Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Värdlandsavtalet rubbar inte principen om militär alliansfrihet”

Lagrådsremiss lämnas inom kort. Sverige har tecknat ett avtal om värdlandsstöd med Nato för att förbättra förutsättningarna för att ge och ta emot stöd i kris och krig. Men vi är och ska vara militärt alliansfria. Ett avtal om värdlandsstöd kommer inte heller att påverka det faktum att det inte är tillåtet att föra in eller placera kärnvapen på svenskt territorium, skriver Margot Wallström (S), Peter Hultqvist (S), Pernilla Stålhammar (MP) och Jakop Dalunde (MP).

Den svenska militära alliansfriheten är viktigare än på länge. I en tid där spänningarna i Europa ökar drastiskt bidrar Sverige som militärt alliansfri nation till att motverka ökad militär upptrappning och instabilitet.

Under det senaste året har flera röster höjts för ett medlemskap i militäralliansen Nato. Det vore fel väg att gå. Sverige ska samarbeta nära med andra länder för att främja fred och frihet, men vi är och ska vara militärt alliansfria. Tydlighet och långsiktighet måste vara ledstjärnor för Sveriges säkerhetspolitik. Så främjar vi bäst fred, säkerhet och stabiliteten i vårt närområde.

Den militära alliansfriheten är ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. En aktiv och ansvarsfull utrikespolitik, vårt medlemskap i EU, deltagande i internationellt samarbete samt en egen trovärdig försvarsförmåga är våra viktigaste verktyg för att främja vår suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Med denna strategi bidrar vi på bästa sätt till en långsiktig stabilitet i vår del av Europa.

Samarbetsregeringens utrikes- och säkerhetspolitiska linje, och vår vilja att stå fast vid alliansfriheten, baseras på en grundlig omvärldsanalys. De senaste åren har spänningarna ökat kring Östersjöområdet och i vårt närområde. Ett allvarligt exempel på detta är Rysslands militära upprustning, den ryska aggressionen mot Ukraina och annekteringen av Krim. Svaret på ökade spänningar i vårt närområde måste vara en trovärdig försvarsförmåga, mer politisk dialog och breda bilaterala och internationella samarbeten. Svaret är inte ett svenskt Nato-medlemskap.

Vår militära alliansfrihet ger oss handlingsfriheten att i varje given situation agera på det sätt som bäst gagnar avspänning och en fredlig utveckling. Den bidrar till vår egen säkerhet och till stabilitet i närområdet. Att byta säkerhetspolitiskt doktrin skulle innebära nya förutsättningar för säkerheten i vår del av Europa. Den stabilitet som byggts upp kring Sveriges militära alliansfrihet skulle rubbas. En sådan utveckling får också effekter för vår nära omvärld, inte minst vår nära samarbetspartner Finland. Det skulle förändra hela den säkerhetspolitiska situationen i vår del av Europa och betydelsen av detta får inte underkattas. Säkerhetspolitiken bör vara långsiktig, stabil och värnad från snabba partitaktiska utspel.

Säkerhet byggs tillsammans med andra: Vi måste öka den nationella försvarsförmågan, i enlighet med försvarsöverenskommelsen, samtidigt måste vi också fördjupa våra internationella samarbeten. Sverige är aktiva medlemmar i EU, FN och OSSE och vi samarbetar brett inom Norden och kring Östersjön. Tillsammans med andra bedriver vi långsiktigt konfliktförebyggande arbete som främjande av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, nedrustning samt säkerhetssektorreform, både i vårt närområde och globalt. Vi bidrar också militärt i internationella operationer som FN-insatsen i Mali, kampen mot Daesh i Irak samt i de flesta av EU:s krishanteringsoperationer. Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen och diplomatisk närvaro i nära hälften av världens länder. Detta ger oss möjligheter till en ovärderlig politisk dialog och en ökad möjlighet för att kunna verka konfliktförebyggande och främja svenska intressen och värderingar.

