DN Debatt

”Varannan har ett yrke som inte behövs om tjugo år”

Den amerikanska försvarsmyndigheten Darpa anordnar tävlingar om de bästa människoliknande robotarna.
Den amerikanska försvarsmyndigheten Darpa anordnar tävlingar om de bästa människoliknande robotarna. Foto: Joe Raedle/AFP

Dramatisk omvälvning. En ny granskning visar att mer än vartannat svenskt yrke kan automatiseras. Störst risk löper jobb som kassapersonal, försäljare och maskinoperatörer. Det kräver stora reformer. Men rätt hanterat kan teknikskiftet bli ett stort lyft för välfärden, skriver Lars Hultman och Stefan Fölster.

Svensk arbetsmarknad står inför en dramatisk omvälvning. Orsaken är en våg av dator- och robotsystem som ersätter många jobb som bara människor kunnat utföra. En detaljerad granskning av arbetsmomenten i 702 yrken tillämpat på den svenska arbetsmarknaden visar att mer än vartannat arbete kan automatiseras. Bland dessa finns också allt fler kvalificerade tjänstemannayrken. Detta ställer stora krav på arbetsmarknads-, utbildnings- och innovationspolitiken. Utan betydande reformer på dessa områden riskerar allt större grupper att se sina inkomster och möjligheter till jobb att halka efter.

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, bevakar noga teknikutvecklingen på många områden. Vi ser en våg av ny teknik som kan få stora konsekvenser, och för vilken det svenska samhället förefaller dåligt förberett. Därför har vi tagit initiativ till att granska effekterna för Sverige av den utveckling som Andrew McAfee och Erik Brynjolfsson beskriver i sin mycket uppmärksammade bok ”The Second Machine Age”. Andrew McAfee kommer också själv att ge sin syn på Sveriges förutsättningar under Almedalsveckan.

För bara tio år sedan skrevs forskningsartiklar som påstod att bilkörning aldrig skulle kunna utföras av en dator. Ungefär samtidigt påbörjade amerikanska försvarsmyndigheten Darpa en serie av innovationstävlingar för självstyrande bilar. Nu är det en självklarhet att de kommer att rulla på våra gator. På några håll tar de redan jobb från lastbilschaufförer.

Samma Darpa är nu i full färd med tävlingar om bästa androiden som kan klättra i trappor, ta sig in i trånga utrymmen, använda verktyg och byta rör. Robotiserade rörmokartjänster ter sig snart lika självklart som självstyrande bilar.

Tjänstemannayrken i vilka många människor är sysselsatta påverkas också. Säljavdelningar ersätts av datoriserade auktionsförfaranden, färre revisorer behövs när bokföring automatiseras, färre banktjänstemän när datoriserade system gör analyserna. Datorernas språkförståelse utvecklas nu så snabbt att datorer kan göra kreditbedömningar och diagnoser snabbare och bättre än många banktjänstemän och läkare.

För en potentiellt så omvälvande effekt av ny teknik borde Sverige vara väl förberett. SSF har därför bett Reforminstitutet att undersöka betydelsen för Sverige. Studien bygger på en granskning från Oxfords universitet av arbetsmomenten i hundratals yrken och hur de påverkas av kommande teknik. Dessa resultat tillämpas sedan på svenska förhållanden.

De yrken som löper minst risk att automatiseras är de som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor. Skogsmästare, präst och speciallärare hör till dessa grupper, medan kassapersonal, försäljare, maskinoperatörer, bokförings- och redovisningspersonal tillhör de som löper störst risk. Mittemellan finns till exempel yrkesbeteckningen ”företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän” där ungefär 50 000 jobb sannolikt kan datoriseras.

Sverige påverkas ännu mer av datorisering än USA. Under de kommande två decennierna beräknas 53 procent av svenska yrken kunna ersättas av digital teknik, mot 47 procent i USA. Det innebär att 2,5 miljoner jobb i Sverige berörs. Skillnaden beror bland annat på att Sverige fortfarande har fler industrijobb som kan komma att automatiseras. Därutöver har många arbetsgivare i Sverige större ekonomiska incitament att ersätta arbetskraft till följd av högre minimilöner och sociala avgifter, jämfört med USA.

