DN Debatt

”Vi gör nu ett kunskapslyft för migrationspolitiken”

Vid särskilda medborgarceremonier på nationaldagen får nya svenskar ta emot välkomstbrev. Här i Malmö 2012.
Vid särskilda medborgarceremonier på nationaldagen får nya svenskar ta emot välkomstbrev. Här i Malmö 2012. Foto: Stig-Åke Jönsson / TT

Ny statlig expertgrupp. In- och utvandring ger stora möjligheter men kan också vara en utmaning för social sammanhållning. Delegationen för migrationsstudier, Delmi, ska initiera forskning om migration och bidra med underlag till framtidens migrationsbeslut och en mer upplyst debatt, skriver Delmis ledamöter.

När Sveriges nationaldag firas kan 50.000 nya svenskar delta i medborgarceremonier runt om i landet. Samtidigt befinner sig tiotusentals svenska migranter utanför landet på platser som Oslo, Addis Abeba, Santiago och Sydney. Detta är olika avtryck av den in- och utvandring som pågår över hela världen.

Mer än 200 miljoner människor från alla världens länder har gjort samma resa. De drivs av personliga motiv, men de styrs också av starka strukturella och politiska krafter. Människor flyttar från landsbygd till stad, från fattigare till rikare länder, från unga länder med överbefolkad arbetsmarknad till åldrande länder med arbetskraftsbrist, och från krig och förtryck till i bästa fall säkerhet och frihet.

I kölvattnet till sådana stora omflyttningar öppnar sig många möjligheter men där lurar också faror. Politiska beslut kan påverka. Hur man utformar en migrationspolitik som stärker migrationens positiva bidrag och motverkar dess negativa effekter framstår som en av vår tids viktigaste frågor, för Sverige och för världen i övrigt.

Delegationen för migrationsstudier (Delmi) inleder nu sitt arbete. Delmi kommer att initiera forskning och förmedla forskningsresultat för att bidra med underlag till framtidens migrationspolitiska beslut och en mer upplyst debatt.

Migration kan bli avgörande för enskilda människor och påverka hela samhällens utveckling. Samtidigt utgör själva migrationen en riskfaktor för människors liv och hälsa. In- och utvandring kan vara en utmaning för den sociala sammanhållningen. För länder som går miste om sin bäst utbildade arbetskraft kan dessutom migration utgöra ett hot mot landets utveckling.

Sverige saknar inte möjligheter att påverka dessa processer men det kräver olika former av samarbete på nordisk, europeisk och internationell nivå. Därutöver är det uppenbart att beslut i riksdag, kommuner, företag och övriga samhället formar förutsättningarna för enskilda människors flytt till - eller för den delen från - Sverige.

För att kunna fatta väl avvägda beslut behöver vi veta mer om migrationens drivkrafter och hur den förda migrationspolitiken fungerar i praktiken. För att inte urarta till önsketänkande och fördomar behöver våra förhoppningar och farhågor förankras i kunskap. Delmi är en statlig kommitté men står oberoende - varken politiska partier eller särintressen ska påverka vårt arbete. Delmi kommer under de närmaste åren att ta fram studier, utvärderingar och analyser inom fem tematiska områden där det i dag finns tydliga kunskapsbehov.

Det första temat handlar om ”Global migration och utveckling”. Delmi kommer att verka för att den internationella forskningen om sambanden mellan migration och utveckling uppmärksammas mer i Sverige. Migrationens betydelse för utvecklingen i de fattiga delarna av världen är lätt att förstå när summan av de pengar som migranterna själva sänder till sina ursprungsländer är tre gånger så stor som det samlade globala utvecklingsbiståndet. Invandrargrupper (diasporan) i Sverige har stor potential att bidra till utvecklingen i sina forna hemländer också genom investeringar och kunskapsöverföring. Dessutom kan de främja handeln med de snabbast växande delarna av världen. Ändå vet vi alltför litet om i vilken mån dessa förhoppningar förverkligas. Som ett led i sitt arbete deltar därför Delmi i Världsbankens globala plattform för kunskap om migration och utveckling (KNOMAD).

