Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vårdens kvalitet viktigare än riskkapitalisters vinster”

Ny undersökning. Mediebilden av sjukvården, den politiskt viktigaste frågan, är att svenskarna rasar över att skattemedel går till riskkapitalister i skatteparadis. Men vår undersökning visar att väljarna främst bekymrar sig över kvalitet och bemötande i vården, skriver Novus vd Torbjörn Sjöström.

Sjukvården är den viktigaste politiska frågan för svenska folket just nu. Sedan 2010 har denna fråga legat på första plats i Novus mätningar om den viktigaste politiska frågan. Detta sammanfaller väl med den debatt och granskning, som pågår kring vinsten i välfärden.

I den mediala granskning som sker och de mätningar som publicerats ser man att svenskarna rasar över att skattemedel går till riskkapitalister i skatteparadis, medel som istället borde gå till verksamheter inom skola och välfärd. Detta ger intrycket att vinst och driftsformen är den absolut viktigaste frågan.

Av dessa undersökningar framgår att en klar majoritet anser att vinsterna skall regleras. Endast 10 procent anser att företagen själva fritt ska få förfoga över sina vinster (Novus för TV4, september 2012). Man anser också att vården har blivit sämre sedan valet 2010; 60 procent tycker att vården har blivit sämre (Novus för SVT, september 2013).

Men vad betyder detta egentligen? Är vinstfrågan den viktigaste frågan inom vården, och hur dåligt tycker man att vården fungerar? Frågor som bör vara centrala utifrån denna debatt, men som faktiskt inte verkar ha ställts.

Novus kan i dag presentera en ny undersökning där vi frågat svenska folket hur nöjd man är med vården, vilka problem man anser är störst och om man har sökt vård under den senaste tiden.

Undersökningen ger en mer nyanserad bild av det generella missnöjet kring sjukvården. Trots att en majoritet tycker att sjukvården har blivit sämre så är det ändå relativt få som tycker att den är dålig. En klar majoritet, 56 procent, är nöjda med sjukvården, 23 procent är varken nöjda eller missnöjda och 20 procent är missnöjda.

Av de missnöjda är endast 5 procent mycket missnöjda med vården. Däremot är 12 procent mycket nöjda med vården. Nu börjar det framträda en annorlunda bild än den man kanske förväntade sig när man läser tidningarna.

Även bland de rödgröna oppositionspartiernas sympatisörer är en majoritet nöjda med vården. Det är lite fler missnöjda än alliansväljarna, men fortfarande en klar övervikt åt det positiva hållet.

På frågan om vilka de största problemen är var det vanligaste svaret att det är för lite personal (27 procent), därefter att väntetiderna på akuten var för långa (22 procent). Först på tredje plats och relativt långt efter de två första kom problemet att skattemedel går till riskkapitalister (13 procent) tätt följt av att man inte får den hjälp man behöver (10 procent).

De som är nöjda med vården anser att det största problemet är personalbrist (30 procent). Men de som är missnöjda med vården anser framför allt att man inte får den hjälp man behöver (25 procent).

Vinstfrågan är känslomässigt laddad och skapar självklart bra rubriker, det är en fråga som berör. Ingen vill inte bli lurad på pengar. Skattepengar ämnade till vården skall så klart användas för att ge bästa möjliga vård, om så inte är fallet skall det självklart lyftas fram och rapporteras, och reaktioner på det är naturligt.

Men kvalitetsfrågor som personalbrist, väntetider och att man inte får den hjälp man behöver anses vara större problem. Det är generella problem som kanske är svårare att göra rubriker på.

Om svenska folket får bestämma bör fokus i vårddebatten ligga kring kvaliteten i vården och hur man bemöts som patient snarare än att pengar går till riskkapitalister. Motståndet mot oreglerade vinster är stort, det finns inget direkt motsatsförhållande mellan dessa frågor, men kvalitetsfrågan bör ha en centralare roll.

Det finns dock en tydlig partipolitisk skillnad. Socialdemokrater och vänsterpartister tycker i högre grad att det är ett problem att skattemedel går till riskkapitalister än övriga partiers sympatisörer. Något som är väntat, vi har sett indikationer på detta i närliggande Novus-mätningar. LO:s tydliga åsikt mot vinster i välfärden kan ha haft en inverkan på socialdemokrater. Detta kombinerat med deras kompromisslösning på stämman gör att partiet sannolikt upplevs som mer kritiskt mot vinstuttag än alliansen. Vänsterpartiet, det enda parti som är direkt emot vinstuttag, har dock inte ökat nämnvärt i opinionen, något som talar för att vinstfrågan som sådan inte är den centrala.

Samtidigt får man inte glömma att det bara är en femtedel av svenska folket som är missnöjd med vården i dag. Det är viktigt att sätta en fråga i relation till hur stort problemet är. Ur svenska folkets perspektiv är inte vården så dålig som den kan verka och riskkapitalfrågan inte det centrala problemet utan snarare kvalitativa frågor kring vården som sådan.

Tidigare har jag sagt att jobben kommer att bli den viktigaste valfrågan. Men med den utveckling som vi ser kring välfärdsfrågorna, och det ser ut som vi är på väg ur lågkonjunkturen, flyttas fokus bland svenska folket än mer till vården och skolan.

Tjugo procent vet i dag inte vilket parti de skall rösta på, en mycket hög siffra. Dessa osäkra väljare röstade i valet 2010, de är alltså inte soffliggare. För att få väljarna med sig måste politikens fokus ligga i linje med deras prioriteringar. Kan det vara så att detta gap mellan den publika debatten kring vinster i vården och svenskarnas prioritering kring kvalitetsfrågor är en av anledningarna till denna politiska vilsenhet?

Undersökningen

• Novus har på eget initiativ genomfört undersökningen.
• Fältperiod: 17–23 oktober 2013.
• 1.018 intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel.
• Riksrepresentativt urval i åldersgruppen 18–79 år.