DN Debatt

”Vi är ense – vårdvalet görs om för en mer jämlik vård”

Mottagningar och vårdcentraler med relativt många läkarbesök, men med patienter med mindre vårdbehov, kommer att få mindre resurser.
Mottagningar och vårdcentraler med relativt många läkarbesök, men med patienter med mindre vårdbehov, kommer att få mindre resurser. Foto: Erik G Svensson

Sex partier eniga. Det omdiskuterade ersättningssystemet inom vården i Stockholm görs om. Konsekvensen blir att mottagningar med många äldre patienter och patienter med komplexa behov får mer resurser medan de med mindre vårdkrävande patienter och många läkarbesök får minskade resurser, skriver sex landstingspolitiker.

Alla människor i Sverige ska ha tillgång till god sjukvård och möjligheter till en god hälsa. Våra sex partier har nu enats om att utveckla ett nytt ersättningssystem för primärvården. Husläkarmottagningarna i Stockholms län ska få förbättrade förutsättningar att ge alla tillgång till och möjlighet att välja vård i tid, på rätt nivå och efter behov. Det kommer att innebära den största förändringen av Vårdval Stockholm sedan införandet 1 januari 2008.

Människors hälsa har generellt sett blivit bättre i Stockholms län, men den här utvecklingen är tyvärr inte jämlikt fördelad över länet och befolkningen. Det finns ofta en koppling mellan människors ohälsa och faktorer som utbildningsnivå, inkomst, utländsk (framför allt utomeuropeisk) bakgrund, och andra sociala och ekonomiska faktorer. Lägger man till den boendesegregation som råder i länet så innebär det att vissa kommuner och stadsdelar har en betydligt större hälsoutmaning än andra. Dessutom behöver förutsättningarna bli bättre för att erbjuda god kontinuitet och individanpassad vård, framför allt för äldre och patienter med långvariga sjukdomstillstånd. Det här vill vi sex partier göra något åt.

Vårdval Stockholm har inneburit en stor förändring i primärvårdens förutsättningar att uppfylla sitt viktiga och komplexa uppdrag. Ett 50-tal av dagens drygt 200 husläkarmottagningar och vårdcentraler har tillkommit med vårdvalet. Under perioden 2007 till 2013 har läkarbesöken ökat med 41 procent och hemsjukvårdsbesöken med 60 procent. De psykosociala besöken har nästan tredubblats mellan 2008 och 2013.

Det finns ofta en koppling mellan människors ohälsa och faktorer som utbildningsnivå, inkomst, utländsk (framför allt utomeuropeisk) bakgrund, och andra sociala och ekonomiska faktorer.

Länets invånare är generellt sett nöjda med primärvården. Cirka 83 procent skulle rekommendera sin husläkarmottagning eller vårdcentral. Samtidigt är det tydligt att både tillgång och nöjdhet är kopplat till var man bor. I Danderyd skulle omkring 96 procent rekommendera sin husläkarmottagning, medan motsvarande siffra i Hallunda är 66 procent.

Ersättningssystemet för Vårdval Stockholm har debatterats genom åren och Alliansen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har haft olika uppfattningar i frågan. Nu är vi eniga i beslutet att starta en förändring för att skapa en primärvård med förbättrade förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag och som bidrar till tillgänglig primärvård och en mer jämlik hälsa i länet.

Den första januari 2016 inför landstinget ett nytt ersättningssystem som successivt kommer att utvecklas fram till år 2018. Den första stora förändringen innebär:

1 En högre andel fast ersättning – delvis anpassad utifrån vårdbehov.

60 procent av ersättningen baseras på antalet patienter som valt en viss mottagning. 20 procent av den fasta ersättningen beräknas enligt CNI – Care Need Index. Det betyder att patienter med ett större vårdbehov ger en högre fast ersättning till mottagning. Vi höjer också inskrivningsersättningen för hemsjukvårdspatienter.