Delmi vill också öka kunskapen inom vårt andra tema; ”Demokrati, deltagande och värderingar”. Demokrati vilar på grundprincipen att medborgarna är med och bestämmer hur samhället skall vara uppbyggt. I det senaste riksdagsvalet var dock valdeltagandet 14 procentenheter lägre bland svenska medborgare födda utomlands än bland de inrikes födda. Vilka konsekvenser får detta för demokratin? Våra studier kommer bland annat att belysa hur och varför valdeltagandet, partipolitiska sympatier och engagemang förändrats över tiden. Mer specifikt kommer den första Delmistudien att analysera om och hur de politiska partierna i Europa påverkat européernas attityder till invandring.

Delmis tredje tema ska blottlägga samband mellan ”Mångfald, välfärd och legitimitet”. Påverkar utformningen av fördelningspolitiken attityder till migration och integration, och tvärtom? I vilken mån styr mediernas bild av migration debatten och attitydförändringar? Vilken effekt har boendesegregation på åsikter om mångfald? Genom att jämföra utvecklingen i Sverige med andra länder kan vi vinna ny kunskap kring dessa och andra frågor. En inledande studie av de skandinaviska länderna kommer att belysa villkoren för medborgarskap.

EU-valet för ett par veckor sedan visade tydligt hur migrationsfrågorna jämte EU-kritik hamnat högt på den europeiska dagordningen. Inte minst handlade valet om sysselsättning och försörjning, vilket är ämnet för Delmis fjärde tema, ”Arbetsmarknad, sysselsättning och humankapital”. Vi behöver förstå vilka faktorer som styr nyanländas möjligheter. Vi vill studera vilka effekter migration inom EU och från övriga världen har i Sverige. Mer kunskap behövs om rörligheten mellan de nordiska länderna och konsekvenserna av utvandring från Sverige. Även utnyttjandet av arbetskraftsmigranter kommer att belysas. En första studie inom det här temat kommer att analysera om invandringen har några effekter på den befintliga befolkningens situation på den svenska arbetsmarknaden.

Flera omfattande reformer har genomförts under det senaste decenniet på migrationsområdet. Delmi kommer att samla studier och uppföljningar av ändringar i regelverket under det femte temat ”Institutioner och rättsliga ramverk”. Har reformerna nått avsedda resultat? Har de fått oönskade bieffekter? Hur har EU-medlemskapet påverkat migrationen till och från Sverige? En första uppföljning kommer att analysera effekterna av 2008 års nya regler för arbetskraftsinvandring.

Det finns goda skäl att stärka svensk forskning, politik och debatt över hela den bredd som Delmis fem tematiska områden anger:

I den internationella forskningen finns betydande källor till kunskap. Delmi ska göra denna kunskap mer tillgänglig och anpassad till svenska förhållanden.

Det finns mycket att lära av den svenska forskningen. Delmi ska få den att tala tydligare till beslutsfattarnas kunskapsbehov.

I den allmänna debatten finns ett stort intresse för migrationsfrågor. Delmi ska bidra med ett brett underlag så att debatten i större utsträckning baseras på väldokumenterad kunskap.

I dag, torsdag, håller vi ett första seminarium och bjuder in till öppen dialog med forskarna och samhället i övrigt om var kunskapsbehoven är som störst.

Bakgrund. Delmi

Delegationen för migrationsstudier, Delmi, inrättades genom ett kommittédirektiv i november 2013. Delmi ska ge uppdrag åt forskare att genomföra studier, analyser och utvärderingar. Syftet är att ge faktaunderlag till debatten och framtida beslut på migrationsområdet. De två första rapporterna ska publiceras i höst. I samband med detta ordnas offentliga seminarier. Delmis arbete ska utvärderas senast 2017.