Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vi behöver reglera vinsterna i välfärden”

Foto: Jessica Gow TT

Vinstuttagen. Det är dags att erkänna bristerna i dagens system. Det finns ett tydligt behov av att reglera möjligheten till vinstuttag. Vi behöver en välfärd som bygger på tillit och där medborgarnas behov tillgodoses. Detta är viktigare än att värna stora vinster för välfärdskoncernerna, skriver Ilmar Reepalu, regeringens särskilda utredare.

Foto: DRAGO PRVULOVIC / TTVälfärdsutredningen har i uppdrag att lämna förslag på hur vi ska säkerställa dels att offentliga medel används till den verksamhet som de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de uppstått. I november ska förslagen presenteras.

Utredningen har kartlagt den information som finns om vilka konsekvenser det ökande antalet privata utförare och vinstsyftande företag haft för kvaliteten och effektiviteten i välfärden. I likhet med tidigare kartläggningar kan jag konstatera att kunskapen om de vinstsyftande företagens påverkan på välfärdssystemen är bristfällig och att resultaten i olika undersökningar delvis är motstridiga. En förklaring till detta är att välfärdstjänsternas kvalitet är svår att mäta vilket beror på att de kan bedömas utifrån många synvinklar och att kvaliteten ofta uppstår i mötet mellan brukare och personal. Av vad som framkommit under utredningens arbete kan vi dock konstatera att det finns problem med att tillåta vinstsyftande företag i välfärden.

Välfärden är inte en vanlig marknad utan bygger på en solidarisk finansiering och tilldelning utifrån behov. De som behöver välfärden allra mest kan vara sköra och i utsatta situationer. Svårigheten att mäta kvaliteten gör det svårt att utforma regelverk, kontrakt och ersättningssystem så att kvalitet och effektivitet stärks och medborgarnas tillgång till välfärden blir likvärdig.

En risk med att släppa in vinstsyftande aktörer i välfärden är att de har incitament att ”plocka russinen ut kakan”, det vill säga utforma sin verksamhet så att den attraherar brukare som medför små kostnader för utföraren. Jag kan konstatera att samtidigt som antalet vinstsyftande aktörer ökat har segregeringen på flera av välfärdsområdena tilltagit.

Inom skolan har resultatskillnaderna mellan skolorna ökat. En viktig förklaring till detta är den tilltagande bostadssegregationen men det fria skolvalet mellan alltfler fristående skolor har också bidragit till skillnaderna. Även inom hälso- och sjukvården finns tydliga indikationer på att vårdvalet haft segregerande effekter. Dels har boende i tätbefolkade områden fått en bättre tillgänglighet än boende i glesbygd där tillgängligheten inte ökat. Dels anlitar patienter med högre utbildning och inkomst respektive lättare vårdtyngd i allt större utsträckning privata vårdgivare.

Stora koncerner med ett visst vård- eller skolkoncept har lagt en allt större andel av ”marknaden” under sig. Småföretag, föräldrakooperativ och andra mindre aktörer på området köps upp av bolag som kan vara större än många kommuner. Så likriktas välfärden.

 

När jag mött företrädare för näringslivsorganisationer har de ofta hävdat att vinsterna inte behöver regleras och att utredningen är onödig och bör läggas ner. De menar att vinstsyftet leder välfärdsföretagen rätt och att riskerna, till exempel för fusk med kvaliteten, går att motverka genom hård kvalitetsstyrning, tillsyn och kontroll.

Min bedömning är dock att enbart hårdare kvalitetskrav inte löser dessa problem och dessutom riskerar att skapa nya problem. Det riskerar att leda till alltmer kostsamma system för detaljstyrning och kontroll. Istället behöver vi en styrning som ger utrymme för professionerna att utveckla verksamheten. Ett system baserat på tillit. Detta är svårt att åstadkomma så länge vi riskerar att oseriösa aktörer tar ut stora vinster istället för att använda skattepengarna till att utveckla verksamheten.

