Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vegetariskt i skolan varannan dag mot livsstilssjukdomar”

Att äta mycket snabbmat och annan fiberfattig mat under uppväxten kan ge förödande hälsokonsekvenser, menar debattörerna.
Att äta mycket snabbmat och annan fiberfattig mat under uppväxten kan ge förödande hälsokonsekvenser, menar debattörerna. Foto: Henrik Montgomery/TT

Vad vi äter under uppväxten har stor betydelse för vår framtida hälsa. Liten konsumtion av frukt och grönt bidrar till förkortad livslängd. Ämnen som påvisats ha cancerframkallande effekt finns i animaliska produkter. Vi uppmanar kommunpolitikerna att låta varannan skolmåltid vara vegetarisk och servera rikligt med grönsaker, skriver sex hälsodebattörer.

Den vetenskapliga kopplingen är utomordentligt stark mellan den stigande konsumtionen av ohälsosamma livsmedel, att vi blir allt mer överviktiga och den ökande förekomsten av livsstilssjukdomar. Våra skolor bör därför långsiktigt i förebyggande syfte dra ner på de livsmedel som har mest hälsorisker, dvs charkvaror, kött, feta mejeriprodukter, salt, socker och vitt mjöl. Dessa livsmedel slås fast av Nordiska näringsrekommendationerna som säkert ohälsosamma och som bidragande till uppkomsten av de livsstilsrelaterade sjukdomarna, exempelvis diabetes, hjärtkärlsjukdom och flera cancerformer. Att i stället dagligen servera grönsaker och frukt samt varannan dag enbart helvegetarisk mat kan främja både lärarnas och elevernas framtida hälsa och utveckla goda vanor för framtiden.

Många livsstilssjukdomar orsakas eller förvärras av övervikt. En ny internationellt uppmärksammad studie publicerad i American Journal of Nutrition pekar på en dubbelt till tredubbelt ökad risk för övervikt hos dem som exponerats för stora mängder animaliskt protein under fosterstadiet. Forskarna följde barnen till 684 gravida mammor under i genomsnitt 20 år. Sannolikheten att bli överviktig i vuxen ålder var störst för barn till de mödrar som åt mest animaliskt protein under graviditeten. Lägst var sannolikheten för övervikt hos barn vars mödrar åt minst animaliskt protein.

Svenskar är i snitt nästan 5 kilo tyngre än i slutet av 1980-talet. Vårt genomsnittliga BMI är nu i nivå med gränsen för övervikt. Nästan hälften av svenskarna har i dag fetma eller övervikt. Andelen personer med fetma ökade från 11 procent till 14 procent mellan 2004 och 2013, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Den offentliga sektorns vård- och socialförsäkringskostnader i Sverige kommer att stiga kraftigt fram till 2020 på grund av ökningen av livsstilssjukdomar. Kostnaderna för sjukvård associerad med övervikt kan komma att stiga med 25 miljarder årligen om ingenting görs. Det visar utredningen Kalorier kostar, gjord av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Redan i dag är sjukvården pressad av ökande behov hos en åldrande befolkning, fler möjligheter att ge dyra behandlingar och relativt sätt krympande resurser i form av skattemedel. De som har störst behov är i regel de som är mest utsatta socioekonomiskt, exempelvis äldre med flera sjukdomar, patienter med psykisk sjukdom, personer med låg utbildning och inkomster, personer som bor i utsatta områden med hög grad av arbetslöshet. Inom denna gruppen finner man även de som är mest överviktiga och har mest livsstilsrelaterade sjukdomar. Denna del av befolkningen är också mest utsatt för yttre påverkan i form av reklam, tillgång till ohälsosam snabbmat och konsumtionssamhällets nackdelar. Dessa personer har också svårast att tillgodogöra sig information om livsstilsfaktorer och förmedla dem till sina barn.