Ny teknik slår ut en del yrken men kan göra andra mer attraktiva. Till exempel kan företagsekonomer och datoringenjörer som utvecklar automatiserad försäljning öka sin produktivitet. Länder som har ett försteg i ett sådant kompetensskifte kan också få ett ekonomiskt lyft om erbjuder grogrund för företag som med mer automatiserade system snabbt kan nå en stor världsmarknad.

Automatiseringen har i de flesta länder redan lett till växande inkomst- och sysselsättningsklyftor, enligt en övertygande forskningslitteratur. Sverige har däremot lyckats kompensera för teknikutvecklingen, i vart fall efter 1990-talskrisen. Lönernas andel av BNP ligger stabilt sedan dess. Lönespridningen har varit oförändrad under 2000-talet och sysselsättningsgraden har hämtat sig till en del. Det tyder på att kontinuerliga tillväxt- och sysselsättningsreformer kan skapa motståndskraft. Även andra länder som Tyskland eller Schweiz har haft en stabil arbetsmarknad efter reformer. Länder som inte ständigt reformerar, som Italien eller Frankrike, får däremot stora problem.

Mänsklig arbetskraft har historiskt haft ett tämligen ringa värde. Först med industrialiseringen kunde människor utan särskilda färdigheter bli högproduktiva och efterfrågade, bara de kunde styra en maskin. Under denna historiskt korta period kunde arbete göras till den främsta skattebasen. Det håller förmodligen inte framöver. I så fall måste arbetsmarknadseffekter av den nya tekniken kompenseras med löpande reformer som gör det lättare och billigare att anställa. Skatter måste stegvis flyttas från arbete till konsumtion och andra skattebaser.

Rätt hanterat kan teknikskiftet bli ett stort lyft för levnadsstandarden, inte minst för välfärden. En stor del av vård- och omsorgspersonalens praktiska arbetsmoment kan automatiseras och förhoppningsvis frigöra mer tid för det personliga bemötandet. Det innebär emellertid också att välfärden blir mer kapitalintensiv och därmed mer beroende av en god ekonomisk tillväxt.

En sådan högre tillväxt ställer nya krav på innovations- och utbildningspolitiken. Sverige utnyttjar inte de innovationspolitiska verktygen fullt ut. Det finns ingen motsvarighet till Darpa. Innovationspriser används knappast alls. Världsbanken har nyss levererat en lång lista av hinder innovatörer i Sverige möter när de försöker starta företag och skala upp till nästa Google eller Apple.

Inte minst gäller bristerna behovet av en innovationspolitik för utbildning. När yrken i allt snabbare takt blir obsoleta är det ännu viktigare att snabbt och flexibelt kunna lära ut nya färdigheter till dem vars jobb automatiseras. Samtidigt hägrar också för det kantstötta svenska utbildningssystemet en digital revolution. Digitala lärare och lärprogram kan vara en viktig lösning för en snabbare omsättning av yrkeskompetens. Men Sverige saknar en genomtänkt innovationspolitik för utbildning som både främjar nya försök, men också testar och förkastar det som inte fungerar. Risken är då stor att utbildning förblir en trång sektor, och att nya lösningar, närhelst de kommer, tagits fram av innovatörer i andra länder.

De svenska ungdomar som i dagarna tar studenten har all anledning att fundera på vilka yrken som får draghjälp av den nya teknikvågen, och vilka som tvärtom utraderas. Och det är hög tid att fundera på hur samhället måste reformeras så att alla skall vara efterfrågade på arbetsmarknaden.

Bakgrund. Arbetsmoment kartläggs

Studien baseras på en metod som använts av Carl Frey och Mikael Osborne (2013): Arbetsmoment i olika yrkesgrupper kartläggs detaljerat, och experter på maskininlärning bedömer sedan hur snart olika moment klaras bättre av maskiner.

Studien ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige” (www.stratresearch.se) bygger på samma bedömning av teknikutvecklingen men beräknar effekterna för svenska yrken.