För första gången på 40 år drabbades vi förra året av en fullskalig influensapandemi, den så kallade svininfluensan eller A(H1N1). Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerade den 25 april 2009 att detta var en smitta som kunde hota människors hälsa i flera länder. Händelseutvecklingen var därefter snabb. Smittspridningen accelererade med en topp på flera tusen insjuknade i Sverige i slutet av oktober och början av november. Några blev mycket allvarligt sjuka och 25 personer avled. De flesta som insjuknade klarade sig med lindriga symtom.
När sjukdomen bröt ut kom oron och frågor kring vaccinets skyddsförmåga och frågor om när skulle vaccinet komma. I medierna skrevs det mycket om förseningar av vaccin, trots att vi fick mest vaccin och snabbast i hela Europa. Lite senare, när smittan avtagit, vände man dock på steken och ifrågasatte om vi inte köpt in för många doser. Och om det var värt hela insatsen. Konspirationer om att det är läkemedelsindustrin som hittat på allting har florerat. Och därefter har man frågat vad vi ska göra med alla överblivna doser, eftersom allt vaccin inte har förbrukats.
Denna sista fråga kan vi nu svara på. Socialstyrelsen har, tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting (SKL) samt Stockholms läns landsting, kommit överens med läkemedelsföretaget Glaxo Smith Kline (GSK) om hur det pandemivaccin som ännu inte har använts ska hanteras.
Det nya avtalet innebär bland annat att:
• Sverige avstår från 25 procent av de beställda doserna av pandemivaccinet, Pandemrix, samtidigt som vi säkrar tillgången till pandemivaccin de närmsta åren. Pandemrix består av två delar, antigen (aktiv substans) och adjuvans (en komponent som stärker immunsvaret).
• Avtalet ger landstingen rätt att mot en mindre kostnad byta ut den nu aktuella virusstammen A(H1N1) mot något annat antigen om viruset skulle förändras eller någon annan influensa utvecklas till en pandemi. Avtalet garanterar också att adjuvansen kostnadsfritt byts ut om det visar sig att hållbarheten inte räcker i tre år.
• Vi får ett bra pandemiskydd under ett antal år framöver samtidigt som landstingen kan spara pengar.
• Avtalet innebär dessutom att vi får tid att utvärdera nuvarande avtal innan vi påbörjar en upphandling av ett nytt pandemiskydd.
Som alla vet är virus per definition opålitliga. Få experter kan eller vill uttala sig med någon tvärsäkerhet om allvarlighetsgraden i ett begynnande läge av en smittspridning av ett nytt virus. Om det är något vi lärt av tidigare pandemier så är det just denna osäkerhet kring ett virus utveckling.
Vi kan naturligtvis önska att vi i det begynnande skedet har alla svar. Det som karakteriserar en krishantering är dock att man måste fatta beslut vid en viss tidpunkt med de fakta som just då föreligger. För att hantera en sådan situation har vi en beredskapsplanering. Precis på samma sätt som vi har en hemförsäkring: Vi vill helst inte att vi ska behöva använda försäkringen men ingen vill vara utan den. Vi hade sedan ett par år tillbaka en ”hemförsäkring” som gav alla i Sverige möjlighet att snabbt få tillgång till ett vaccin vid en hotande pandemi. Vi utnyttjade den möjligheten och agerade utifrån de fakta som fanns vid den tidpunkten. Tack vare ett avtal med en utländsk läkemedelsproducent fick alla svenskar som ville ett snabbt vaccin mot svininfluensan. Vi har störst andel av befolkningen vaccinerad i Europa, omkring 5,5 miljoner personer har vaccinerat sig.
Skulle vi ha handlat annorlunda vid en motsvarande situation med den erfarenhet vi har i dag? Nej, alla krissituationer är till sin natur ”nya”. I synnerhet när vi har med virus att göra. Nästa gång kanske utvecklingen är annorlunda – en mycket allvarligare variant. För dessa situationer har vi en nationell beredskapsplanering inom smittskyddsområdet.
Men självklart ska vi lära av pandemin, dra erfarenheter av enskilda hanteringsåtgärder, se hur logistiken kan bli bättre, vilka luckor som finns i vår beredskapsplanering, vad vi gjorde bra och vad vi kunde ha gjort bättre. Hur fungerar det internationella samarbetet och hur kan vi bli bättre på EU-nivån?
Som en följd av WHO:s pandemideklaration den 11 juni i fjol beslutade landstingen att aktivera det pandemigarantiavtal som tecknats med GSK om vacciner mot H1N1. WHO har tillsatt en oberoende utredning som ska granska och utvärdera den egna verksamheten under pandemin. En slutrapport kommer att presenteras i maj 2011.
Den svenska regeringen har också sett behov av att analysera de svenska insatserna under pandemin. Regeringen har därför givit Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att, tillsammans med berörda myndigheter och Sveriges Kommuner och landsting, göra en analys av samhällets beredskap för att möta såväl en mild som en mer allvarlig pandemi. I bedömningen ska beaktas de erfarenheter som man fått av nuvarande pandemi. En delrapport ska lämnas senast den 1 november 2010 och hela uppdraget ska avrapporteras den 1 mars 2011.
Socialstyrelsen har också i uppdrag att följa upp pandemigarantiavtalet som tecknades 2007 och som aktiverades när den nya influensan blev förklarad som en pandemi av WHO. Uppföljningen ska genomföras i samråd med Sveriges Kommuner och landsting och Stockholms läns landsting. Uppdraget ska slutrapporteras den 15 oktober 2010.
Men trots all erfarenhet som vi förhoppningsvis kommer att få av denna pandemi så kommer vi att stå inför samma problem nästa gång när vi får en spridning av ett nytt virus; ingen kommer att veta hur allvarligt det kommer att bli. Vi kommer att tvingas fatta snabba beslut på precis samma sätt som vi gjorde nu under pandemin. Från regeringens och myndigheternas sida kommer vi att fortsätta planera för det värsta men hoppas på det bästa.
Sverige har nu säkrat ett pandemiskydd för de närmaste åren. Det är viktigt att huvudmännen och regeringen inleder samtal om utformningen av framtida pandemiavtal. Det är av stor vikt att vi då drar lärdom av de erfarenheter som pandemin gav oss.
Maria Larsson (KD)
äldre- och folkhälsominister
Anders Tegnell
avdelningschef, smittskyddsenheten vid Socialstyrelsen
Anders Knape
ordförande i SKL, Sveriges Kommuner och landsting