”Vattenkrisen kan utmynna i konflikt över gränserna”

Publicerad 2011-08-21 00:50

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

564 miljoner afrikaner saknar i dag tillgång till nödvändiga sanitära anläggningar medan 326 miljoner saknar säkert dricksvatten. I Östafrika svälter tiotusentals. Förutom torkan ligger det problem av svag utveckling, misshushållning och dålig infrastruktur bakom problemen. I 32 afrikanska länder har dock tillgången på vatten ökat från 45 till 58 procent av befolkningen de senaste tjugo åren. Politiskt stabila och reformerade låginkomstländer visar upp de bästa resultaten. För att öka framstegen krävs minst sex miljarder dollar av såväl inhemsk som extern finansiering, och att berörda länder själva leder processen. WSP lägger fram en rapport på World Water Week i Stockholm i veckan, skriver chefen för WSP, Jae So.

Medan världsmakterna brottas med ekonomiska bekymmer pågår en mer grundläggande kamp i Afrika söder om Sahara – kampen mellan liv och död.

Mer än 11 miljoner människor i Öst­afrika har drabbats av den värsta torkan på 60 år. Tusentals har dött och tiotusentals svälter. Skördar har slagit fel och boskap har dukat under i stor skala. Ökande livsmedelspriser och sjunkande priser på boskap har förvärrat situationen och FN varnar för att förhållandena kommer att försämras ytterligare under de kommande månaderna.

Med denna bakgrund kommer många av världens främsta vattenexperter under kommande vecka att samlas i Stockholm för World Water Week, för att behandla frågan om hur planetens mest värdefulla resurs kan förvaltas på ett bättre sätt för att undvika konflikter och säkra en rättvisare tillgång.

Tyvärr kan torkan i Östafrika visa sig vara en föraning om vad som komma skall. Allt medan stigande befolkningstillväxt och förändringar i världens klimat påfrestar den enda procenten av jordens vatten som är drickbar är det troligt att den globala vattenkrisen inte bara blir värre, utan att situationen riskerar att utmynna i konflikt över gränserna.

Afrika söder om Sahara är på grund av sitt torra klimat särskilt utsatt, en situation som förvärras ytterligare av svag utveckling, misshushållning av vattenresurser och dålig infrastruktur för vatten- och sanitetstjänster. Fortfarande saknar 564 miljoner afrikaner tillgång till nödvändiga sanitära anläggningar medan 326 miljoner saknar säkert dricksvatten. Kvinnor drabbas oproportionellt hårt då de använder många timmar åt att hämta vatten eller att söka efter sanitära anläggningar i stället för att gå i skolan eller arbeta. Brist på vatten och avlopp orsakar även högre dödlighet bland flickor i späd ålder och tidig barndom.

År 2000 ställde länder i Afrika och andra regioner upp som mål att fram till 2015 halvera antalet människor utan tillgång till dessa grundläggande tjänster. Några av länderna kanske uppnår detta mål. På landsbygden i Rwanda, där uppemot 4 miljoner människor fick tillgång till förbättrade sanitära anläggningar mellan 1990 och 2008, har hushållens tillgång till sanitet ökat snabbare än i något annat land i regionen.

Faktum är att enligt en ny rapport från Världsbankens Water and Sanitation Program (”Pathways to Progress” som kommer att offentliggöras den 22 augusti i Stockholm) har Afrika söder om Sahara gjort betydande framsteg. Bland de 32 deltagande länderna har täckningen av förbättrad tillgång på vatten stigit från 45 procent till 58 procent av den totala befolkningen sedan 1990. Täckningen för förbättrade sanitära anläggningar har stigit med 11 procentenheter och nådde 36 procent av befolkningen under 2008.

Den förbättrade tillgången till rent vatten och sanitet var dock ojämnt fördelad och många länder släpar efter jämfört med den takt som måste upprätthållas för att målsättningen för 2015 ska kunna förverkligas. Detta skulle kräva att säker tillgång till vatten respektive ökad sanitet årligen måste omfatta ytterligare 42 miljoner respektive 61 miljoner människor.

Men det finns hopp. De framsteg som gjorts sedan 1990 har uppnåtts genom en kombination av politiska och ekonomiska faktorer. Politiskt stabila låginkomstländer som gjort åtaganden om reformer, samt genomfört dessa, har gjort större framsteg när det gäller vattentillgång på landsbygden och sanitet i tätortsområden. De har mera märkbart minskat förekomsten av öppen avföring och har varit mer framgångsrika i att öka tillgången på vatten i takt med befolkningstillväxten än såväl mer förmögna och resursrika länder som konfliktdrabbade låginkomstländer.

Denna grupp av stabila låginkomstländer drar till sig den största andelen bistånd och drar fördel av harmoniserade hjälpinsatser från givarländer som framgångsrikt banar vägen för en övergång till mer programstyrda former för samhällsservice som ägs och drivs av mottagarländerna själva. De har tagit ansvar för att ordna med det nödvändiga ramverket och den kunskap som krävs för att samordna leverans av vatten- och avloppstjänster i hela landet.

Möjligheterna till och incitamenten för länder att åstadkomma denna förändring är utan motstycke. Ökad politisk stabilitet, ekonomisk tillväxt, skuldlättnader, ökade biståndsvolymer samt en därtill hörande renässans inom andra sektorer i Afrika – där tillhandahållandet av samhällstjänster leds av länderna själva – innebär att möjligheterna att göra skillnad är bättre nu än på länge.

