Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vattenfall har försatt sig i en förtroendekris”

Foto: Bertil Ericson
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson: Jag känner ödmjukhet inför den kritik som nu riktas mot Vattenfall och mig som vd. Vattenfall har misslyckats med att inför svenska folket förklara företagets förvandling från ett helsvenskt koldioxidneutralt Vattenfall till det ledande europeiska energi­företag det är i dag, med verksamhet i Tyskland, Finland, Danmark, Polen och Holland. Vi har också brustit vad gäller säkerhetskultur både i Sverige och Tyskland och befogad kritik har riktats mot oss när det gäller kärnkraftverken. Vattenfall har försatt sig i en förtroendekris. Vi är medvetna om det och vill återskapa förtroendet inför våra yttersta uppdragsgivare, det svenska folket, skriver Lars G Josefsson.

Vattenfall är hela svenska folkets företag. Det är ett företag som engagerar och berör, tas som referens, lyfts fram som avskräckande exempel och också som föredöme. I Vattenfall möts teknik, ekonomi, miljö, klimat, säkerhet – stora och små kunder. I dag ryms verksamhet i flera delar av norra Europa under detta ursvenska varumärke – Vattenfall. Det är helt enkelt ett mycket speciellt företag att vara chef för. Men det är inget lätt pastorat och jag känner både ödmjukhet och eftertanke inför den kritik som nu riktas mot Vattenfall och mot mig som vd för Vattenfall.

Inledningsvis finns det anledning att slå fast att vi i Vattenfall misslyckats med att till svenska folket förklara och beskriva förändringen av ett helsvenskt, koldioxidneutralt Vattenfall till vad det är i dag – ett av de ledande europeiska energiföretag som vuxit genom förvärv i Tyskland, Finland, Danmark, Polen och Holland. När vi med utgångspunkt i styrelsens och ägarens intentioner utvecklat Vattenfall från vad det var till vad det är i dag borde vi också mycket tydligare beskrivit att det innebär att Vattenfall kommer att engageras i energiproduktion som bygger på kol. Problemet är att världen och Europa är beroende av kol på ett helt annat sätt än vad man i Sverige förstått. Det är inte Vattenfall som aktivt valt en koldioxid­påverkan, vi har köpt tillgångar som vi nu försöker utveckla och förbättra, bland annat genom att minska koldioxid­utsläppen.

Vattenfall har brustit vad gäller säkerhetskultur både i Sverige och Tyskland – och det finns befogad kritik som har riktats mot oss när det gäller kärnkraftverken. Samtidigt har vi ett dilemma. Tyskland vill ha säker energiförsörjning. Det innebär på kort sikt att befintlig kolkraft måste ersättas med ny, om än förbättrad, kolkraft. Det är något som visat sig närmast omöjligt att förklara.

Min utgångspunkt som naturvetare och tekniker, med engagemang för samhällsfrågor och klimatfrågan, har varit att ställa Vattenfall och dess kompetens till lösningarnas förfogande: Vår ambition är att vara koldioxidneutrala 2050 och att delta i det internationella arbetet för att hitta lösningar på den globala klimatfrågan. Ett exempel är att Vattenfall har investerat i ny teknik för att avskilja kol-dioxid vid elproduktion baserad på kol.

Vi kan i dag konstatera att vår satsning på detta varit rätt och riktig. Men vi har kanske inte varit tillräckligt duktiga på att förklara kopplingen mellan dessa framtidsinsatser och vad vi gör i dag. Det har beskrivits som ”green-wash” av belackare, att Vattenfall försöker dölja och skapa dimridåer när vi i stället velat vara pådrivande och progressiva. Vattenfall behöver hitta en bättre balans mellan vad vi gör här och nu och vad vi vill medverka till på längre sikt. Även lösningarna har sina problem och det är inte självklart att de lokala opinionerna accepterar bergrum för lagring av koldioxid.

Vattenfall har blivit ett europeiskt energiföretag eftersom det skapat värde åt vår ägare svenska folket och eftersom vi varit besjälade av att vara en pådrivande och engagerad ägare i klimat-, miljö- och säkerhetsfrågor. Vi har höga ambitioner, vi har engagerade medarbetare och genomför stora satsningar både när det gäller forskning och utveckling och att investera i förnybar energi.

Vattenfall är ett statligt ägt företag, men också ett företag som verkar på konkurrensutsatta marknader och där konkurrerar med även privatägda företag. Vår ägare, svenska staten, ställer krav på Vattenfalls avkastning och är en engagerad ägare via styrelse och särskilda ägardirektiv. De nuvarande ägardirektiven säger exempelvis att ”Vattenfall skall vara ledande för energiomställningen i Sverige”, vilket inte är en adekvat beskrivning givet vår verksamhet i dag. Därför välkomnar naturligtvis vi i Vattenfalls ledning den aviserade förändringen av ägardirektiven.

Som alla företag genomför vi också löpande analyser av vår kapitalstruktur, vår avkastning och ser över våra investeringsplaner. Vi ser ständigt över detta. Vi äger redan produktionstillgångar, exempelvis kärnkraftverk, tillsammans med andra aktörer. Under några månader har vi sett över den svenska nätverksamheten internt för att bland annat bedöma lönsamhet och kapitalbindning. Om detta har det förekommit medieuppgifter de senaste dagarna. Det finns inga beslut fattade om att avyttra Vattenfalls svenska nätverksamhet. Den typen av överväganden måste självfallet göras i samförstånd med vår ägare. Det är det tydliga besked som vi vill ge.

Vattenfall har ambitionen att vara en stark, lönsam och progressiv aktör i norra Europa, men också att vara en pålitlig partner till våra kunder i Sverige. För några dagar sedan presenterade vi ett samarbete med några av Sveriges viktigaste och mest elintensiva företag kring hur vi gemensamt skulle kunna planera och investera i ny baskraft i Sverige.

Vattenfall har försatt sig i en förtroendekris. Vi är medvetna om det och känner ödmjukhet inför våra yttersta uppdragsgivare – svenska folket – för att återskapa detta förtroende.

Lars G Josefsson
vd Vattenfall

Kritiken mot Vattenfall

Vattenfall har under senare tid fått kritik från miljöhåll både i Sverige och övriga Europa. Det beror bl a på att företaget kraftigt ökat sina koldioxidutsläpp genom förvärv av kol- och gaskraftbolag i Tyskland, Polen och Holland. I Tyskland har Vattenfall fem kolkraftverk och vill bygga ännu ett utanför Hamburg. Vattenfalls projekt för att lagra koldioxid i bergrum, så kallad CCS-teknik, har också stött på problem och den tyska regeringen har stoppat ett lagförslag som skulle göra detta möjligt. Företaget har också haft stora säkerhetsproblem i kärnkraftverket Ringhals och i kärnkraftverken i tyska Krümmel och Brunsbüttel.
Koncernchefen Lars G Josefsson var tidigare energirådgivare åt den tyska förbundskanslern Angela Merkel. I somras tackade han ja till att bli en av FN-chefen Ban Ki-moons rådgivare i energi- och klimatfrågor.