Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vårt budgetkrav är tio miljarder till kommunerna”

Undersköterskor i äldreomsorgen kämpar varje dag med att få tiden att räcka till de äldres behov. För många slutar den kampen med sjukskrivning, skriver Ulla Andersson (V).
Undersköterskor i äldreomsorgen kämpar varje dag med att få tiden att räcka till de äldres behov. För många slutar den kampen med sjukskrivning, skriver Ulla Andersson (V). Foto: Emma Eriksson

Höj ambitionsnivån. Vänsterpartiets krav i budgetförhandlingarna är tio nya miljarder till kommuner och landsting så att de kan anställa fler i vården och omsorgen. Dessa pengar skulle räcka till omkring 7 000 socialsekreterare, 8 000 förskolelärare och 8 000 undersköterskor, skriver Ulla Andersson (V).

Foto: NORA LOREK / TTSveriges befolkning växer nu snabbt och därmed även behovet av bostäder, skolor, vård och andra välfärdstjänster. För att klara denna utmaning behöver vi bygga ett starkare samhälle som klarar att möta förändringar. Vi vill göra det genom att investera i eftersatt infrastruktur, minska klyftorna och bygga ut välfärden. Andra vill i stället sänka skatten för dem som tjänar mest och lagstifta om att de som tjänar minst ska ha ännu lägre lön. Det är ett vägval. En del av det valet gör vi i den vårbudget som Vänsterpartiet och regeringen snart ska sätta sig ned och förhandla fram.

Under årtionden har vi i Sverige sparat genom att avsätta för lite pengar till underhåll av vägar, bostäder och skolor och genom att minska personaltätheten i förskolor och antalet platser på äldreboenden. Nu börjar sprickorna i vår gemensamma välfärd bli tydliga. Om vi vill hindra att den kollapsar är det hög tid att sluta spara och börja satsa.

Ingen av oss undkommer nedskärningarnas följder. Undersköterskor i äldreomsorgen kämpar varje dag med att få tiden att räcka till de äldres behov. För många slutar den kampen med sjukskrivning. Föräldrar vet att de allt större barngrupperna i förskolan gör att barnen får vistas i en högljudd och stressig miljö där personalen har svårt att hinna se varje barn. Oron över vad som kan hända barnen gör att småbarnsföräldrar med en redan stressig vardag stressar än mer för att barnen inte ska behöva vara för länge i den miljön.

För Vänsterpartiet är det inte möjligt att stödja en budget utan satsningar på välfärden och investeringar i framtiden. Därför är det långt ifrån självklart att vi lyckas komma överens i förhandlingsrummet. Allt handlar om hur mycket av omfördelningspolitik och välfärdssatsningar vi lyckas pressa fram.

Under hösten och vintern har jag som ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet rest runt i landet och träffat aktiva i fackföreningsrörelsen, miljörörelsen och hyresgäströrelsen. Jag har mött frustration över tåg som inte kommer i tid och oro över ökad boendesegregation. Men jag har också mött en förtröstan på att vi tillsammans kan klara av de utmaningar vårt land nu står inför i form av arbetslöshet, trångboddhet och en hårt pressad vård, skola och omsorg. Alla jag mött har varit överens om att det som krävs är en politik som minskar klyftorna och ger en välfärd att lita på.

 

De borgerliga partierna är, med sina förslag om lägre löner och höjda hyror, föredömligt tydliga. Vi rödgröna behöver nu bli lika tydliga med att vi står för investeringar och fungerande välfärd.

 

Under den borgerliga regeringens tid vid makten gav varje budget mer till de rika och mindre till de fattiga. Vi har förändrat det. De budgetar vi förhandlat fram med regeringen har istället tagit från de rika och gett till de fattiga.

