Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vi förbereder hårdare tag mot illegal vargjakt”

Nu gör vi en tidsbegränsad kraftansträngning för att få in nya vargar i Sverige, skriver Andreas Carlgren.
Nu gör vi en tidsbegränsad kraftansträngning för att få in nya vargar i Sverige, skriver Andreas Carlgren. Foto: Kerstin Wigstrand
Andreas Carlgren: Regeringen vill att Sverige ska ha en vargstam som överstiger 200 vargar. Den nuvarande begränsningen är därför tillfällig.

Årets vargjakt – som startar nu på lördag – är mer begränsad än fjolårets. 20 vargar ska avlivas denna gång i stället för förra årets 27 vargar. I år påbörjas också arbetet med att genetiskt förstärka den mellansvenska vargstammen. Högst 20 vargar ska införlivas i den till och med 2014. I första hand sker förstärkningen genom flyttning av naturligt invandrade individer, men en aktiv utplantering av vargar från Finland och/eller Ryssland kommer att behövas. Jag vill betona att utplantering och den nuvarande begränsningen av vargstammen är tillfälliga åtgärder. Regeringen vill på sikt ha en större vargstam, skriver miljöministern.

På lördag startar årets vargjakt. Jakt är sedan länge en naturlig och odramatisk del av förvaltningen av stora rovdjur som björn och lodjur. Men i vargdebatten är det ofta ytterligheterna som låter sig höras.

Några kämpar för att vi ska ha ett fåtal eller inga vargar i Sverige, vilket strider mot våra internationella förpliktelser. Andra kämpar för att låta vargstammen växa kraftigt och okontrollerat, men det är omöjligt med tusentalet vargar i Mellansverige. Ytterligheterna i debatten underlättar tyvärr inte det grundläggande målet att nå en livskraftig vargstam i Sverige.

Det ofta högljudda tonläget skymmer att det finns en bred uppslutning bakom ställningstagandet att vi ska ha livskraftiga vargar i de svenska skogarna. Dessutom finns utbredd insikt att vargstammen bara kan bli livskraftig om vi får in nya vargar. För att förverkliga detta har regeringen, med brett stöd över blockgränsen i riksdagen, utarbetat en politisk helhet som innebär:

1. Bättre lokal och regional delaktighet, och ökat regionalt ansvar för rovdjuren genom att viltförvaltningsdelegationer inrättas. Med ökade möjligheter till inflytande följer också ökat ansvar för vargstammens utveckling.

2. Förstärkning av vargstammens genetik. I princip härstammar alla dagens mer än 200 vargar från endast tre individer. Inaveln skadar på sikt fortplantningsförmågan, och hotar därmed vargstammen. Att för första gången genomföra aktiva åtgärder för bättre genetik är avgörande för att gynnsam bevarandestatus.

3. Begränsad licensjakt under strängt kontrollerade former. Tillväxten av vargstammen är tillfälligt begränsad under tiden som ett nytt beslut förbereds om det långsiktiga målet för svenska vargstammen. Jakten har betydelse för acceptansen både för varg i vargtäta områden och för åtgärder som minskar inaveln.

Riksdagen har förlängt etappmålet på 200 vargar, som fastställdes år 2002, och begränsat antalet vargar till 210 – i bägge fallen tillfälligt till och med utgången av 2012. Dessutom gör vi nu en tidsbegränsad kraftansträngning för att få in nya vargar.

Högst 20 vargar ska införlivas i den mellansvenska vargstammen till och med 2014. Aktiv utplantering av vargar från Finland och/eller Ryssland kommer att behövas för att nå det målet. Förstärkningen, genom i första hand flyttning av naturligt invandrade individer och i andra hand införsel av vargar med annat genetiskt ursprung, förbereddes förra året och påbörjas i år.

Jag vill betona att åtgärden är tillfällig enligt riksdagens beslut. Aktiv flytt kan i längden inte vara alternativet – det behövs permanenta lösningar för att naturligt invandrade vargar ska kunna nå den mellansvenska vargpopulationen.

Jakten tillåts bara om den inte försämrar vargens bevarandestatus. Naturvårdsverket ansvarar för att göra bedömningen utifrån stammens status, tillväxt och genetik. Regeringen har sedan förra året ställt krav på utvärdering och utifrån denna utvärdering även utveckling av villkoren för jakten. I år har Naturvårdsverket därför beslutat om en mer begränsad vargjakt, 20 vargar i stället för förra årets 27 vargar.

