DN Debatt

”Vi gör den största satsningen på järnvägsunderhåll någonsin”

Bättre kapacitet. Järnvägens problem beror på decennier av eftersatt underhåll. Därför föreslår vi nu den största satsningen på järnvägsunderhåll någonsin, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Jan-Evert Rådhström (M).  Dessutom presenterar vi åtgärder för att komma åt flaskhalsar i kapaciteten i hela landet.

Alliansregeringen lämnar i morgon sin infrastrukturproposition till riksdagen. För första gången finns ett kompletterande kunskapsunderlag i form av den kapacitetsutredning som regeringen uppdrog åt Trafikverket att göra våren 2011. En diagnos av det svenska transportsystemet var nödvändig, för att kunna fastslå vad som behöver göras, när det kan göras och vad det kostar. Propositionen tar avstamp i kapacitetsutredningen och föreslår i första hand mer resurser till drift och underhåll av befintligt system, i andra hand föreslås nyinvesteringar. Vi behöver vårda det vi har, samtidigt som vi bygger för framtiden.

Målet med infrastrukturpropositionen är att skapa förutsättningar för ett starkare och mer hållbart transportsystem. Det ska bli lättare för människor att pendla till och från jobbet, samtidigt som företagens möjligheter att transportera gods förbättras. Väl fungerande infrastruktur är en del av regeringens offensiva arbetslinje. Propositionen fokuserar därför på såväl växande storstadsregioner som på expansiva gruvnäringar i landets inre delar. Viktiga godsstråk prioriteras liksom den kapacitetsstarka tunnelbanan i Stockholm.

För två år sedan upplevde människor, i delar av landet, den värsta vintern på 100 år. Mycket har åstadkommits sedan dess. I vintras var trafikstörningarna färre än under förra sommaren. Det visar att arbetet för en mer pålitlig infrastruktur går åt rätt håll. Vintern är inte järnvägens problem. Inte heller höstens lövhalka eller sommarens solkurvor. Järnvägens problem beror på decennier av eftersatt underhåll. Det är därför hög tid att rekordsatsa.

Riksdagen har tidigare beslutat om satsningar på åtgärder i transportinfrastrukturen på 417 miljarder kronor för perioden 2010–2021. Alliansregeringen föreslår nu att satsningarna för perioden 2014–2025 ska uppgå till 522 miljarder kronor. Det är en ökning med nära 20 procent i jämförbara priser. Så säkerställer vi mer infrastruktur för varje satsad krona, så bekämpar vi sårbarhet och flaskhalsar i trafiken.

Alliansregeringen föreslår den största satsningen på järnvägsunderhåll någonsin. För perioden 2014–2025 satsar vi 86 miljarder kronor. Genom denna satsning kommer nivån på drift och underhåll att hamna nära kapacitets­utredningens mest ambitiösa nivå, den nivå som krävs för att järnvägsnätet ska återfå sin robusthet. Dessutom avsätter regeringen resurser till ett nytt trafikledningssystem som på ett mer effektivt sätt kan styra järnvägstrafiken och därmed öka kapaciteten ytterligare.

Regeringens satsning om 86 miljarder kronor ska jämföras med de 38 miljarder kronor som Socialdemokraterna avsatte under sin tid vid makten. Det innebär att Trafikverket i dag disponerar mer än dubbelt så mycket pengar för drift och underhåll jämfört med under den tidigare socialdemokratiska regeringen.

I vissa delar av landet är kapacitetsbristerna så stora att utökat underhåll och åtgärder i den befintliga infrastrukturen inte räcker till. Då krävs kraftfulla investeringar. De svåraste flaskhalsarna i transportsystemet är identifierade och regeringen presenterar nu åtgärder för att möta behoven.

Till satsningarna hör Ostlänken och nya spår mellan Göteborg och Borås, till en kostnad av 35 miljarder. Samtidigt föreslås en förhandlingsman i syfte att möjliggöra en satsning på tunnelbanan i Stockholm. Det är viktiga satsningar i våra största storstadsregioner. Utöver detta prioriteras ett särskilt gruvpaket med satsningar för bättre flöden av gods i såväl Bergslagen som Norrbotten. Exempelvis förstärks Malmbanan ytterligare och vägen mellan Pajala och Svappavaara rustas upp. Tillsammans gör satsningarna att arbetsmarknadsregioner utvidgas, godsf­löden förbättras och framkomligheten ökar på många platser i vårt avlånga land.

Även betydande förstärkningar i viktiga logistiknav föreslås. Hamnbanans betydelse är avgörande för att binda samman Nordens största hamn i Göteborg med resterande delar av landet. Trafikverket kommer därför att få i uppdrag att studera en tidigareläggning av dubbelspår på sträckan. För att möta industrins ökade behov av transporter på järnväg till och från Mellansverige bedömer regeringen att en utveckling av Gävle hamn är nödvändig. Därför säkerställs en tidigareläggning av utbyggnaden av farleden samtidigt som en elektrifierad direktanslutning till Ostkustbanan bör prioriteras.

Kapacitetsutredningen lyfter även särskilt behovet av fler spår på Mälarbanan mellan Barkarby och Tomteboda. Infarten till Stockholms central är överbelastad med tåg. Genom att satsa på Citybanans anslutningar bygger vi bort de värsta flaskhalsarna för både gods- och persontrafik i hela landet. Därför kommer Trafikverket i den kommande åtgärdsplaneringen särskilt att titta på den effektivaste utbyggnaden. En tänkbar tidigareläggning är möjlig till 2016-2017, till en kostnad av 7 miljarder.

Citybanan och dess anslutningar kommer att förbättra trafiken även i södra Sverige. Trots dessa stora satsningar återstår många åtgärder för att öka transportsystemets kapacitet, inte minst i Skåne. Regeringen föreslår därför även att de sista delarna av godsstråket Åstorp–Teckomatorp påskyndas samt att sträckan Flackarp–Lund byggs ut från dubbelspår till fyrspår. Detaljer för hur dessa åtgärder kommer att utföras får regeringen anledning att återkomma till efter Trafikverkets åtgärdsplanering.

Med dagens infrastrukturproposition lägger vi grunden för ett starkare och mer hållbart transportsystem. Med denna proposition startar också arbetet för en åtgärdsplanering som syftar till att tillsammans med kommuner och regioner ta fram genomarbetade underlag kring objekt, kostnader och byggstarter. Alliansrege­ringen kommer därför att presentera ytterligare satsningar inom ramen för de pengar som nu avsätts för infrastrukturåtgärder till och med 2025. Vi vet vad som krävs, vi vet vad det kostar och vi gör det möjligt.

Catharina Elmsäter-Svärd (M), infrastrukturminister

Jan-Evert Rådhström (M), vice ordförande i trafikutskottet