Reinfeldts regering dränerade också välfärden på resurser. 140 miljarder i skattesänkningar måste ju finansieras på något sätt. Under den borgerliga regeringen urholkades stödet till kommunerna och landstingen. Mellan 2007 och 2014 minskade de generella statsbidragen, justerat för regleringar mellan skatteunderlag och generella bidrag, i fasta priser med en halv miljard. Detta samtidigt som befolkningen växte mycket kraftigt. Denna utveckling kan jämföras med den föregående perioden 2000-2007 då de generella statsbidragen i fasta priser ökade med nästan 17 miljarder kronor.

Därför har en viktig ambition för oss varit att förbättra arbetsmiljön för de anställda i välfärden och höja kvaliteten för brukarna. Vi har bland annat avsatt pengar för att i år anställa ytterligare omkring 5 000 personer i äldreomsorgen. En satsning som kommer att leda till ökad trygghet och bättre omsorg för de äldre.

Nu vill vi höja ambitionsnivån. Därför går Vänsterpartiet in i budgetförhandlingarna med ett krav på 10 nya miljarder till kommuner och landsting så att de kan anställa fler i framför allt vården och omsorgen. Det skulle räcka till omkring 7 000 socialsekreterare, 8 000 förskolelärare och 8 000 undersköterskor.

På så sätt vill vi höja kvaliteten för alla som använder sig av välfärdens tjänster, förbättra arbetsmiljön för de som jobbar i välfärden och öka välfärdens möjligheter att klara de påfrestningar som en snabbt ökande befolkning innebär.

Fler anställda är A och O för kvalitetsförbättringar. Ett stort problem i dag är att många utbildade lärare och socialsekreterare lämnat sina yrken därför att de inte anser sig kunna göra ett bra jobb med dagens arbetsvillkor. Med fler anställda blir arbetsvillkoren bättre. På så sätt kan vi både hejda flykten från yrkena och vända strömmen så att de som lämnat börjar återvända till det yrke de en gång valde att utbilda sig till.

För att lösa de enorma rekryteringsbehov välfärden står inför under de närmaste decennierna behöver vi även höja lönerna för undersköterskor och andra yrkesgrupper. Men lönen är inte den enda faktor som avgör om man trivs på jobbet. Minst lika viktigt är möjligheten att få känna sig stolt över sin arbetsinsats. Och den som kroknar under en orimlig arbetsbörda går sällan hem från jobbet uppfylld av just yrkesstolthet.

Vi är medvetna om att många av de pedagoger, vårdarbetare och andra som nu behövs i välfärden tillhör yrkesgrupper som det råder brist på och att det tar tid att utbilda nya socialsekreterare och lärare. Just därför vill vi satsa på att genom förbättrade arbetsvillkor locka tillbaka dem som lämnat dessa yrken. Vi är också medvetna om att varje kommun bäst vet hur behoven ser ut hos just dem. Därför vill vi lämna besluten om hur fördelningen mellan olika yrkesgrupper ska se ut åt kommunerna.

Ökad arbetsbörda och minskad bemanning har bidragit till ökad sjukfrånvaro. Den utvecklingen måste vi vända. Vi är övertygade om att satsningar på att öka bemanningen inte bara kommer att leda till att yrkena i välfärden blir attraktivare, utan även till att sjukfrånvaron minskar.

Det ökande antalet flyktingar som sökt sig till Sverige har satt ljuset på hur skör den svenska välfärden blivit efter år av nedskärningar. Men det är inte flyktingarna som orsakat problemen. Vi hade ont om behöriga lärare redan tidigare och pressen på socialsekreterarna var stor även då.

För att kommunerna ska våga anställa måste de nya pengarna vara permanenta. Det vi kräver i budgetförhandlingarna är därför inte en engångssatsning utan en permanent ökning av statens anslag till kommunerna. Därför måste satsningen aviseras i vårpropositionen.

De borgerliga partierna är, med sina förslag om lägre löner och höjda hyror, föredömligt tydliga. Vi rödgröna behöver nu bli lika tydliga med att vi står för investeringar och fungerande välfärd.

DN Debatt. 23 februari 2016