Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Valvinnande låta tandvård ingå i högkostnadsskyddet”

När tandhälsan är ojämlikt fördelad blir den en klassmarkör. Ingen ska behöva avstå från förebyggande eller nödvändig tandvård av ekonomiska skäl. Det här mönstret måste brytas, skriver Henrik Fritzon.
När tandhälsan är ojämlikt fördelad blir den en klassmarkör. Ingen ska behöva avstå från förebyggande eller nödvändig tandvård av ekonomiska skäl. Det här mönstret måste brytas, skriver Henrik Fritzon. Foto: Mikael Sjöberg/TT

Socialdemokraterna bör göra en omfattande tandvårdsreform till en valfråga. Tandvård bör jämställas med övrig sjukvård och huvudsakligen finansieras gemensamt via skatter. Avgifterna ska vara låga och patienterna ska omfattas av ett högkostnadsskydd av samma slag som finns för övriga sjukvården, skriver Henrik Fritzon (S), Region Skåne.

För oss socialdemokrater är sjukvården en grundpelare i den generella välfärden. En bra sjukvård som är offentligt finansierad och fördelas efter behov minskar de sociala klyftorna i samhället och ökar den enskildes frihet och trygghet. Alla ska ha rätt till en god hälsa oavsett inkomst.

Där är vi ännu inte. Ett skäl är att tänderna står utanför den övriga sjukvårdens trygghetssystem. Dagens höga avgifter för tandvård är kännbara för de allra flesta. För en del blir utgiften så stor att man inte uppsöker vård. Enligt Socialstyrelsen har 15 procent av de vuxna avstått tandvård trots behov och det vanligaste skälet är de höga kostnaderna. Bland personer mellan 25 och 34 år är andelen ännu högre.

Dålig tandhälsa orsakar inte bara problem i munnen och sänkt livskvalitet, utan har även visat sig ha samband med ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom finns en social aspekt. När tandhälsan är ojämlikt fördelad blir den en klassmarkör. Dålig tandhälsa går också i arv. Ju sämre tänder hos föräldrarna på grund av till exempel låg inkomst eller social utsatthet, desto högre är sannolikheten för karies hos barnen, trots att barn har tillgång till avgiftsfri tandvård. Hos den tredjedel av barnen som har sämst tänder har tandhälsan försämrats ytterligare det senaste decenniet. Det här mönstret måste brytas, och det kan göras genom en tandvårdsreform som likställer sjukvård och tandvård. Ingen ska behöva avstå från förebyggande eller nödvändig tandvård av ekonomiska skäl.

Partistyrelsen är i sina riktlinjer principiellt positiv till detta, men inte tydlig nog om när en sådan reform kan bli aktuell. Jag kommer att driva på för att kongressen ska anta motionen, och att en genomgripande tandvårdsreform ska vara genomförd under nästa mandatperiod.

Vi lever i en tid där alltför få får del av den ökade tillväxten i ekonomin, där klyftorna ökar och otryggheten breder ut sig. Socialdemokratin måste ta krafttag mot detta. Det behövs en politik som visar att en positiv samhällsförändring inte bara är önskvärd utan också möjlig.

Den tandvårdsreform som genomfördes 2008 förbättrade i viss mån skyddet mot höga kostnader. Men dagens tandvårdsförsäkring innebär att kostnader upp till 3 000 kronor fortfarande endast subventioneras i ringa omfattning. För kostnader mellan 3 000 och 15 000 kronor står individen för halva kostnaden, medan subventionsgraden för kostnader högre än så uppgår till 85 procent. Därutöver kan patienter med en sjukdomsbild som orsakar tandproblem få ett särskilt tandvårdsbidrag om 600 kronor per halvår. Behandling av vissa sjukdomar innefattar tandvård som då ges inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd.

