Medeltemperaturen vid markytan på jorden stiger snabbt. Enligt internationella forskare beror denna globala uppvärmning mest på mänsklig ekonomisk verksamhet. Den senaste forskningen visar att både de globala växthusgasernas utsläppstakt, havsnivån och smältningen av den arktiska havsisen, glaciärerna och tining av tundran ökar. Uppvärmningen ligger redan på den övre nivå som visats i tidigare prognosmodeller. Samtidigt växer oron för att följdverkningarna kommer att accelerera allteftersom temperaturen ökar.
Uppvärmningen sker snabbare i Arktis än på andra ställen på jorden. Sedan mitten av 1900-talet har medeltemperaturen där ökat med 1–2 grader Celsius och ökningen antas nå 4–7 grader senare under detta århundrade. Det är ungefär dubbelt så mycket som den globala medeluppvärmningen. En så snabb ökning sätter en stark press på ekosystemen och rubbar till exempel nederbördsmönster, isläggning, vattenflöden i vattendrag och havsströmmar och därmed växters, djurs och människors livsförutsättningar.
Redan nu har allt liv på nordliga breddgrader börjat påverkas direkt och indirekt av klimatförändringarna. Men hittills har riskerna för människors hälsa nästan helt försummats. I stället har fokus legat på konsekvenserna för ekonomin, industrins sårbarhet samt effekterna på ekosystemen, inklusive ikoniska arter (se bakgrund) och tillgångar för turismen. Det är dags att inse att människors fysiska och psykiska hälsa liksom djurs hälsa också kommer att påverkas av förändrade landskap.
I norr finns flera ursprungsbefolkningar. De lever i närmare kontakt med naturen än andra människor och har värdefulla kunskaper om det som händer i naturen. Som ett arv från sin långvariga existens som nomadfolk har ursprungsfolken både förmåga till och kunskap om anpassningsstrategier som kan vara viktiga för den övriga, mer urbaniserade befolkningen i världen. Det råder inget tvivel om att både vardagslivet och hälsan för många ursprungsfolk förändras, delvis på grund av klimatförändringar. Resultatet blir mer psykisk ohälsa och en mer västerländsk kost, som orsakar övervikt, typ 2-diabetes och en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar. Rapporter från forskning och åtgärdsprogram bland ursprungsfolken i Alaska visar en ökad risk för skador, psykisk stress och icke-smittsamma sjukdomar och de har lägre medellivslängd än amerikanen i övrigt.
Intervjuer med samiska renskötare visar att de närmar sig smärtgränsen för sin näringsutövning. Tunnare isar på sjöar och vattendrag, mindre snö och ett alltmer oförutsägbart väder ökar risken för skador och förluster av djur. Klimatet har förändrats, med längre, blötare och varmare höstar, varmare vintrar och vårar som kommer tidigare och plötsligare än förut. Den traditionella renskötseln förändras. Trädgränsen stiger snabbt. Vindkraft, vattenkraft, skogsbruk och gruvdrift konkurrerar mer och mer med traditionella renbetesmarker. Allt detta hotar hållbarheten av en traditionell livsstil, inklusive renskötsel. Samtidigt finns bland dem en sedan länge utvecklad anpassningsförmåga och kunskap om möjligheter.
Många djurarter, bland dem flera arter av däggdjur, insekter och parasiter, utökar sina revir på grund av klimatförändringarna. Jägare i norra Sverige märker att antalet fästingar på deras hundar ökar från år till år. Ryska forskare beskriver också en 50-faldig ökning i förekomst av fästingburen encefalit (TBE) i nordvästra Ryssland. I Norrland har även antalet mänskliga fall av harpest ökat de senaste åren, och TBE är numera utbredd i södra Sverige.
De toxikologiska riskerna från farliga ämnen i miljön har väckt särskild oro i Arktis, på grund av långväga luft- och vattenföroreningar från lägre breddgrader samt från lokala källor. Bland dessa föroreningar finns giftiga ämnen som kvicksilver och bly, samt långlivade organiska ämnen som PCB och andra kemikalier. Dessa ämnen är särskilt bekymmersamma för de ofödda.
En tid i förändring, som vi nu upplever med klimatförändringar, orsakar inte bara nya problem utan också nya möjligheter – särskilt möjligheter att förändra eller till och med förvandla produktionsmetoder, konsumtionsmönster samt kraftproduktion och energianvändning. Till exempel kan de arter som i dag får samlas, jagas och fiskas behöva varieras och transportsätten kan behöva förändras. Utan välfungerande övervakningssystem för olika hälsoaspekter och utan tillräcklig forskning och lämpliga forskningsmedel kan dock problemen komma att överstiga möjligheterna.
Livsmedelssäkerhet är ett bekymmer för sig – och ett viktigt exempel. Livsmedelssäkerhet betyder att alla människor hela tiden har fysisk, social och ekonomisk tillgång till en tillräcklig mängd säker och näringsrik mat som tillgodoser kostbehovet för ett aktivt och hälsosamt liv. Till exempel kan underjordiska iskällare som traditionellt används för att lagra kött året runt inte längre fungera säkert när tundran tinar. Vattensäkerhet betyder att man har tillgång till vatten av hög kvalitet.
En brist på mat och vatten av god kvalitet hotar människors hälsa. Rapporter visar att i områden i Alaska där människor har minskad tillgång till vatten ökar luftvägs- och hudinfektioner, vilket resulterar i fler sjukdomsfall. Övervakning av kvalitet av och tillgång till mat och vatten är av särskild vikt i Arktis särskilt nu när långvariga och mer lokala miljöproblem ökar och klimatet förändras så snabbt.
Ett initiativ från expertgruppen AHHEG är avsett att höja medvetenhet och kunskaper om hur människors hälsa i Arktis och de angränsande nordliga områdena påverkas av effekterna av pågående klimatförändringar. Den övriga världen bör ifrågasätta om det är rimligt att vissa människogrupper och deras kultur ska betala ett så högt pris för handlingar som utförs av befolkningar i andra delar av världen och som bidrar till klimatförändringar. Ursprungsfolken är de mest sårbara människorna i detta sammanhang men det råder ingen tvekan om att alla människor, djur och växter i norr utsätts för dessa klimat- och miljöförändringar. Etiska perspektiv måste därför diskuteras och utforskas. Massmediernas medvetenhet om vikten och angelägenheten av detta stora moderna hot bör också öka och därigenom bidra till en bredare förståelse hos allmänheten om att åtgärder behövs.
Mer stöd till forskning om effekterna av klimatförändringar på människors och djurs hälsa och livsförhållanden i norr skulle komma att producera värdefull och nödvändig kunskap. Det skulle ge ett säkrare underlag för beslutsfattare för att kunna skapa den bästa möjliga framtiden för en planet där livsbetingelserna ständigt förändras, trots att förändringarna nu sker mycket snabbare än naturens egen takt.
Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar, Umeå universitet, ordförande i AHHEG
Tony McMichael, professor i befolkningshälsa, Australian National University, hedersprofessor Umeå universitet
Christer Nilsson, professor i landskapsekologi, Umeå universitet