37 procent av de socialdemokrater som bytte politiskt block i årets val gjorde det på grund av partiets hållning i frågan om avdraget för hushållsnära tjänster. 32 procent lämnade Socialdemokraterna på grund av samarbetet med Vänsterpartiet. 26 procent motsatte sig Socialdemokraternas hållning till kärnkraften.
Detta framkom när United Minds på valdagen intervjuade 1.500 personer som röstat i riksdagsvalet.
Vår undersökning visar att sammanlagt åtta procent av de väljare som 2006 röstade på Socialdemokraterna i år röstade på Alliansen. Dessa blockbytare utgör tre procent av den totala väljarkåren. Av de som övergett Socialdemokraterna gick den största gruppen direkt över till Moderaterna.
För andra valet i rad sker alltså den största rörelsen från S till M.
Socialdemokraterna har historiskt haft den dominerande ställningen i svensk politik genom att partiet både har kunnat behålla traditionella kärnväljare och vinna den breda medelklassen i mitten. I årets val övertogs den positionen som dominerande politisk kraft av ett annat parti.
Sverigedemokraternas valframgångar har inte påverkat Socialdemokraternas utfall i någon större utsträckning. I stället är det i huvudsak från Alliansen som Sverigedemokraterna har plockat röster. Bland unga väljare har De rödgröna ett övertag, vilket inte minst beror på Miljöpartiets popularitet i denna grupp. Alliansen har sin starkaste väljarbas i den breda medelklassen.
När väljarna i United Minds undersökning fick ta ställning till ett antal påståenden menade hela 45 procent att Socialdemokraterna har givit Vänstern för stort inflytande över politiken. 44 procent säger detsamma om Miljöpartiet.
Mer intressant är att 64 procent instämmer i påståendet att Socialdemokraterna pratar för lite om tillväxt och om framtidens jobb och lika många tycker att Socialdemokraterna inte ”representerar mig och min livssituation”.
Den typ av mittenväljare som tycker att det är viktigt både med tillväxt och företagande, och med en bra välfärd, har historiskt röstat socialdemokratiskt men röstar nu på Moderaterna. Det rödgröna samarbetet må ha enat oppositionen men både Vänsterpartiet och Miljöpartiet verkar också ha skrämt bort väljare från S.
Den negativa publiciteten kring Mona Sahlins person (se DN Debatt 18/9) kan inte förklara utfallet i valet. Fredrik Reinfeldts förtroendesiffror har under lång tid legat högre än Sahlins och ändå har De rödgröna under större delen av perioden haft övertaget i opinionsmätningarna. Svenska väljare röstar inte primärt på partiledare utan på partier.
När vi ser tillbaka på mandatperioden ser vi att den stora väljarflykten från Socialdemokraterna skedde i samband med att Vänsterpartiet togs in i det rödgröna samarbetet, och i maj i år när de rödgröna budgetförslagen presenterades. När de skarpa skatteförslagen lades fram på bordet övergav många mittenväljare Socialdemokraterna för Alliansen.
Det har också skett en ideologisk förskjutning inom väljarkåren. I de senaste valen har fler väljare placerat sig till höger än till vänster. Det är än tydligare i år då 38 procent av väljarna uppger att de betraktar sig som höger, 30 procent som mitten och 28 procent som vänster.
Bland mittenväljarna samlar De rödgröna 46 procent och Alliansen 47. De rödgröna behöver framöver vinna minst 60 procent av mittenväljarna när andelen som står till höger är så mycket större än den del som står till vänster.
Detta väcker stora frågor om innehållet i den socialdemokratiska politiken och förhållandet till Vänstern och Miljöpartiet. För att Moderaterna inte ska spela rollen som den nya tidens dominerande parti måste Socialdemokraterna vinna tillbaka de för regeringsmakten avgörande medelklassväljarna. Den uppgiften pekar nog snarare bakåt mot Tage Erlander och Ingvar Carlsson, än mot mer av Lars Ohly och Peter Eriksson.
Carl Melin
opinionschef United Minds