Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Utveckling mot öppnare högskola har avstannat”

Foto: Bertil Ericson / TT

Ny rapport i dag. Utvecklingen mot en mer blandad sammansättning av studenterna vid högskolan har stannat av. Ansvaret ligger till stor del på den förra borgerliga regeringen som i stället gjorde elitsatsningar. Den nya rödgröna regeringen har inte gjort mycket för att vända utvecklingen, skriver företrädare för tankesmedjan Katalys.

En av socialdemokratins vackraste valaffischer lyder: ”Begåvad men fattig – ge honom lika chans”. Under efterkrigstiden satsade socialdemokrater och liberaler i vårt land på att ge affischens avbildade springpojke möjligheter att studera. Utbildningspolitiken förenade en jämlikhetsambition med effektivitetsargument. Utbildningsnivån på befolkningen är en nyckelfråga för ett land som Sverige.

Det gällde att ta tillvara på alla som har förutsättningar att studera för att värna ett starkt näringsliv och en bra välfärd. Ju bättre utbildad befolkningen är desto bättre är det både för individerna och för samhället. Sverige blev också mycket bra på att dra in fler i utbildning. En likvärdig grundskola, en gymnasieskola som gav alla en högskolebehörighet, den utbyggda högskolan och olika insatser för att bredda rekryteringsunderlaget, skapade möjligheter för de grupper som inte har någon studietradition med sig från hemmet. Under många år ökade andelen studenter vars föräldrar hade kortare utbildningar och som kom från arbetarhem.

Katalys kan i dag presentera en rapport som visar att den goda utvecklingen stannat av. På sikt hotar detta Sveriges konkurrenskraft, förutom de livsdrömmar som stoppas hos hundratusentals ungdomar som väljer att avstå högskolestudier. Denna utveckling är ett resultat av politik som genomförts de sista tio åren och resultatet är tydligt. Allt fler klarar inte grundskolan. Den allmänna högskolebehörigheten i gymnasieskolans yrkesprogram har tagits bort. Inom högskolan har antalet utbildningsplatser minskat och de särskilda antagningsreglerna för dem med yrkeserfarenhet – 25:4-reglerna – avskaffades av den förra borgerliga regeringen. Utvecklingen mot en mer blandad sammansättning av studenterna vid högskolan, har helt stannat av.

I en tid när många ropar på fler springpojkar krävs det av dem som vill hindra det gamla att komma tillbaka, att de presenterar hållbara alternativ. Utbildningsreformer måste vara en del av ett progressivt svar.

Under de första tio åren på 2000-talet ökade andelen av den unga befolkningen (25-34 år) i Sverige som hade en högskoleutbildning från 24 till 34 procent. Desto större andel av befolkningen som studerar på högskolan desto fler blir det från hem utan studietraditioner.

Men därefter har inget hänt, Sverige ligger still på 34 procent. Samtidigt har de flesta andra OECD-länder fortsatt att öka sin andel av befolkningen i högre utbildning. Norge, det land med flest högskoleutbildade, har 44 procent. Men även Polen, Nederländerna, Storbritannien, Korea och Finland satsar på att höja utbildningsnivån och ligger på cirka 40 procent högskoleutbildade. Sverige hänger inte längre med.

Ansvaret för dagens negativa utveckling ligger till stor det på den förra borgerliga regeringen. De ville inte ha en breddad rekrytering till högskolan utan satsade på elever från studiemotiverade hem. Detta kombinerades med elitsatsningar inom högskola och forskning, vars yttersta följdverkningar vi kan se i skandalen på Karolinska institutet.

Men förvånande nog har den nya rödgröna regeringen ännu inte heller gjort särskilt mycket för att vända utvecklingen. Visserligen är det parlamentariska läget sällsynt besvärligt men det behöver inte medföra passivitet.

För väldigt mycket kan göras för att bryta den sociala snedrekryteringen till högskolan. Katalys presenterar idag i en ny rapport följande förslag:

Stärk likvärdigheten i grundskolan. Skolpolitiken måste läggas om för att bryta utvecklingen mot allt större skillnader mellan skolor och mellan elever.

