Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Världens åtta rikaste äger lika mycket som fattigaste hälften”

Många miljardärer ger frivilligt bort stora summor pengar till välgörande ändamål men det är ingen ersättning för skatt, skriver Robert Höglund
Många miljardärer ger frivilligt bort stora summor pengar till välgörande ändamål men det är ingen ersättning för skatt, skriver Robert Höglund Foto: Lynsey Addario TT

Skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste i världen är större än vad som tidigare har varit känt. Chockerande nog visar vår nya rapport att världens åtta rikaste personer äger lika mycket som den fattigaste hälften av befolkningen. Och klyftorna fortsätter att öka. Denna utveckling måste vändas, skriver Robert Höglund, hjälporganisationen Oxfam.

En värld där 1 procent av mänskligheten kontrollerar lika stor del av tillgångarna som de övriga 99 procenten kan aldrig vara stabil.” Orden är Barack Obamas och uttalades vid öppnandet av FN:s generalförsamling i september förra året. Dessvärre ser den ekonomiska ojämlikheten inte ut att minska och instabiliteten ökar på många håll i världen. En rapport som hjälporganisationen Oxfam presenterar i dag – vid början av Davosmötet – visar att skillnaden mellan de allra rikaste och världens fattiga är värre än vad som tidigare varit känt. Chockerande nog äger världens 8 rikaste personer lika mycket som den fattigaste hälften av befolkningen.

För att räkna ut denna siffra har Oxfam använt tidningen Forbes lista på världens rikaste individer och jämfört den med data för all världens förmögenheter från Credit Suisse global wealth databook. Båda källorna är de bästa tillgängliga i sitt slag. Uträkningen visar att de fattigaste 50 procenten av jordens befolkning tillsammans endast äger 0,2 procent av världens förmögenheter, 409 miljarder dollar. Samtidigt äger de 8 rikaste individerna 426 miljarder dollar. Båda siffrorna är nettoförmögenheter det vill säga tillgångar minus skulder. Förra året rapporterade Oxfam att världens 62 rikaste personer ägde lika mycket som hälften av befolkningen men årets data från Credit Suisse visar att världens fattiga har ännu mindre tillgångar och mer skulder än vad som tidigare var känt.

Oxfams rapport visar också att världens miljardärer med en chockerande hastighet drar ifrån alla andra. 2009 fanns det 793 dollarmiljardärer som tillsammans ägde 2,4 biljoner dollar. De 793 rikaste individerna i världen äger nu 5 biljoner dollar, en fördubbling på sju år. Det är dock inte bara miljardärerna som blir rikare. Under de senaste 25 åren har den rikaste 1 procenten i världen haft större inkomstökningar än de fattigaste 50 procenten tillsammans.

Även i Sverige har klyftan mellan de mest välbeställda och övriga ökat. Ny forskning visar att de rikaste 10 procenten av svenskarna såg sin nettoförmögenhet växa mer än alla andras mellan 2007 och 2012. DN:s nyligen genomförda granskning av näringslivstopparnas löner visar att också de har ökat mycket snabbare än övriga befolkningens de senaste decennierna.

Ökande klyftor riskerar att skapa instabilitet och slita isär samhällen. Att allt mer pengar ackumuleras hos de rikaste när 700 miljoner människor fortfarande lever i extrem fattigdom – de människor Oxfams arbete riktar sig till, är väldigt upprörande. Enligt Världsbanken kommer inte målet att utrota extrem fattigdom till 2030 att kunna nås om inte ojämlikheten minskar och de fattigas inkomster ökar snabbare än övrigas.

Allt fler har också börjat tala om de skador som ojämlikhet medför och ökande klyftor har av flera setts som en faktor som påverkade presidentvalet i USA och Brexitomröstningen i Storbritannien. Än så länge har dock inte insikterna landat i tillräckliga politiska åtgärder.