2 En lägre andel rörlig ersättning – ålder spelar roll.

Vi sänker resursfördelningen kopplad till besök och åtgärder till 40 procent. Ersättningarna renodlas, bland annat försvinner den extra ersättningen för besök med tolk, en potentiellt mer tidskrävande insats som istället täcks av den CNI-relaterade fasta ersättningen. Själva tolktjänsten ersätts naturligtvis även i fortsättningen. Ersättningen för läkarbesök sänks – men blir i princip oförändrad för sjuksköterskebesök. På så sätt underlättar vi för husläkarmottagningarna och vårdcentralerna att använda sjuksköterskornas kompetens. Samtidigt höjs ersättningen för patienter över 80 år och för hemsjukvårdsbesök. Ersättningen bibehålls oförändrad för psykosociala insatser.

Det här är en process som vi med stor ödmjukhet tar oss an för att tillsammans utarbeta en modell för primärvården som håller över tid. Förändringarna kring besök med tolk ska till exempel följas noggrant. Kvalitetsutvecklingen i primärvården lika så och vi vill fortsätta utveckla det psykosociala ansvaret och ”första linjens psykiatri”.

Som en del i processen startar vi 2016 ett pilotprojekt på fyra mottagningar i Hässelby och Vällingby. Det är ett innovationsprojekt landstinget genomför i samarbete med Vinnova, Idérådet, Karolinska institutet och forskningsbolaget IVBAR.

Landstinget kommer totalt sett att satsa mer, men det nya ersättningssystemet får olika konsekvenser för olika mottagningar. Vårdcentraler och husläkarmottagningar med en stor andel äldre patienter, patienter med stora eller komplexa vårdbehov och många hemsjukvårdspatienter får större resurser. Omvänt får mottagningar med relativt många läkarbesök, men med patienter med mindre vårdbehov, mindre resurser.

Grundläggande för en jämlik hälsa är att vården är tillgänglig och ges efter behov. Många väljer en vårdcentral nära hemmet, andra väljer att söka vård i en annan stadsdel eller kommun än där de själva bor. Det kan till exempel bero på att man tycker det är smidigt att ha sin husläkarmottagning nära jobbet. Därför är det viktigt att värna valfriheten för alla.

De förändringar vi nu genomför är ett första steg i en reform som ska vara fullt genomförd 2018. Vi har nu bjudit in representanter för vårdgivarna till ett dialogmöte om förändringarna, för att hämta in värdefulla synpunkter kring förändringarna som ska främja långsiktighet och göra att resurserna i ännu större utsträckning fördelas utifrån vårdbehov. Vården ska vara både förbyggande, hälsoinriktad och personcentrerad. Allt för att närma oss målet om större jämlikhet och en bättre hälsa - för alla invånare i Stockholms län.

Nu skapar vi gemensamt stabila och långsiktiga förutsättningar för en ännu starkare primärvård. En primärvård som ger alla invånare bättre förutsättningar till en god hälsa.

Bakgrund. Vårdval StockholmI Stockholm

Bakgrund. Vårdval Stockholm

I Stockholm infördes vårdval för husläkarverksamhet den 1 januari 2008. Alla mottagningar som uppfyller kraven för godkännande kan bedriva vård. Invånarna kan fritt välja vilken mottagning de ska tillhöra (listning). Mottagningarna får dels en fast årlig ersättning för varje person som listat sig hos dem, dels en rörlig ersättning för besök och vissa vårdinsatser. Därutöver finns en mindre kvalitetsrelaterad ersättning (”bonus”).

Fördelningen är i dag 60 procent rörlig och 40 procent åldersrelaterad fast ersättning; den fasta ersättningen är något högre för barn och avsevärt högre för äldre. I den förändring som föreslås till 2016 utgör den rörliga 40 procent och den fasta 60 procent av den totala ersättningen.

En femtedel av den fasta ersättningen föreslås justeras för högre vårdtyngd enligt de listade patienternas CNI (Care Need Index).

Läs mer. DN Debatt