 

Alla program i gymnasieskolan ska återigen ge högskolebehörighet. Återinför den allmänna högskolebehörigheten i gymnasieskolans yrkesprogram. Den uppdelade gymnasieskola, med en del som är studieförberedande och en del som är yrkesförberedande, måste avvecklas.

 

Komvux måste vara öppet för alla. Det är många ungdomar som av olika skäl inte lyckas med studierna under gymnasietiden men efter ett par år i arbetslivet inser de att de vill studera vidare. Då får inte vägarna till fortsatta studier vara stängda.

 

Återinför möjligheten att läsa upp gymnasiebetyg på Komvux. Om man inte lyckas i gymnasieskolan måste man få en andra chans.                               

 

Ge arbetslivserfarenhet en större tyngd vid antagningen till högskolan. Arbetslivserfarenhet bör vara en merit både för att få grundläggande behörighet och särskild behörighet för specifika högskoleprogram. Likaså bör 25:4-regeln tillsammans med den särskilda urvalsgrupp (HA-kvoten) som tidigare fanns för högskoleprovet återinföras i någon form.

 

Utveckla alternativa och lokala antagningsmetoder till högskolan. Flera högskolor har arbetat mycket aktivt med att bredda rekryteringen och flera har goda resultat – lär av dessa.

 

Fortsatt utbyggnad av universitet och högskola. Mönstret är att större volym på utbildningar också bidrar till att öka andelen studenter från hem med låg utbildningsnivå. En fortsatt utbyggnad ligger dessutom i linje med tankarna på ett livslångt lärande, det vill säga att universitet och högskola inte bara ska erbjuda grundutbildning utan även olika former av fortbildning arbetslivet igenom.

 

Satsa på regionala högskolor. TCO har visat på de regionala högskolornas stora betydelse för näringslivets utveckling och på deras viktiga funktion för att skapa nya jobb. Men de är även viktiga för en bredare rekrytering till högskolan. Många har svårigheter att studera om det innebär att de måste flytta under studietiden. Den gruppen kan fungera mycket väl på en regional högskola.

 

Höj undervisningskvaliteten på högskolan. Det räcker inte att bara satsa på fler platser, även kvaliteten behöver höjas. Den utveckling som varit med allt mindre lärarledd tid på många av högskolans grundutbildningar måste stoppas och kvaliteten höjas. Detta gynnar även elever utan studievana hemifrån.

 

Stärk det ekonomiska stödet till studenterna. Ju bättre möjligheter de studerande har, desto mindre blir snedrekryteringen. Studiemedlen, särskilt studiebidrag och bostadsbidragen behöver höjas för att se till att fler vågar ta steget till högskolan. Men även bostadsbristen i studentorterna är ett stort problem. Fler studentbostäder är en förutsättning för detta.

 

I en tid när många ropar på fler springpojkar krävs det av dem som vill hindra det gamla att komma tillbaka, att de presenterar hållbara alternativ. Utbildningsreformer måste vara en del av ett progressivt svar. Den sociala snedrekryteringen har cementerats de senaste åren till men för många individer och det svenska samhället, men det finns mycket goda möjligheter för en progressiv regering att föreslå reformer som kan få ett brett stöd. Historien visar att utbildningspolitiken kan ge många fler möjligheter att studera. Men politiken har som vi sett, även kraften att stänga portarna till högskolan. Nu är det dags att den rödgröna regeringen gör allt man kan för att öppna dem igen.

Foto:

Bakgrund. Rapporten
  • Idéinstitutet Katalys rapport ”Porten kallas trång – bryt den sociala snedkrekryteringen till högskolan” släpps i dag på www.katalys.org.
  • Den visar att andelen unga som studerar på den svenska högskolan stagnerat på 34 procent i en rad av år, efter att under hela 2000-talet öka kraftigt.

Källa: Artikelförfattarna

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.