Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Välfärdens kvinnliga chefer: större ansvar och lägre lön”

Ny undersökning. Kvinnliga toppchefer inom välfärden har fler anställda och ansvarar för större budgetar än kvinnliga chefer i näringslivet. Ändå har de dramatiskt sämre betalt. Varför ska kvinnor satsa på kvalificerade utbildningar och sedan bränna ut sig i en miljö med låga löner och knappa resurser?, skriver Mats Edman och Kina Lundqvist på Dagens Samhälle.

Är välfärden verkligen “världens finaste jobb”, som det ofta heter i den offentliga reklamen? Ja, absolut. Men vill vi värna välfärdens status behöver förutsättningarna för alla som arbetar i den bli skäligare än i dag. Detta gäller även högre chefer, som ofta glöms bort i välfärdsdebatten.

Medan otaliga Johan styr i det privata näringslivet, är det kvinnor som heter Eva, Anna och Lena som får skola, vård och omsorg att fun­gera. Välfärdens viktigaste kvinnor uppmärksammas och lönas dessvärre sämre än chefer i det privata näringslivet i förhållande till deras ansvar för pengar och personal, och svårighetsgraden i deras uppgifter.

Det framgår av en granskning av fler än 500 kvinnliga toppchefer inom välfärden som Dagens Samhälle låtit göra. Trots paroller och politiska ambitioner finns det klassiska problem som ”glastak” och lönestrukturer som inte reflekterar kvinnornas kvalifikationer och ansvar.

Dagens Samhälles granskning, som vi kallat Välfärdens 100 viktigaste kvinnor, innehåller iögonfallande skillnader jämfört med Veckans Affärers årliga lista över näringslivets 125 mäktigaste kvinnor:

Mer pengar. Tillsammans har topp-100 en budget på drygt 400 miljarder kronor. Om man tittar på de tio högst rankade välfärdskvinnorna har enbart de ett budgetansvar på över 240 miljarder. De tio främsta på näringslivslistan nådde 2012 upp i cirka 200 miljarder.

Fler anställda. Totalt har topp-100 ansvar för 470 000 anställda. Ser man till 10-i-topp har välfärdens kvinnor 218 000 anställda mot 69 000 för de tio som toppar i näringslivet.

Sämre betalt. Välfärdens 20-i-topp tjänar i snitt 1,8 miljoner om året. Motsvarande grupp kvinnor i näringslivet ligger på 4,5 miljoner. Om man bara ser till de offentligt anställda chefskvinnorna sjunker snittet till 1,3 miljoner (29 procent av de privatas löner).

Även om båda nivåerna kan tyckas höga, är skillnaderna mellan sektorerna anmärkningsvärd. Många kvinnliga toppchefer inom välfärden tjänar för övrigt inte ens hälften av de löner som nämns ovan, samtidigt som de ansvarar för tusentals anställda och har flera miljarder i budget.

Svårare jobb. Välfärdens chefer kan sällan påverka intäkter och kostnader, organisationerna är stora, den politiska styrningen är ombytlig, facken har större makt, det är svårt att belöna bra medarbetare och mediegranskningen är hårdare.

Vår granskning belyser inte bara välfärdschefernas uppdrag och villkor, utan även vilka som faktiskt blir chefer. Inom den skattefinansierade välfärden är cirka 40 procent av de högsta cheferna kvinnor.

På lägre chefsnivåer är andelen högre. Ändå speglas inte det faktum att 80 procent av välfärdens 1,3 miljoner anställda är kvinnor. Fortfarande är det lättare för män att göra karriär.

Tittar man på den kommunala bolagssektorn ser det ofta värre ut än i näringslivet. I hela 173 av landets 290 kommuner finns det bara manliga vd:ar i kommunernas bolag. I 250 av 290 kommuner är könsfördelningen klart ojämn. Det är en sak med varannan damernas i politik och en annan i kommunernas aktiebolag.

Att öka ersättningar och status för anställda inom välfärden – på alla nivåer – är ingen enkel ekvation. Redan i dag kan vi se att kommunsektorn inte ens går plus minus noll på skatter och statsbidrag. 2013–2016 kommer kostnaderna att vara hela 420 miljarder högre än intäkterna, enligt SKL:s prognoser. Det offentliga tvingas därför dryga ut intäkterna med allt fler avgifter och utförsäljningar av reala tillgångar, som exempelvis samhällsfastigheter.

Flera utredningar visar att demografin kommer att tänja de kommunala budgetarna till det yttersta inom de närmsta 10–20 åren. Kommunerna kan inte garantera en likvärdig skola, barnomsorg, äldrevård och infrastruktur i hela landet utan väldigt kraftiga skattehöjningar eller andra grepp för att klara ekonomin.

Vore det inte för alla välfärdens kvinnor skulle skola, vård och omsorg rasa ihop. Uppdraget att driva välfärden inom pressade ramar faller på cheferna, inte politikerna. Det finns 37 000 högre chefer inom den kommunala sektorn. Av dessa är 15 000 redan fyllda 55 och närmar sig pensionering inom tio år.

Nyckelfrågan är om chefsutbudet underifrån innehåller rätta virket för framtidens tuffa utmaningar. På högskolorna drömmer talangerna sällan om att göra offentlig karriär, tvärtom. I en nära framtid där välfärden måste reformeras och effektiviseras riskerar vi därför att lida brist på nya och strategiskt framstående chefsämnen.

Kvinnorna kommer att utgöra hälften av alla chefer före 2030, och ännu mer i välfärden. Redan i dag slår flickorna pojkarna i skolan. 2001–2010 svarade kvinnor för 70 procent av alla nyanställda i yrken som kräver eftergymnasial utbildning.

Välfärdssektorns ekonomi och chefsförsörjning är inte oberoende av varandra. Med fortsatt lägre löner är det inte svårt att tänka sig att fler väljer det privata näringslivet framför den offentligt finansierade välfärden.

Om kvaliteten i svensk välfärd ska bestå och utvecklas, måste villkoren för dem som jobbar i den bli bättre. Varför ska kvinnor satsa på kvalificerade utbildningar och sedan bränna ut sig där lönerna strukturellt är undervärderade och alla resurser knappa?

Med vår rankning av välfärdens 100 viktigaste kvinnor vill vi synliggöra det arbete som kvinnor på höga positioner inom välfärden gör. Vi vill lyfta fram det enorma ansvar de har och påvisa hur viktigt det är att även deras arbete uppskattas.

Att i framtiden få de främsta kvinnorna till välfärden är statsminister Fredrik Reinfeldts utmaning. Stefan Löfven kommer inte undan han heller. Det är de som måste ge oss svar.

Mats Edman, chefredaktör Dagens Samhälle

Kina Lundqvist, reporter Dagens Samhälle

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.