Livsmedelsverket rekommenderar att alla över tio år äter frukt och grönsaker minst fem gånger om dagen, totalt ett halvt kilo. Det motsvarar tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Goda matvanor, gärna i kombination med fysisk aktivitet, minskar risken för övervikt, hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och högt blodtryck. Tyvärr äter nio av tio för lite frukt och grönt, enligt Folkhälsomyndigheten. Det är mycket allvarligt eftersom Världshälsoorganisationen, WHO, framhåller att en låg konsumtion av frukt och grönsaker bidrar till en förkortad livslängd.

Enligt Livsmedelsverket är bra fetter raps- och olivolja och andra växtbaserade matfetter. Animaliskt mättat fett som finns i mejeriprodukter och kött bör undvikas. Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Omättat fett däremot sänker kolesterolet i blodet vilket minskar risken för dessa sjukdomar.

Bra kolhydrater är långsamma kolhydrater från fullkorn, frukt, bär och baljväxter (bönor, linser och ärtor), inte snabba kolhydrater som socker och vitt mjöl. En hälsosam kost kan ha en starkt skyddande effekt mot ett flertal cancerformer. Världscancerfonden rekommenderar den som vill minska risken för cancer att äta mat huvudsakligen från växtriket. Alla ämnen i vår kost med påvisad cancerskyddande effekt finns huvudsakligen i växter, medan de ämnen som påvisats ha cancerframkallande effekt finns i animaliska produkter.

Vad vi äter under uppväxten har en mycket stor betydelse för vår framtida hälsa. Barn tar mer skada än vuxna av cancerframkallande ämnen, även de som kommer från maten. Två studier från Harvard har nyligen visat ett starkt samband mellan konsumtion av rött kött i unga år och en ökad risk för att senare i livet utveckla bröstcancer. Att äta mycket frukt och grönsaker i barndomen halverar nästan risken för framtida cancer enligt en stor studie från England. Samma studie fann en nästan tredubbling av risken för tjocktarmscancer i vuxen ålder hos dem som ätit en kost med mycket mjölkprodukter i barndomen. Tidiga förstadier av åderförkalkning har påvisats hos en stor andel av de barn som äter mycket mättat fett. Däremot har en helt växtbaserad kost i flera studier visat sig kunna åstadkomma en tillbakagång av hjärtkärlsjukdom.

Under första halvåret 2014 minskade konsumtionen av kött för första gången på flera decennier (3–4 procents minskning, mest för griskött, enligt statistik från Jordbruksverket). Enligt en ny undersökning är var tionde svensk vegetarian eller vegan. Tidningen Miljöaktuellts kommunenkät för 2014 visar att omkring en tredjedel av landets kommuner har infört köttfria dagar eller på annat sätt vidtagit åtgärder för att minska köttkonsumtionen.

De senaste decennierna har produktionen av livsmedel, och främst animaliska produkter, blivit allt billigare. Förklaringen är en stordrift som har haft dramatiskt negativa effekter på miljö och risk för multiresistenta bakterier och allvarliga virussjukdomar. Livsmedelsindustrin har satsat stora pengar på att driva på konsumtionen av ohälsosam mat. Matreklam domineras av charkvaror, rött kött, feta mejeriprodukter, socker och vitt mjöl. En stark ovilja att informera allmänheten om riskerna med dessa livsmedel råder över lag. Anledningen är att det är just dessa livsmedel som alstrar högst vinster eftersom de produceras i flera led. Detta till skillnad från hela vegetabilier som har mycket små vinstmarginaler.

Denna starka kommersiella påverkan har förskjutit vårt kostmönster i en ohälsosam riktning. FN har länge påpekat att denna utveckling inte kan brytas utan politiska styrmedel och de har vädjat till världens politiker om sådana. Det vetenskapliga underlaget för att en hälsosam kost kan förebygga övervikt och livsstilssjukdomar är i dag mycket starkt. Pedagogiska styrmedel behövs för att hälsosamma förändringar i kosten ska bli norm. Vår uppmaning till kommunpolitikerna är därför: Låt varannan måltid vara vegetarisk i skolorna och servera rikligt med grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, bär, nötter och frön.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.