För vår egen försvarsförmåga och för vår förmåga att bidra effektivt i internationella fredsfrämjande insatser är det viktigt att vi övar och samarbetar med andra. Därför utvecklar regeringen framför allt vårt försvarssamarbete med Finland där samarbetet sträcker sig till möjligheter att också agera tillsammans i kris eller krig. Vi samarbetar även bredare inom Norden, runt Östersjön, inom Natos partnerskap för fred, med USA och en mängd andra länder och organisationer. Vi genomför också avancerade militära övningar tillsammans med bland andra Nato. Utvecklingen sedan kalla krigets slut har resulterat i att det i dag är Natos militärtekniska standarder som utgör grunden för samverkan mellan länder i avancerade krishanteringsoperationer. Att vi genom övningar ser till att vårt eget svenska försvar fungerar väl i samarbete med Natos system och strukturer är därmed en praktisk förutsättning för att vi ska kunna ha ett effektivt samarbete i EU:s eller FN:s fredsbevarande insatser i olika krisområden.

Inför varje internationell militär övning i Sverige sker ett omfattande juridiskt förarbete som reglerar frågor om exempelvis tullar, försäkringar, skyddsobjekt, straff och skatter för samarbetspartners från andra länder. För att förenkla och effektivisera denna process har Sverige tecknat ett avtal om värdlandsstöd med Nato. En lagrådsremiss överlämnas inom kort till Lagrådet. Detta innebär att Försvarsmakten kan lägga mer kraft och resurser på övningsverksamheten i sig, inte på det förberedande administrativa arbetet. Ytterst bidrar avtalet också till att förbättra förutsättningarna för att ge och ta emot stöd i kris och krig. Det är även fortsättningsvis regeringen som beslutar om huruvida utländsk trupp ska bjudas in till Sverige och vilka vapen som får föras in i landet. Inget av det som sker inom ramen för värdlandsavtalet kan ske på annan grund än genom en svensk inbjudan från regeringen. Den militära alliansfriheten och dess principer rubbas inte i någon mening.

Ett avtal om värdlandsstöd kommer inte heller påverka det faktum att det inte är tillåtet att föra in eller placera kärnvapen på svenskt territorium. Kärnvapen ger varken Sverige eller övriga världen säkerhet. Att tusentals kärnstridsspetsar fortfarande finns utplacerade över världen är ett globalt misslyckande. Kärnvapen står för ett allvarligt hot mot både mänskligheten och vår planet. Vi intensifierar nu arbetet för en värld fri från massförstörelsevapen. Därför ger regeringen nu den nyligen återupprättade Folkrätts- och nedrustningsdelegationen i uppdrag att pröva en svensk anslutning till den humanitära utfästelsen med syfte att nå ett internationellt förbud mot kärnvapen. Dagens oroliga värld behöver fler, inte färre, regeringar som vågar formulera visioner om fred, säkerhet och internationell nedrustning.

Men precis som Sverige behöver fredsvisioner behöver vi en tydlig försvars- och säkerhetspolitik, starkt förankrad i en uppdaterad omvärldsanalys. För regeringen är analysen glasklar: Det är utifrån en fortsatt militär alliansfrihet och breda samarbeten med andra länder som vi bäst främjar fred och säkerhet, för Sverige, i vårt närområde, i Europa och globalt.

DN Debatt. 28 februari (2)

Debattartikel

Margot Wallström (S), Utrikesminister; Peter Hultqvist (S), Försvarsminister; Pernilla Stålhammar (MP), säkerhetspolitisk talesperson och Jakop Dalunde (MP), försvarspolitisk talesperson:
”Värdlandsavtalet rubbar inte principen om militär alliansfrihet”

Repliker

Karin Enström, utrikespolitisk talesperson (M) & Hans Wallmark, försvarspolitisk talesperson (M):
”Ett värdlandsavtal räcker inte”

Stig Henriksson (V), försvarspolitisk talesperson:
”V säger nej till Värdlandsavtalet”

Slutreplik från försvarsminister Peter Hultqvist:
”Vi behöver ingen färdplan till Nato-medlemskap” 

Läs fler artiklar på DN Debatt