De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra. Barnfamiljerna har fått det bättre sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet. Men levnadsvillkoren för familjer ser fortfarande mycket olika ut och mellan vissa grupper ökar skillnaderna.
Nästan vart tionde barn i Sverige tillhör en familj som lever under gränsen för lägsta ekonomiska standard. Nära vart femte barn med ensamstående föräldrar lever i familjer med små ekonomiska marginaler.
Barn som har sammanboende föräldrar har det bättre ekonomiskt ställt om båda föräldrarna arbetar. De bor oftare i småhus än barn till ensamstående. Barn med utländskt ursprung har det generellt sett sämre ekonomiskt än barn med svensk bakgrund. De bor också oftare i lägenhet än andra barn.
I familjer med barn som har en eller flera funktionsnedsättningar är ekonomin ofta sämre än hos andra, delvis beroende på att föräldrarna ofta är ensamstående. Andra barn bor i familjer där ekonomin aldrig har varit så god som i dag. Generellt sett blir familjens ekonomi bättre ju äldre barnen blir.
I faktasamlingen "Upp till 18 - fakta om barn och ungdom" som presenteras av barnombudsmannen i dag ges en lägesbeskrivning av barns villkor här och nu. Den har tagits fram i samarbete med Statistiska centralbyrån, SCB, och speglar vardagen, hälsan, skolan, fritiden, familjesituationen och barns och ungas egna uppfattningar om livet. Sedan den förra utgåvan 2004 har det skett både positiva och negativa förändringar.
De flesta barn - 73 procent - lever med båda sina ursprungliga föräldrar. Mamma, pappa och två barn är fortfarande den vanligaste familjetypen.
Kvinnor och män väntar allt längre med att bli föräldrar för första gången. I dag är kvinnor och män i storstäderna i genomsnitt 30 respektive 32 år när de blir föräldrar, i de minsta kommunerna är de 27 respektive 30 år.
Skilsmässor och separationer fortsätter att minska och har så gjort sedan 1999. Föräldrar har vanligtvis gemensam vårdnad efter en separation och barnen bor allt oftare växelvis hos föräldrarna. Men det är fortfarande vanligast att barnen bor mest eller bara hos sin mamma.
Studier och arbete lockar många att söka sig till storstäderna. Inflyttningen till Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna ökar och i dag bor nästan 40 procent av Sveriges nästan två miljoner barn och unga i storstadsområden.
Boendesegregationen är tydlig. Cirka 300.000 barn och ungdomar har utländsk bakgrund och majoriteten bor i de tre storstadsområdena. I nära 40 procent av Sveriges 290 kommuner bor det knappt några barn med utländskt ursprung.
Barnkullarnas storlek har varierat kraftigt de senaste decennierna. Det är en viktig kunskap för samhällsplanerare inom alla områden och på alla nivåer.
1999 föddes 88.000 barn, den lägsta siffran sedan 1820-talet. På 2000-talet har barnafödandet tagit fart och 2006 föddes närmare 106.000 barn.
Det ökar behovet av förskoleplatser de närmaste åren eftersom allt fler föräldrar väljer att ha sina barn i förskola. Storleken på förskolans barngrupper varierar stort mellan olika kommuner, från 13 till 21 barn per grupp. Antalet vuxna per barn inom förskolan har ökat något de senaste åren, men variationerna är fortfarande stora.
Allt fler barn i förskolan har ett annat modersmål än svenska, trots det erbjuder bara en mindre del av kommunerna modersmålsstöd i förskolan.
Fyra av fem 6-9-åringar går på fritidsverksamhet, i genomsnitt går det 32 barn i varje grupp, med stora lokala variationer. Det går nästan 19 barn på en årsarbetare inom fritids, den högsta siffran hittills under 2000-talet.
De närmaste åren ökar behovet av grundskoleklasser i årskurserna 1-3, medan andelen 13-15-åringar sjunker. Antalet elever i särskolan har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.
Det finns positiva tecken när det gäller hälsoläget. Godisätande och läskdrickande minskar, särskilt bland flickorna. Både pojkar och flickor uppger att de äter mer frukt och grönsaker än de gjorde för några år sedan. I skolor som satsat på hälsosam kost och infört särskilda regler för sötsaker har andelen barn med övervikt eller fetma minskat.
En större andel 11- och 13-åriga flickor än tidigare tränar intensivt flera gånger i veckan. Fotboll är populärast hos båda könen. Fortfarande är det fler pojkar än flickor som intensivtränar.
Andelen 11-åriga flickor som tycker att de är mycket friska har ökat, medan andelen 15-åriga flickor som tycker detsamma har minskat. De 15-åriga flickorna hoppar oftare över lunchen än pojkar i samma ålder och har även svårt att somna flera gånger i veckan. Äldre flickor är minst nöjda med sitt utseende och sin vikt av barn i alla åldrar. Ätstörningar är tio gånger vanligare bland flickor än bland pojkar.
Nästan var tredje 15-årig flicka känner sig nere minst ett par gånger i veckan. Mellan 5 och 6 procent av alla tonåringar uppskattas lida av depression, men förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar inte längre utan har planat ut.
Ungdomars alkoholdrickande har sjunkit sedan 1970-talet. Men drygt var femte tonåring dricker stora mängder alkohol när de väl dricker. Flickor har blivit intensivkonsumenter i lika hög grad som pojkar. Fler ungdomar än tidigare, fler flickor än pojkar, vårdas på sjukhus för akut alkoholförgiftning.
Nästan alla barn ser på tv en liten stund varje dag, äldre mer än yngre. Dator och tv-spel är, förutom musik, de mest populära fritidssysselsättningarna. Nära tre av fyra barn har antingen tv, video/dvd, tv-spel eller dator på sitt rum. Bokläsandet minskar ju äldre de blir.
Barns framtidstro har inte förändrats mycket under 2000-talet. Yngre barn har större tro på framtiden än äldre. Åtta av tio barn i åldern 10-12 år tror att de kommer att få det bra i framtiden, medan sex av tio 16-17-åringar tror det. Barn i familjer med sämre ekonomi ser inte lika ljust på framtiden som andra.
Ungdomarna har endast i liten utsträckning möjlighet att föra fram sina åsikter om fritidsaktiviteter till beslutsfattare där de bor. Gemensamt för de flesta skolelever är att de också vill ha mer inflytande i skolan .
Två miljoner barn och ungdomar har kunskaper som vi inte har råd att vara utan. De saknar rösträtt och är beroende av att vuxna hemma, i skolan, i kommunen, inom hälso- och sjukvården och på ett nationellt plan ser till att rättigheterna blir verklighet i vardagen.
Med aktuell kunskap kan vi se barns och ungas behov, problem och möjligheter. Det är viktigt att identifiera var stöd, information och beredskap kan behövas de närmaste åren.
Barnperspektivet behöver öka i alla beslut som berör barn och unga. För att vuxna ska kunna fatta kloka beslut med bästa möjliga underlag behövs goda kunskaper om barns och ungas levnadsvillkor och om deras egna synpunkter. Med faktasamlingen "Upp till 18" presenterar vi aktuell kunskap om barn och unga för att bidra till en ökad kvalitet i beslutsfattandet lokalt, regionalt och nationellt.
LENA NYBERG