När privata utförare släpptes in i stor skala i välfärden på 90-talet var tanken att valfriheten skulle öka genom att olika typer av utförare, såväl företag som föreningar, kooperativ och andra former av aktörer skulle erbjuda en mångfald av exempelvis pedagogiska metoder och inriktningar inom välfärden. I stället har stora koncerner med ett visst vård- eller skolkoncept lagt en allt större andel av ”marknaden” under sig. Småföretag, föräldrakooperativ och andra mindre aktörer på området köps upp av bolag som kan vara större än många kommuner. Så likriktas välfärden.

En invändning mot att reglera vinstuttag är att detta skulle drabba nyföretagande. Utredningen kan dock konstatera att ett bärande skäl för många entreprenörer att starta verksamhet inom området är en önskan om att själva få styra och utforma verksamheten. I en enkätundersökning som Friskolornas riksförbund gjort bland sina medlemmar uppgav till exempel över 70 procent av de medlemmar som besvarat enkäten att viktiga skäl till att verksamheten startades var att kunna bidra till människors utveckling och inlärning, att kunna erbjuda utbildning av högsta kvalitet och att kunna arbeta självständigt efter egna idéer. Många företagare har därmed andra motiv än stor ekonomisk avkastning när de väljer att starta verksamhet i välfärden. Sådana företag är viktiga inslag i välfärden och deras syften kan samspela väl med de demokratiska mål som satts upp för välfärden.

De aktörer som vi anförtror våra skattemedel bör bedriva sin verksamhet i syfte att uppfylla de mål som finns för välfärden och som uttrycks i lagen. Att välfärdstjänsterna finansieras med offentliga medel och att aktörerna utför uppgifter som i första hand åligger det allmänna, innebär att välfärden är en angelägenhet för alla medborgare.

SOM-institutet har undersökt svenska folket attityd till vinster i välfärden. År 2013 var närmare 70 procent av svenska folket för ett förbud mot vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Det fanns enligt SOM en majoritet bland väljarna inom alla partier för detta. Även de som själva nyttjar privata alternativ eller har nära anhöriga som gör det var negativa till vinstutdelning. Enligt min mening finns det en risk att välfärdens legitimitet undermineras om stora delar av de offentliga resurserna tas ut från välfärden. Detta gäller särskilt när många av de stora välfärdsaktörerna bedriver sin verksamhet i sådana former att deras vinster inte ens beskattas i Sverige. Regleringen av välfärdssektorn bör utformas så att förtroendet för sektorn upprätthålls.

Det finns därför ett tydligt behov av att reglera möjligheten till vinstuttag i välfärden. Att göra så är också vanligt i vår omvärld. Alla andra nordiska länder förbjuder exempelvis att vinstdrivande skolor finansieras med skattemedel. Detta har gått att förena med en stor valfrihet för föräldrarna. I Danmark går en stor och växande andel elever i friskolor trots att dessa inte får gå med vinst.

Det är dags att vi vågar erkänna att dagens system har brister och att vi behöver utveckla en bättre och mer välfungerade välfärd. Vi behöver en välfärd som bygger på tillit och tilltro där medborgarnas behov tillgodoses. Detta är viktigare än att värna stora vinster för välfärdskoncernerna.

Foto i text: Drago Prvulovic/TT

DN Debatt. 18 mars 2016

Debattartikel

Ilmar Reepalu, regeringens särskilda utredare:
”Vi behöver reglera vinsterna i välfärden”

Repliker

Mikaela Valtersson, ordförande och Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund:
”Allmänhetens uppfattning om vinstmarginalerna är felaktig”

Said Abdu (L), näringspolitisk talesperson och Gulan Avci (L), ordförande Liberala kvinnor:
”Förslaget innebär näringsförbud för kvinnor”

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef i Vårdföretagarna:
”Reepalus utredning hotar välfärdens kvalitet”

Thomas af Bjur, teamchef TCO:
”Vinst inget problem om kvaliteten är god”

Jan-Åke Fält och Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola:
”Marknadskrafterna gynnar de starka”

John Lapidus, forskare i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet:
”Reepalu glömmer den pseudoprivata välfärden”

Slutreplik från Ilmar Reepalu:
”Vi måste våga diskutera det oreglerade vinstuttaget” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.