Fler revir undantas nu också från jakt. Licensjakt ska inte ske efter genetiskt värdefulla vargar och deras avkomma. Förra året undantogs Galvenreviret i Gävleborgs län, i år även Homnareviret i Gävleborgs län. Jakten kan också avlysas i andra revir om det finns DNA-bevis på att genetiskt viktiga vargar befinner sig i området. Kraven har också skärpts, både på jägarna själva och på rapporteringen, för att minska risken för skadeskjutningar och överskjutning. Jag kommer att följa den kommande jakten noga, och tvekar inte att kräva ytterligare skärpningar om det skulle behövas.

Samtidigt förbereder regeringen hårdare tag mot illegal jakt. Den grova jaktbrottsligheten är omfattande, men mycket få fall lagförs. Kriminalisering av försök och förberedelse till grovt jaktbrott kan vara ett värdefullt verktyg i bekämpandet av den illegala jakten.

Regeringens politik innebär att Sverige ska ha en vargstam som överstiger 200 vargar. Hur mycket större beror bland annat på hur mycket den genetiska statusen förbättras genom de åtgärder som nu vidtas. Vargstammen ska uppnå gynnsam bevarandestatus. Ju bättre genetisk status, desto färre vargar krävs för att klara det.

Beslut om det långsiktiga antalet vargar i Sverige och förutsättningar för den långsiktiga förvaltningen förbereds nu i en utredning med bred representation från berörda landsbygdsorganisationer, miljö- och jägarorganisationer. Noggranna forskarbedömningar ska ligga grund för beslutet.

EU-kommissionen har ställt frågor om den svenska vargjakten och är väl informerad om regeringens rovdjurspolitik, inklusive vargjakten 2011. Skulle kommissionen gå vidare med fortsatta frågor så är det en rutin som sker i hundratals ärenden om året. Jag välkomnar en fortsatt granskning och dialog.

Förra årets vargjakt har utvärderats av Europeiska rådets expertorgan för rovdjursfrågor (LCIE) som också tog fram kommissionens vägledning för bedömning av jakt i förhållande till EU:s regelverk. Rådet skriver om den svenska jakten att ”vare sig omfattningen av jakten eller sättet som jakten utfördes på tycks strida mot någon av riktlinjerna, och det verkar inte troligt att jakten skulle hota vargarnas livskraft eller deras utveckling mot bättre bevarandestatus.”

Regeringen har visat kommissionen att begränsningen av vargstammen är tillfällig och att jakt alltid vägs mot god bevarandestatus. Vi visar också att konkreta steg för att få in nya vargar nu tas skyndsamt och att åtgärder förbereds för att vi ska klara det som tidigare rovdjurspolitik inte klarat: att stärka genetiken. LCIE konstaterar: ”Som helhet syftar politiken till att skapa både en bättre plattform för långsiktig livskraft, genom att bredda vargstammens genetiska bas, och minskade motsättningar genom att tillåta jakt och en tillfällig begränsning av tillväxten.”

Vi har redan från början varit helt inställda på att uppfylla våra europeiska förpliktelser. Jag och regeringen har också varit tydliga i vårt budskap till kommissionen: det är ingen tvekan om att vi ska uppnå god bevarandestatus och långsiktigt livskraftiga vargar. Vi kommer inte att ge oss förrän vi lyckats.

Det är inte ytterligheterna som räddar vargen. Det finns goda möjligheter till en rovdjurspolitik där den breda gruppen boende på landsbygden, jägare och naturvårdsengagerade kommer närmare varandra.

Andreas Carlgren (C)
miljöminister

Grovt jaktbrott

För jaktbrott döms bland annat den som med uppsåt eller grov oaktsamhet olovligen jagar fredat vilt. Är brottet grovt, t ex om brottet avser ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt, ligger straffskalan på fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Olovlig jakt på varg räknas alltid som grovt jaktbrott. Man kan också bli dömd för grovt jakthäleri, med samma straffskala, om man obehörigt tagit befattning med vilt som man visste eller borde ha insett har dödats genom jaktbrott och om samma omständigheter finns som gäller för grovt jaktbrott.

Källa: Naturvårdsverket

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.