Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller”

Effektivitet. Offentlig verksamhet styrs i dag av statistik. Att mäta tillsammans med professionen är bra, men utvärderingen har kidnappats av ekonomer och administratörer. Samhället måste lita till kunskapen hos de i verksamheten – en ödesfråga för välfärden, skriver fackordförandena för lärarna, läkarna och polisen.

Försöken att effektivisera och styra verksamheterna inom skola, sjukvård och polis har under de senaste decennierna lett till förändrade ekonomiska styrmodeller. När mål- och resultatstyrning infördes inom välfärdssektorn ville man öka effektiviteten och ansvarsutkrävandet i en verksamhet som upplevdes som ineffektiv. Lösningen blev NPM, new public management, som grundats i ekonomisk teori med bland annat högtflygande tankar om marknadsmodeller och konkurrensutsättning.

Men försöken att utforma kommuner, landsting och polisdistrikt som företagskoncerner har inte resulterat i bättre utbildning, vård eller polisarbete. Tvärtom präglas verksamheterna i dag av en större administrativ överbyggnad än tidigare. Verksamheter styrs av statistik. Att mäta klokt, att värdera och utveckla är förstås rätt. Problemet är när det inte sker med professionens medverkan från början. Utvärderingen har kidnappats av administratörer och ekonomer. Tilliten till det professionella ansvaret har ersattas av kontrollsystem som riskerat att sätta den professionella etiken ur spel och som hotar den grundläggande mänskliga kvaliteten i verksamheterna.

Så här kan det inte fortsätta. Vårt budskap är att nu måste politikerna lita på professionen, lita på vårt goda omdöme. Lita på lärarna, läkarna och poliserna. Vi ansvarar för humanverksamheter som vårt samhälle inte kan fungera utan. Att behandla dessa som enkla industriella enheter har fått förödande konsekvenser för kvaliteten och för våra medlemmars yrkesstolthet. Det är en långsiktigt ohållbar väg.

I skolan tar dokumentation dyrbar tid från att planera undervisning och upplevs som viktigare än lektionernas innehåll. Lärarna har efterfrågat tydligare utvärdering, tidigare betyg och införande av nationella prov för att garantera en gemensam och tydlig utvärdering av elevernas kunskaper. Det vi nu ser är att dessa i grunden pedagogiska verktyg används som kvalitetsmått när skolor jämförs med varandra. Det egentliga syftet att optimera undervisningen för varje enskild elev förfelas. 

Inom hälso- och sjukvården är de allt högre kraven på registrering del i ett större sammanhang mot högre grad av politisk och ekonomisk styrning. Regeringen har satt press på landstingen att korta vårdköerna genom att fördela en miljard kronor till de landsting som uppfyller vårdgarantin. För att få del av miljarden räknas endast nybesöken, inte återbesöken. Många sjuka har trängts undan för att klara av nybesöken i första hand. Trots att den medicinska etiken och lagen säger att den som har störst behov av vård ska ges företräde.

Exempelvis i det så kallade Norrbottensuppropet ”Låt vården vårda” skrev över tusen allmänläkare under uppropet som riktade kritik mot rutinmässiga krav på registrering av livsstilsfaktorer för att få "full" ersättning i vårdvalssystemet. Istället för rutinmässiga frågor bör varje läkare göra sin professionella bedömning vid varje tillfälle för att nå bäst vårdresultat.

Lärare och läkare är två av flera professioner inom offentlig sektor där mål- och resultatstyrningen ökat glappet mellan utbildningens innehåll och senare yrkesroll. Ger det bättre resultat och effektivare användning av skattemedel? Nej, vi menar att det är precis motsatsen. Men också polisen drabbas av jakten på att uppvisa statistik på att verksamheten är effektiv. Resurser används inte på bästa sätt eftersom systemet gör att poliser riskerar att i mätningsivern fokusera på annat än kärnuppdraget.

Liksom lärarna tvingas även poliser att lägga orimligt stor del av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Istället för att synas ute i samhället sitter poliser och gör avrapporteringar i timmar i olika datasystem som inte kan kommunicera med varandra. Arbetsdagen ska kodas in i olika system för att sedan utvärderas och ge underlag för mätningar av effektiviteten.

Det tar naturligtvis tid från kärnuppdraget att förhindra och lösa brott, att vara synlig för medborgarna och skapa trygghet. Poliser ska arbeta med det de är utbildade för. Verksamheten ska naturligtvis mätas men polisen måste få vara med och utforma och ta ansvar för sitt arbete.

I alla våra olika verksamheter är gott omdöme en av de viktigaste egenskaperna i yrkesutövandet. Men gott omdöme kan inte enkelt mätas. Gott omdöme får man genom utbildning och erfarenhet. Samhället måste lita på och värdera våra yrkesgruppers kompetens och professionalism. Det är en ödesfråga för den svenska välfärden.

Därför bjuder nu Läkarförbundet, Lärarnas riksförbund och Polisförbundet in regering och opposition till samtal om hur vi kan återupprätta professionernas roll i styrning och ledning av offentlig verksamhet. Vilka nödvändiga steg behövs för en god och effektiv samhällsstyrning?

Något måste göras. Vi är öppna för förslag i det samtal som vi nu väntar oss.