Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vårt val av importkött avgör om vi ska klara resistenshot”

Ny rapport. Orimliga mängder antibiotika används i djurindustrin världen över. Läkemedlen riskerar bli verkningslösa. Sveriges läge är bättre, men även här ökar resistensen. Vi bör välja kött från länder som tar ansvar för hantering av antibiotika, skriver veterinären Sten-Olof Dimander och medicinprofessorn Björn Olsen.

Den snabbt ökande förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier riskerar att göra antibiotika helt verkningslösa i framtiden. Vanliga infektioner och småsår kan åter bli dödliga. Det skriver Världshälsoorganisationen WHO i den första globala rapporten om utbredningen av resistenta bakterier som presenterades nyligen.

I dag, tisdag, presenterar Folkhälsomyndigheten en rapport som visar att förekomsten av resistenta bakterier ökar i Sverige, om än från en låg nivå. Situationen i Sverige skiljer sig radikalt från den i de flesta andra länder i Europa.

Den gynnsamma situationen i Sverige är ingen slump utan ett resultat av ett medvetet och långsiktigt arbete med aktivt smittskydd och god djuromsorg. Sveriges användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur är därför bara en niondel av den i övriga EU. Friska djur behöver inte antibiotika.

Också inom humanmedicinen är användningen mer restriktiv än i övriga EU även om skillnaderna här inte är lika stora som på djursidan. En europeisk undersökning från 2013 visar att andelen medborgare som tagit en antibiotikakur de senaste 12 månaderna var 50 procent högre i övriga 27 EU-länder än i Sverige.

Ju mer antibiotika som används desto större är resistensrisken. Att få ett snabbt stopp på den ansvarslösa överanvändningen av antibiotika i världen, inte minst till livsmedelsproducerande djur, är därför av livsavgörande betydelse för framtiden. Du kan som konsument påverka utvecklingen genom att aktivt välja kött från länder med en uthållig och ansvarsfull antibiotikaanvändning.

I dag används stora mängder antibiotika i den globala köttindustrin, men också i frukt-, fisk- och räkodlingar. I USA beräknas 80 procent av all antibiotika gå till livsmedelsproducerande djur och bara 20 procent till människor. I EU bedöms förhållandet vara 50–50 och i Sverige går bara 16 procent till djur och 84 procent till människor. I USA och stora delar av världen är det tillåtet att använda antibiotika till djur för att de ska växa snabbare och producera mer kött. Detta bruk förbjöds i Sverige 1986 och i EU, på svenskt initiativ, 20 år senare.

Dagens användning av antibiotika till djur varierar stort inom EU. Enligt en färsk studie från EU:s läkemedelsverk har Sverige den i särklass lägsta användningen i unionen. Den genomsnittliga användningen av antibiotika, räknat som milligram per kilo djur, är 9 gånger högre i övriga EU än i Sverige. I Finland och Danmark används 2 respektive 3 gånger så mycket antibiotika som i Sverige och i Tyskland 15 gånger mer. Värst är situationen i Italien och på Cypern där användningen är 27 respektive 30 gånger högre än i Sverige. Av alla undersökta länder i Europa är det två länder utanför EU, Island och Norge, som har lägre användning än Sverige. Den omfattande användningen av antibiotika maskerar ofta en dåligt utvecklad djuromsorg och gör det möjligt att hålla en hög produktion trots karga djurmiljöer med ett högt infektionstryck.

Än allvarligare blir skillnaderna när man studerar vilka antibiotika som används och hur de ges till djuren i olika EU-länder. I Sverige används mestadels penicillin, som har ett smalt spektrum. Antibiotika förskrivs av veterinär och huvuddelen injiceras till enskilda sjuka djur.

Mönstret i övriga EU är dessvärre helt annorlunda. En färsk studie från det europeiska läkemedelsverket EMA visar att bredspektrumantibiotika, som lättare ger upphov till resistens, används i stor utsträckning. Merparten, i vissa länder över 90 procent, ges till hela grupper av djur vilket indikerar att antibiotika används rutinmässigt för att förebygga sjukdom eller för att öka tillväxten.

Den frikostiga användningen av antibiotika har resulterat i att antalet bakterier med resistens mot antibiotika ökat snabbt i många länder. I Danmark, som på intet sätt är värst, har andelen grisar som bär på meticillinresistenta gula stafylokocker, MRSA, exempelvis ökat från 44 procent år 2011 till omkring 77 procent i dag.

En beräkning gjord av EU:s smittskyddsinstitut ECDC uppskattar den årliga kostnaden för antibiotikaresistensen i EU till 1,5 miljarder euro och antalet dödsfall till 25 000 människor. I USA beräknas minst 2 miljoner människor insjukna och omkring 23 000 personer dö av resistenta bakterier varje år, enligt det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC.

Uttrycket ”en värld – en hälsa” har hög bäring på just antibiotikaresistens. Vi vet att bakterier sprids genom en ökad rörlighet för människor och djur och att samma typer av antibiotikaresistenta bakterier och resistensgener cirkulerar bland människor, djur, livsmedel och miljö. Vi vet också att situationens allvar kräver omedelbar handling.

Vid Världshälsoorganisationen WHO:s möte i slutet av maj i år beslöts att WHO ska ta fram en global aktionsplan mot antibiotikaresistens. Strax dessförinnan efterlyste flera ledande forskare en global organisation motsvarande IPPC för klimat för att sammanställa bevis och initiera åtgärder mot antibiotikaresistens hos regeringar och andra intressenter.

Detta är angelägna initiativ, men det är viktigt att alla som kan bidra till att situationen förbättras drar sitt strå till stacken redan nu. Det gäller självklart läkare och veterinärer, djuruppfödare och patienter, livsmedelsindustri och handel och inte minst oss alla som konsumenter. Genom att exempelvis välja kött från länder med en ansvarsfull och återhållsam antibiotikaanvändning kan vi bidra till att några av våra viktigaste läkemedel kan få fortsätta att vara just det.