Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Välfärdens yrken måste få sin frihet och status åter”

Stoppa avprofessionaliseringen. Människor som arbetar i välfärden har gått från att vara självständiga professionella till att vara detaljstyrda utförare. Vi vill etablera en ny syn där de får större frihet och kan utnyttja sin yrkeskompetens. Samtidigt vill vi ställa större krav på ansvar för utveckling och etik, skriver Stefan Löfven (S).

Den svenska välfärden är en viktig del av det som gör Sverige unikt. Få länder kan stoltsera med en gemensamt finansierad välfärd i utvecklingens frontlinje. Men något håller på att hända. Nya larmrapporter kommer varje vecka. Personalen går på knäna i sjukvården. Allt fler barn når inte målen i skolan. Fler och fler börjar tveka om välfärden håller vad den lovar dig och dina barn.

Det största hotet mot välfärden är arbetslösheten. När 400.000 människor saknar arbete och arbetslösheten har bitit sig fast kring 8 procent blir det färre som kan bidra till välfärden. Den Moderatledda regeringen har i varje läge prioriterat skattesänkningar och privatiseringar framför att investera i jobb och skola, och arbetslösheten är nu högre än när de tillträdde.

Vi har satt upp ett ambitiöst mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det krävs för att finansiera välfärden. Vi måste sluta tro på skattesänkningar som mirakellösning och istället investera i jobb- och praktikplatser för unga, utbildning och en aktiv näringspolitik för att nå dit.

Välfärden behöver mer resurser – men också ett nytt regelverk. Om jag får mandatet att bilda regering 2014 kommer ett omfattande reformarbete göras för att skapa ordning och reda i välfärden. Vinstintresse ska aldrig tillåtas vara styrande. Vi har förberett nationella kvalitetslagar som höjer kvaliteten och sätter medborgarnas intresse främst i välfärden.

Men resurser och regelverk är inte nog. Det krävs också en ny styrning. Många yrkesgrupper i välfärden slår i dag larm om att deras arbete har kidnappats av ekonomiska ersättningsmodeller, administration och detaljreglering. Marknadsexperiment har genomförts inom verksamheter som inte har något med marknader att göra. Teorierna om New Public Management, som var tänkta att effektivisera välfärden, har i många lägen i stället byråkratiserat den.

När människor som arbetar i välfärden går från att vara självständiga professionella till att vara detaljstyrda utförare riskerar vi en avprofessionalisering. Yrkena förlorar sin status, kompetensen kommer inte till nytta och yrkesetiken bakbinds. Låt mig ge tre exempel:

1 Skolan. Där har lärarna slagit larm om att allt mer av deras tid går till blanketter i stället för barn. Närvarorapportering, rapportering till myndigheter, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och skriftliga åtgärdsprogram detaljstyr hur lärarna ska arbeta.

Administrationen måste minska. I ett första steg bör de individuella utvecklingsplanerna och kravet på en stor majoritet av de skriftliga åtgärdsprogrammen tas bort. Lärarna måste kunna fokusera på det som är viktigt: att utveckla undervisningen och ge varje elev det stöd han eller hon behöver. Det krävs för att vända de sjunkande kunskapsresultaten i skolan.

Läraryrket måste bli självständigt och fritt igen. Resurserna till mindre klasser, lärarnas kompetensutveckling, utbildningsvetenskaplig forskning och skolutveckling behöver höjas och i vårt budgetalternativ föreslår vi att ytterligare 4 miljarder kronor investeras i skolan. Det krävs en nationell samling för läraryrket, för att förbättra både lön och arbetsvillkor, men även varje lärares självständighet. Det är bara så fler unga kommer välja att bli lärare.

2 Arbetsförmedlingen. Regeringen detaljstyr nu Sveriges arbetsförmedlare så hårt att myndigheten krackelerar. Arbetsförmedlarna är ofta förhindrade att sätta in den insats som den arbetssökande behöver när det reglerade taket för en specifik insats är nått. Trots skyhög arbetslöshet har Arbetsförmedlingen skickat tillbaka åtskilliga miljarder i outnyttjade resurser till statskassan.

Detaljregleringen måste få ett slut. Arbetsförmedlarna måste få använda sin yrkeskompetens. Vi vill därför göra om Arbetsförmedlingen till en matchningsspecialist, där arbetsförmedlarna får stor frihet att använda resurserna till det som de vet gör att människor kommer i arbete. De måste kunna ge arbetsgivarna vad de efterfrågar. De måste kunna ge de arbetssökande vad de behöver. För att sätta stopp för ungdomsarbetslösheten har vi också föreslagit ytterligare 5 miljarder kronor för att unga ska ha ett jobb, en praktikplats eller studier att gå till på morgonen.

3 Sjukvården. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor utbildar sig för att ge människor vård och omsorg. Men på samma sätt som i skolan tar administrationen över inom sjukvården. På flera håll gör också påhittade marknadssystem att personalen nu tvingas bedöma lönsamheten i en patient.

Den Moderatledda regeringen spär på den här utvecklingen. Den kömiljard som de infört leder till att återbesök trängs undan till förmån för nybesök, eftersom återbesök inte ger rätt till pengar från kömiljarden. Det innebär att vården inte fördelas efter patienternas behov. Friskare patienter går före sjukare. Kömiljarden måste göras om, återbesök och utredningstid måste räknas in.

Yrkesetiken, som sätter patienternas hälsa i första rummet, hotas. På flera håll behöver resursfördelningen utvecklas så att patientens behov sätts i centrum. Det måste göras tillsammans med vårdens professioner. För en högkvalitativ vård behöver vi också komma till rätta med bristen på personal inom sjukvården. Därför föreslår vi ytterligare 2 miljarder kronor i vårt budgetalternativ till mer personal.

Vi behöver etablera en ny syn på välfärdsprofessionerna. Deras stora kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägledande för att höja kvaliteten i välfärden. Det är centralt för att höja resultaten i skolan, förbättra vården och för att fler ska ha ett jobb att gå till. Värdet för alla medborgare är tydligt: det ger en högre kvalitet samtidigt som det ger en effektivare användning av skattemedlen.

Men en ökad autonomi ställer också högre krav på professionerna. De kommer att behöva ta ett större ansvar för att professionens kunskaper hålls höga och yrkesetiken efterlevs. Kraven kommer också höjas på att professionerna ständigt utvecklar verksamheten tillsammans med sina huvudmän.

Med en socialdemokratisk regering kommer välfärden få större resurser, ett nytt regelverk som sätter människa framför vinst och en ny styrning som utgår från de välfärdsprofessionellas kompetens och yrkesetik.

Välfärdens proffs ska få vara proffs.

New Public Management

New Public Management är ett samlingsnamn för en mängd ekonomiska metoder som introducerades inom offentlig sektor i flera länder under 1980- och 90-talen. Syftet var att göra vården kostnadseffektiv och marknadsanpassad. De senaste decennierna har länder som Frankrike, Australien, Nya Zeeland, Norge och Sverige infört näringslivets metoder inom ledning och ekonomi i sina offentliga sektorer.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.