Förbättringar har därefter skett sedan den rödgröna regeringen tillträdde 2014. Åldersgränsen för avgiftsfri tandvård för barn och unga höjs nu stegvis så att alla upp till 23 år kommer att ha kostnadsfri tandvård från och med 2019. Detta är viktigt för att på sikt minska skillnaderna i tandhälsa. För personer mellan 65 och 74 år har regeringen aviserat att det allmänna tandvårdsbidraget fördubblas från 150 till 300 kronor per år. Därmed får denna grupp samma nivå på tandvårdsbidraget som gäller för dem som är 75 år eller äldre.

Skyddet mot höga kostnader för tandvård har således förbättrats under det senaste decenniet. Men det är knappast tillräckligt. Många har fortfarande endast en liten del subventionerat. Samtidigt är kostnaderna för grundläggande och förebyggande tandvård för många människor så höga att de tvingas avstå från återkommande besök hos tandvården, något som på sikt kan leda till allvarligare problem och högre kostnader för individen och samhället.

Därför behövs en genomgripande tandvårdsreform som skyddar mot höga kostnader och tillser att ingen av ekonomiska skäl behöver avstå från grundläggande och förebyggande tandvård. Den exakta utformningen av en sådan reform måste självfallet utredas grundligt, men utgångspunkten ska vara att man som patient omfattas av samma slags högkostnadsskydd som finns i övriga sjukvården och att avgiftsfinansieringen inte ska vara högre än den är generellt i den öppna sjukvården.

I dag finns ett högkostnadsskydd för sjukvården om 1 100 kronor per år. Tandvården bör ingå i sjukvårdens ordinarie högkostnadsskydd så att patienterna skyddas mot kostnader för sjukvård och tandvård som sammanlagt är högre än 1 100 kronor per år. Staten bör ge detta i utökat uppdrag till landstingen och regionerna och tillskjuta resurser i motsvarande grad i form av statsbidrag.

Kostnaden för en betydande tandvårdsreform har tidigare uppskattats till omkring 20 miljarder. Denna kostnad kan verka hög, men den måste ställas i relation till reformens nytta – bättre folkhälsa och ökad jämlikhet i hälsa. Utgiften bör också ses ur perspektivet att det finns andra betydligt mer kostsamma budgetposter. Som exempel kan nämnas ränteavdraget och jobbskatteavdraget som sammanlagt belastar statens budget med mer än 100 miljarder kronor årligen.

Det skulle vara otänkbart att ha avgifter i övrig sjukvård i nivå med dem som finns i dagens tandvård. Att ett land med så höga välfärdsambitioner som Sverige inte redan har tagit ett helhetsgrepp om tandvården på samma sätt som man har gjort med sjukvården är anmärkningsvärt.

Socialdemokraterna i Skåne har i en motion till partikongressen i april i Göteborg ställt krav på att utreda förutsättningarna för en genomgripande tandvårdsreform. Partistyrelsen är i sina riktlinjer principiellt positiv till detta, men enligt min uppfattning inte tydlig nog om när en sådan reform kan bli aktuell. Jag kommer att driva på för att kongressen ska anta motionen, och att det därutöver även fastslås att ambitionen ska vara att en genomgripande tandvårdsreform, som likställer tänderna med övriga kroppen, ska vara genomförd under nästa mandatperiod.

Ingen ska behöva dölja sitt leende på grund av dåliga tänder. Det är hög tid att jämställa tandvård med övrig sjukvård. Det förbättrar folkhälsan, ökar jämlikheten i hälsa – och ger Socialdemokraterna en framtidsinriktad reform att gå till val på nästa år.

DN Debatt. 2 mars 2017

Debattartikel

Henrik Fritzon (S), regionstyrelsens ordförande, Region Skåne:
”Valvinnande låta tandvård ingå i högkostnadsskyddet”

Repliker

Gunilla Klingberg, dekanus, professor odontologiska fakulteten, Malmö högskola och Björn Klinge, professor, Karolinska institutet, institutionen för odontologi, odontologiska fakulteten, Malmö högskola:
”Målet jämlik hälsa i mun och tänder långt borta”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.