Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vården kan inte hantera sexuella övergrepp på män”

Ny granskning. Vården klarar inte att ta hand om män som utsätts för sexuella övergrepp. 17 procent av män mellan 18 och 29 har utsatts för sexuella övergrepp, men i hälften av landstingen kan en våldtagen man inte få akut psykologiskt stöd, skriver bland andra RFSU:s ordförande och idrottaren Patrik Sjöberg.

Nu kommer besked om att en akutmottagning för våldtagna män ska öppnas i Stockholm. Vi välkomnar detta. Det är ett viktigt steg, och liknande insatser behövs i hela landet för både kvinnor och män. Vården saknar kunskaper och rutiner för att ta hand om människor som utsätts för sexuella övergrepp, framför allt när de utsatta är män. Det visar en granskning som RFSU har gjort. I hälften av Sveriges landsting gick det inte att få en försäkran om akut psykologiskt stöd för en våldtagen man.

RFSU:s rundringning skedde utifrån ett fiktivt fall. Den som ringde uppgav sig vara en vän till en man som våldtagits samma natt. Samtalen gick till joursjukvården.

I 8 län av 21 saknades kunskap om vart en våldtagen man akut ska vända sig och hur undersökningen kommer att gå till.

I Gävleborg kopplades samtalet till 1177 Vårdguiden som förmedlade kontakt till vårdcentralen. Vårdcentralen hänvisade till en gynekologisk mottagning. Den gynekologiska mottagningen hänvisade tillbaka till vårdcentralen. Där var det fullbokat, men det fanns en akut tid på en annan vårdcentral.

Att redogöra för ett övergrepp man varit med om är plågsamt. Att behöva göra det flera gånger, för helt främmande personer, bara för att komma rätt, är oacceptabelt.

Och situationen i Gävleborg är tyvärr inte unik. I hälften av länen (11 av 21) gick det inte att få en försäkran om akut psykologiskt stöd.

För kvinnor finns det ofta kompetens på kvinnoklinikerna, medan det råder osäkerhet om vilka som ska ta sig an männen. Ofta hamnar männen hos kirurgläkare som saknar erfarenhet av män som utsatts för sexuella övergrepp. Fokus läggs då på de synliga skadorna med risk för att de känslomässiga behoven glöms bort.

Hälften av akutmottagningarna (11 av 21) saknade dokumenterade rutiner för att ta hand om män som utsatts för övergrepp.

Bristerna som RFSU:s granskning avslöjar kan få förödande konsekvenser. I dag talar vi knappt om mäns utsatthet för sexuella övergrepp. Många som utsatts för övergrepp tvivlar på att de har blivit våldtagna, om det ens är möjligt som man. Att då bemötas med osäkerhet inom vården förstärker tvivlet och känslan av vara ensam om att ha blivit utsatt. Risken är stor att männen inte vågar gå vidare och söka hjälp, än mindre göra en polisanmälan.

Vårdpersonal har mer kunskap om och tycks mer uppmärksamma på att kvinnor kan utsättas för sexuella övergrepp. Att en man har våldtagits är en främmande tanke, ”ett sällanproblem” säger vården. Men det är ett förhållningssätt som riskerar att förstärka den våldtagna mannens utsatthet. Våra erfarenheter från RFSU-kliniken visar att ju mindre man pratar om det, desto större blir skammen.

RFSU:s granskning ska ses som ett rikstäckande stickprov, och det är ett alarmerande stickprov. Granskningen omfattar – förutom rundringningen – också över hundra intervjuer med ansvariga personer vid akutmottagningar, inom primärvård och psykiatrin. De män vi möter och de intervjuer som gjorts bekräftar aktuell forskning som visar att svensk sjukvård saknar kompetens och rutiner för att ta hand om män utsatta för sexuella övergrepp.

Posttraumatiskt stressyndrom är tre till fem gånger vanligare bland kvinnor och män som har utsatts för sexuella övergrepp. Utsatthet för allvarligt sexuellt våld har även en stark koppling till självskadebeteende. För män som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen är risken för psykosomatiska symtom i vuxen ålder tre gånger så stor som bland dem som inte blivit utsatta (enligt rapporten ”Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen” från Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, 2014).

Men trots den tydliga kopplingen mellan sexuella övergrepp och psykiska problem visar RFSU:s granskning att det sällan ställs frågor om tidigare erfarenheter av sexuella övergrepp till de personer som söker hjälp inom vården.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) rörde 11 procent av de våldtäkter mot barn som anmäldes första halvåret 2012 pojkar (Brå 2012). En enkätstudie från Lunds universitet visade våren 2014 att drygt 17 procent av de tillfrågade männen i åldern 18-29 år blivit utsatta för sexuella övergrepp. 36 procent av de tillfrågade kvinnorna svarade ja på samma fråga. Studien visar också att de utsatta personerna mådde betydligt sämre än andra unga. Enligt Brå är sexuellt våld mot män ”en kategori av brott där mörkertalet förmodligen är i särklass mest omfattande”.

På regeringens uppdrag har NCK vid Uppsala universitet tagit fram ett handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexualbrott. I programmet poängteras att sexuella övergrepp kan ske när som helst på dygnet, att vem som helst kan bli utsatt och att den drabbade kan komma att söka hjälp var som helst inom vårdkedjan.

”Beredskap måste därför finnas för att alla som kan komma i kontakt med sexualbrottsoffer ska kunna agera för att möta patientens medicinska, emotionella och rättsliga behov.” (NCK 2008)

Vi vill att hälso- och sjukvården säkerställer ett korrekt omhändertagande av sexualbrottsoffer, såväl män som kvinnor, och att det finns:

• kunskap i det akuta skedet om vart den som har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp ska vända sig och hur undersökningen kommer att gå till inom 1177 Vårdguiden. För de som söker hjälp för sexuella övergrepp i ett senare skede måste det generella ansvaret vara klart och tydligt. I dag riskerar man att bollas mellan primärvården och psykiatrin utan att få någon egentlig hjälp,

• väl kända och dokumenterade rutiner för omhändertagande av både män och kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp på alla akutmottagningar och att psykologiskt stöd erbjuds redan i det akuta skedet i hela landet och under hela dygnet,

• en större kunskap om och medvetenhet bland vårdpersonal när det gäller kopplingen mellan erfarenheterna av sexuella övergrepp och psykiska problem det förutsätter att det i alla människovårdande utbildningar ingår att möta och lyfta frågor kring sexualitet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.