller otillräcklig avloppsrening och detta måste upphöra. Ännu större blir effekten när olika aktiva substanser blandas, men vi vet mycket lite om cocktaileffekter. Försiktighetsprincipen måste gälla om vi inte ens vet hur effekterna kommer att se ut. Detta kan inte inbegripas i en frivillig färdplan eller en riskbedömning som hävdar att vi vet vilka risker som är försumbara.

Just nu pågår försök med att utveckla användbara miljökriterier så att vi kan jämföra olika produkter som innehåller samma aktiva substans. Sådan information skulle gynna de som tar ansvar i produktionen och ger möjlighet att straffa dem som inte värderar miljömässig hållbarhet och negativa effekter som antibiotikaresistens. Möjligheterna för TLV att ställa miljökrav analyserades i en utredning redan 2013. Men förfarandet har inte ändrats. Både upphandlare och apotek kan och bör ställa krav. Det finns gott om handlingsutrymme på hemmaplan men till dags dato har utredningarna blivit liggande på hyllor och ingen tar ett samlat grepp.

Problemet illustrerar tyvärr hur dåligt tvärsektoriell beredning fungerar i denna fråga och i stället leder en angelägen fråga till passivitet. Miljö- och energidepartementet är engagerat i ett flertal internationella processer som handlar om läkemedel i miljön, biståndsminister Isabella Lövin påpekar i en debattartikel hur antibiotikaresistens riskerar att omöjliggöra uppfyllelse av flera globala hållbarhetsmål.

Men det svenska hälsosystemet – under socialdepartementets ansvar – fortsätter att spara miljardbelopp genom att exportera miljöproblem och bidra till spridningen av antibiotikaresistens globalt. I samarbete med WHO har ett centrum för arbete med antibiotikaresistens skapats på Folkhälsomyndigheten. Det pågår viktigt arbete om rätt användning av antibiotika. Men det är inte tillräckligt. För att förhindra resistensutvecklingen måste vi också ta tag i industriutsläppen.

Information om var läkemedel tillverkas är sekretessbelagd och anses vara affärskritisk. Men i detta läge finns en allvarlig hotbild för kommande generationer. Det är av globalt intresse att spåra tillverkningen av substanser till fabrikerna och informationen måste göras tillgänglig. Socialdepartementet måste ta tag i systemet med generikautbyte och bidra till att alla aktörer på marknaden får tillgång till miljörelevant information om hur och var läkemedel tillverkas.

Det finns en uppmuntrande samsyn i riksdagen, där initiativ från flera riksdagspartier krävt åtgärder som återspeglar det som SIWI Swedish Water House tillsammans med ett brett nätverk av svenska aktörer kommit fram till. Alla åtgärder behövs för att komma tillrätta med denna hotbild. Det handlar om att receptbelägga miljöfarliga läkemedel och reformera förmånssystemet med miljöhänsyn. På sikt behövs en miljömärkning för läkemedel och miljöhänsyn i godkännandeprocessen för nya läkemedel samt en omprövning av befintliga läkemedel. Men vad vi än gör uppströms för att förbättra tillverkningen och användningen av läkemedel, så kommer vi att fortsätta utsöndra det vi får i oss – och därför behövs också förbättrad reningsteknik.

Verktygslådan är packad. Nu behöver bara socialdepartementet visa politiskt ledarskap och kraftfullt ta tag i denna fråga. Läkemedelsverket och de arbetsgrupper som har skapats måste få i uppdrag att arbeta fram en strategi för att minska miljöpåverkan, inte bara vid användning utan med riktad fokus på tillverkningen av läkemedel, samtidigt som TLV måste börja använda miljökriterier i utbytessystemet.

Det räcker inte att landsting och apotek driver frågan medan den största delen av marknaden styrs av en modell som systematiskt utesluter miljöhänsyn och främjar utvecklingen av antibiotikaresistens i tillverkningsländerna. Det borde vara en självklarhet att information om var och av vad läkemedel tillverkas är tillgänglig.

DN Debatt. 5 november 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.