Sverige har en lång välfärdshistoria. Den allmänna pensionen fyller snart 100 år. Bara några år yngre är arbetsskadeförsäkringen. Reform efter reform har under ett sekel bidragit till att Sverige ofta uppfattas som själva sinnebilden av en välfärdsstat.
När ett nytt välfärdsindex nu presenteras är det därför överraskande att Sverige hamnar sist i Norden. Undersökningen visar att Sverige är det nordiska land där befolkningen har lägst tilltro till välfärden och trygghetssystemen. Bara i en enda av de tolv undersökta kategorierna hamnar Sverige högst.
SEB:s välfärdsindex visar i vilken utsträckning som svenskar, danskar, norrmän och finländare känner sig trygga med att få tandvård, sjukvård, utbildning samt barn- och äldreomsorg av hög kvalitet. Även frågor om det ekonomiska stödet vid arbetslöshet, föräldraledighet, pensionering och vid sjukdom ingår i indexet.
När alla bedömda välfärdsområden vägs samman, ligger Danmark i täten med välfärdsindex 59, Finland får 56, Norge 55 och Sverige 51. På välfärdens olika delområden varierar topplistan.
Här följer resultaten på ett urval av dessa.
Tandvården får högsta betyg i svenskarnas syn på välfärden. Det finns ett utbrett förtroende för tillgången till tandvård av hög kvalitet. Även i de nordiska grannländerna får tandvården höga betyg. Danmark når högst index (78) före Sverige (73), Norge (70) och Finland (69).
När svenskarna får ge omdöme om kvaliteten i vården blir betyget relativt högt, men trots det hamnar vi efter våra tre nordiska grannländer. Också på vårdområdet är det danskarna som noterar högst index (74). De anger i högre utsträckning än grannländerna att man får vård av hög kvalitet: Norge (71), Finland (70) och sist Sverige (68).
En kategori där Finland toppar är synen på barnomsorg och skola. Här har de intervjuade fått frågan om de är trygga med att respektive lands barnomsorg och skola håller hög kvalitet. Kanske är det inte så konstigt att finländarna är nöjda eftersom de i exempelvis de internationella PISA-studierna bedöms ha en skola med mycket bra prestationer. Finlands index när det gäller skola är överlägset högst (71), Norge och Danmark ligger i mitten (båda 57) och Sverige hamnar lägst (54).
Den enda kategori där Sverige placerar sig högst är synen på föräldrapenningen och barnbidraget.
Sverige och Norge har en föräldrapenning som ligger nära varandra när det gäller nivå och längd, men taket för ersättningen är högre i vårt västra grannland. Norge har alltså ett system som är bitvis mer generöst, men trots det är svenskarna mer nöjda med den ekonomiska tryggheten för föräldrar.
Sverige toppar (index 59), medan Danmark (56) och Norge ligger strax efter (54) och finländarna är minst tillfreds med stödet till föräldrar (50).
Index för sjukförsäkringen är lägst i Sverige (43). Danskarna upplever störst trygghet (59) följt av Norge (58) och Finland (54). Till skillnad från Sverige har varken Danmark, Norge eller Finland karensdag i sjukförsäkringen. Men den stora skillnaden består i hur ersättningen ser ut på sikt. I Sverige trappas den ned efter ett år från knappt 80 till knappt 75 procent av årsinkomster under 7,5 basbelopp. I Finland är ersättningsnivån lägre. Norge och Danmark har mer generösa sjukförsäkringar än Sverige och Finland. Norge har också ett högre tak.
Svenskarna har den lägsta tilltron till att man får den pension man behöver. Indexet för Sverige (43) hamnar betydligt lägre än i Danmark (58) som är det land där invånarna mest litar på att de får den pension man behöver, även om Danmarks siffror också är relativt låga. Norge (50) och Finland (49) ligger nära det nordiska snittet. Vad som ligger bakom det låga förtroendet för pensionerna i Sverige besvarar inte SEB:s välfärdsindex. Troligen speglar dock resultatet både den långsiktiga tendensen med successivt sjunkande pensioner och de senaste två årens rapportering om bromsen i pensionssystemet som slagit till och sänkt pensionerna omedelbart.
Sverige har också lägst index (43) bland de nordiska länderna vad gäller att känna sig trygg med att få socialbidrag från kommunen om det behövs. Danmark (49) och Norge (45) ligger i mitten och här är det Finland som ligger högst (54).
Danskarna noterar det högsta indexet (50) när det gäller trygghet med ersättning vid arbetslöshet. Norge och Finland (båda 48) ligger strax efter Danmark, medan svenskarna ligger klart efter och alltså noterar lägst index (36).
De senaste åren har den danska så kallade flexicurity-modellen på arbetsmarknaden uppmärksammats i den svenska debatten. Den svenska ersättningen vid arbetslöshet bygger på en nedtrappning efter en viss tids arbetslöshet. I Norge får man en lägre ersättning, men taket är högre. I Finland börjar ersättningen på runt 60 procent av lönen, men sjunker med ökad inkomst. Den danska flexicurity-modellen bygger på hög ersättning, men mer osäkra anställningsvillkor.
Allra lägst tilltro i undersökningen har uppmätts angående möjligheterna att få hjälp för att komma tillbaka i arbete. Undersökningens lägsta index alla kategorier ger svenskarna på denna fråga (34). Finland toppar (50), därefter Danmark (49) och Norge (44).
Det vi har fångat här är attityderna. Vår studie ger inte svar på varför attityderna är som de är. Har svenskarna högre förväntningar än andra? Eller är det faktiskt så att välfärden är bättre hos våra nordiska grannar?
Det är svårt att se något direkt samband mellan satsningarna på de olika välfärdsområdena och omdömena i undersökningen. Enligt Eurostat är Norge det land som per capita lägger mest pengar på sociala skyddsnät, följt av Sverige, Danmark och sist Finland. Trots detta är det danskarna som är mest nöjda med välfärden.
Oavsett vad som ligger bakom attityderna manar siffrorna och jämförelsen till eftertanke. Hur ska vi se på framtidens välfärd? Varför stämmer inte den service vi får överens med de förväntningar vi har?
Det är uppenbart att svenskarna inte är nöjda med det som erbjuds dem. Skillnaden mellan vad skatteinkomsterna kan bära och vad folk önskar få ut är stor. Och den skillnaden kommer att växa framöver när försörjningsbördan blir tyngre och kraven höjs med en åldrande befolkning.
Svaren tyder på att många svenskar är redo för en fördjupad diskussion om glappet mellan kraven på välfärdens institutioner och vad de förmår att leverera. Välfärdsstudier från SEB och andra visar att det kan finnas en ny grogrund för ett sådant samtal. Undersökningar visar att svenskarna prioriterar välfärden så högt att de kan tänka sig att komplettera offentliga system med egna lösningar för att få större trygghet inför arbetslöshet, ålderdom och sjukdom. Inte för att svenskarna på ideologisk grund dömer ut offentlig finansiering av välfärden, utan för att önskemålen är större än vad det allmänna erbjuder.
Jens Magnusson
välfärdsekonom, SEB