Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vår kunskap om mat och fetter har blivit solidare”

Det senaste decenniet har vi lärt oss mycket om kost och fetter. De mättade fetterna, som bland annat finns i smör gör att levern producerar mer av skadligt kolesterol. Den och annan kunskap ligger till grund för de nya nordiska näringsrekommendationer som kommer att lanseras i höst, skriver skriver läkare och professorer i en slutreplik om de populära fettdieterna (1/8).

I ett svar på vår debattartikel ifrågasätter vetenskapsjournalist Ann Fernholm våra argument och menar att mättade fetter inte är farliga.

Kunskapen om mat och hälsa har ökat mycket kraftigt det senaste decenniet. I den medicinska databasen Pub Med finner man över 300.000 nya publikationer inom området från år 2000 till dags dato. Detta innebär att den vetenskapliga grunden bakom kostråd utgående från myndigheter och expertgrupper har blivit allt solidare. Samtidigt innebär det att det blivit lättare att plocka ut en handfull studier som passar in i argumenteringen för avvikande kostråd.

Utifrån epidemiologisk forskning i form av stora kostundersökningar där man försöker ta reda på vad folk äter och hur det är kopplat till hälsan, stora och små behandlingsstudier där människor fått ändra sina matvanor samt experimentell forskning på celler och molekyler, har vi det senaste decenniet lärt mera om varför vi ska begränsa mängden mättat fett i maten och i stället öka intaget av de livsnödvändiga (essentiella) fleromättade fetterna.
Några av skälen är att vissa av de mättade fetterna, till exempel palmitinsyra som finns rikligt i smör och smörprodukter, påverkar levern så att den bildar mera av det onda LDL-kolesterolet som leder till skador på våra kärlväggar. Fleromättade fetter från till exempel matoljor sänker däremot LDL-kolesterol. Mättade fetter ökar risken för leverförfettning. De påverkar våra muskelceller så att de blir mindre känsliga för insulin och de gör även att risken för bukfetma ökar. Många mättade fetter orsakar en inflammation bland annat i hjärnan. Detta kan påverka humör och välbefinnande och kan på sikt även bidra till demenssjukdomar.

Högt LDL-kolesterol är en stark riskfaktor för död i hjärtinfarkt, det är helt klarlagt genom många stora studier. I takt med att vi nu tillåter oss mer animaliskt fett från kött, smör och mjölk i kosten har kolesterolvärdena i befolkningen i norra Sverige åter ökat. Det är mycket angeläget att motverka en återgång till värden liknande dem vi hade för 20 år sedan, då dödstalen i hjärtinfarkt och stroke var mycket höga. Den kraftigt sjunkande dödligheten i hjärtinfarkt är en stor landvinning som vi bör värna om.

Arbetet med de nya nordiska näringsrekommendationerna, som kommer att lanseras i höst, har pågått i flera år på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Närmare 100 nordiska kostforskare har tillsammans granskat nytillkommen kostforskning. Processen har varit helt öppen och vem som helst har haft möjlighet att lämna synpunkter och framföra kritik.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.