Utvecklingen måste vändas. I rapporten som Oxfam presenterar i dag skissar vi ett manifest för en mänsklig ekonomi som minskar ojämlikheten och uppfyller alla människors behov, inte bara den översta procentens. Det är en ekonomi som måste inkludera följande perspektiv:

  1. Regeringar tar särskild hänsyn till de fattigaste. Förutom att tillhandahålla sjukvård, utbildning och annan samhällsservice bör man också bedriva en aktiv omfördelningspolitik via skattsedeln för att jämna ut förmögenhets- och inkomstklyftor. Regeringar kan också aktivt stödja nya typer av företagsformer som inte bara går ut på att maximera vinsten.
  2. Globalt samarbete om rättvis skatt. I dag pågår en tävling mot botten där länder sänker sin bolagsskatt och inför skadliga undantag för att locka till sig investeringar. Även om ett land kan tjäna kortsiktigt på det förlorar alla utom företagens ägare på det i längden. Det behövs ett internationellt samarbete kring bolagsskatt och aktiva ansträngningar för att stänga världens skatteparadis.
  3. Företag jobbar för majoriteten. Dels måste företag betala skatt på sina vinster och inte försöka undkomma detta genom avancerad skatteplanering. Fler företag borde också hitta nya modeller för sin verksamhet där maximal vinst inte är det huvudsakliga målet. Medarbetarägda företag är ett exempel på detta.
  4. Extrem rikedom avskaffas. Vissa kommer alltid att vara rikare än andra men vi kan inte ha en värld där 8 personer äger lika mycket som den fattigaste halvan av befolkningen. Många miljardärer ger frivilligt bort stora summor pengar till välgörande ändamål men det är ingen ersättning för skatt. Skatt på finansiella transaktioner och en global förmögenhetsskatt är åtgärder som kan behöva införas.
  5. Kvinnors arbete värderas lika högt som mäns. Med nuvarande trend kommer det att ta 170 år innan kvinnor får lika mycket betalt som män. Kvinnors obetalda arbete behöver bli vidare erkänt, reducerat och omfördelat.
  6. De teknologiska framstegen kommer alla till del. Exempelvis satsas det enorma summor på läkemedelsforskning men oproportionerligt lite på sjukdomar som drabbar fattiga människor. Produktivitetsökningarna som sker i ekonomin behöver också gynna alla, och inte bara genom lägre priser på vissa produkter och högre vinster till aktieägare.
  7. Framgång mäts på andra sätt än i BNP. Samhället är på många sätt fixerat vid ekonomisk tillväxt, att främja den ses ofta som ett självändamål. Tillväxt mäter dock inte det viktiga i samhället och tar inte hänsyn till exempelvis miljö och människors välbefinnande. Ett land med hög BNP behöver inte vara mer framgångsrikt än ett med lägre. Exempelvis så har Sydkorea samma poäng i Social progress index – ett mått på samhällens välmående via en rad olika indikatorer – som Costa Rica, som endast har hälften så hög BNP per capita.

Berättelsen om vad som är ett framgångsrikt samhälle och vad som är en klok politik har börjat förändras. Exempelvis tror allt färre på ”trickle-down”-teorin, att det är bara bra om de rika blir rikare då deras välstånd kommer alla till del. Allt fler har också börjat tala om de skador som ojämlikhet medför och ökande klyftor har av flera setts som en faktor som påverkade presidentvalet i USA och Brexitomröstningen i Storbritannien. Än så länge har dock inte insikterna landat i tillräckliga politiska åtgärder. Så länge inte ekonomin görs om för att tjäna alla kommer samhället att fortsätta vara orättvist och instabilitet att råda. Låt oss tillsammans se till att 2017 blir ett år där världen tar ett stort steg framåt mot en ekonomi för de 99 procenten.

DN Debatt. 16 januari 2017

Debattartikel

Robert Höglund, kommunikationschef för Oxfam i Sverige:
”Världens åtta rikaste äger lika mycket som fattigaste hälften”

Repliker

Jacob Lundberg, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och fellow vid Timbro:
”Inkomstojämlikheten i världen minskar”

Slutreplik från Robert Höglund, Oxfam:
”Vi efterfrågar reformer, inte revolution” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.