För att öka framstegen när det gäller att skapa en hållbar och rättvis tillgång till vatten och sanitet krävs två saker. För det första måste länderna själva leda processen och skapa de mekanismer som gör att externa givares donationer tillsammans med inhemsk finansiering medför att ett större antal människor får tillgång till säkrare vatten och sanitetstjänster.

För det andra måste nuvarande finansieringsnivåer höjas med minst sex miljarder dollar om året. Detta betyder ökningar av både inhemsk finansiering och givarmedel för att kompensera för ett beräknat underskott av investeringar inom sektorn.

Framgång vilar på att en gemensam vision förverkligas bland regeringarnas vattenmyndigheter, finansdepartement samt offentliga och enskilda utvecklingspartner och regionala organ – som till exempel African Ministers Council on Water (AMCOW). Samtliga parter har en roll att spela.

Utvecklingspartner, såsom givarländer, kan svara upp till behoven och belöna ansträngningar genom att skräddarsy sitt tekniska bistånd och olika stödformer till olika stadier i utvecklingen.

Finansdepartmenten kan stegvis öka vattensektorns inhemska andel av budgeten till 5 procent och samarbeta med vatten- och sanitetsministerier för att länka dem samman med centrala styrsystem såsom budget- och utgiftshantering.

Och slutligen, AMCOW kan förespråka ökat externt stöd för vattentillgång och sanitet och främja regionalt lärande bland olika parter.

Trots rådande globala ekonomiska utmaningar bör Afrikas länder dra nytta av de unika förutsättningar som nu föreligger och som kan resultera i tillgång till och tillhandahållande av rent vatten och sanitet till de miljontals människor som saknar detta.

Jae So
chef för Water and Sanitation Program (www.wsp.org), en sammanslutning av flera givare som administreras av Världsbanken.

Fotnot: Sverige är en av 16 givare till WSP. Världsbanksgruppen är den största externa finansiären inom vatten och sanitära anläggningar, bevattning och dränering, hantering av vattenresurser och andra vattenrelaterade sektorer, och tillhandahåller rådgivning och analytiskt stöd åt samarbetsländer.

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från debatt

”Det är politikernas fel att tåget är dyrare än flyget”

Miljöpartiet: I stället för att subventionera flyget med gigantiska summor borde politikerna satsa på den miljövänligare tågtrafiken. 8 0 tweets 8 rekommendationer

"Vi förbereder inte inför en förväntad dieselransonering"

Replik. Det är inte sant att vi förbereder för en kommande förutsedd dieselkris, skriver experter vid Energimyndigheten.

DN Debatt 24/5. ”Dagens energipolitik leder till dieselransonering.” 182 38 tweets 144 rekommendationer

”Dags för riktade sanktioner mot regimen i Azerbajdzjan”

Fredrik Malm (FP) på DN Debatt: Risken är att vi får se ännu en våg av repression i landet när Eurovision Song Contest är över. 224 32 tweets 192 rekommendationer

"Så kan problemet med djur i misshandelsrelationer lösas"

Replik. Vi har som enda skyddat boende inrättat speciellt boende för kvinnor med husdjur, skriver Ann Isaksson, Alla Kvinnors Hus. 1 0 tweets 1 rekommendationer

DN Debatt 19/5: ”När pappa slår värmer han ofta upp på hunden.” 1789 100 tweets 1689 rekommendationer

”Timbros position i skolpolitiken är ohållbar”

Slutreplik. Timbro hävdar att principen om valfrihet ska stå över alla andra mål för svensk skola, skriver Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh. 76 18 tweets 58 rekommendationer

Mer från förstasidan

Foto: AFP Bankias huvudkontor i Madrid.

Spansk bank ropar efter miljardhjälp

Begär 19 miljarder euro av regeringen. Spaniens fjärde största bank Bankia är illa ute och ber därför om ekonomisk hjälp.

Sänkt betyg för svenska banker. Nordea och Handelsbanken. 22 0 tweets 22 rekommendationer

Svajig börsvecka. Skuldkrisen påverkade Stockholmsbörsen.

Kreditbetygsbjässarna. Därför får de marknaden att skälva. 12 1 tweets 11 rekommendationer

Vad vet du om skuldkrisen? Visa vad du kan i frågesporten.

Foto: Scanpix

Teknikdistraherade nytt trafikproblem

Fotgängare blir ouppmärksamma. Oroande siffror gällande olyckor med fotgängare med portabla teknikprylar kommer bland annat från Sydney.

Foto: Scanpix

Mejlen kan ge hjärtbesvär

Din mejlbox kan vara skadlig. Stressen över att kolla efter nya mejl gör att hjärtat hela tiden slår för snabbt, visar en ny studie. 1 0 tweets 1 rekommendationer

Död man hittad i skogsparti

I Alby i Botkyrka. Polisen visste på lördagskvällen inte om mannen utsatts för något brott, men en förundersökning om mord inleddes. 6 0 tweets 6 rekommendationer

DN Debatt på Twitter

Anmäl dig till mikrobloggen. Missa inget från Sveriges tyngsta debattsida.

Så jobbar DN:s debattredaktion.

Så jobbar DN:s debattredaktion. Läs DN Debatts öppenhetsrapport om perioden 25 maj 2009 - 24 maj 2010.

Kontakt DN Debatt

Redaktör DN Debatt: Nils Öhman
Tel: 08-738 1223
Bitr redaktör DN Debatt: Peter Ganneby
Tel: 08-738 1209
E-post: debatt@dn.se

Mer från DN.se

Bästa nyhetssajt

DN.se prisad. Bästa svenska nyhetssajt enligt Internetworld.

DN.se på agendan