Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vi har ingen bostadsbubbla – Sverige har en bostadsmur”

Foto: Bertil Ericson/TT

63 förslag i ny rapport. Det låga bostadsbyggandet är ett hot mot Sveriges
ekonomi. Hushållens skuld är ett mindre problem än barriärerna till bomarknaden. Vi vill att taket för bolån slopas, att ränteavdragen sänks och att staten återtar en aktiv roll för byggandet, skriver tre ex-politiker i Nybyggarkommissionen.

Läget på den svenska bostadsmarknaden är allvarligt. Det byggs för få nya bostäder, särskilt i storstads- och tillväxtområdena. Det låga bostadsbyggandet bidrar till ekonomisk obalans genom att rörligheten på arbetsmarknaden blir mindre samtidigt som möjligheten att rekrytera kvalificerade personer och forskare minskar. Det blir svårare att komma in på bostadsmarknaden och skuldsättningen ökar för hushållen. Detta är ett allvarligt hot mot hela Sveriges ekonomi.

1 Ändrade drivkrafter på bostadsmarknaden. Hushållens skulder har ökat i relativt snabb takt det senaste decenniet, även om ökningstakten har avtagit de senaste åren. Mätt som skuldkvot ökade skuldsättningen från ca 120 procent av disponibel inkomst i början av 2000-talet till drygt 170 procent 2010. Skuldkvoten för bostadslån var 2013 cirka 125 procent. Den ökade skuldsättningen speglar en utveckling där ansvaret för bostadsförsörjningen gått från stat och kommun till hushållen.

Enligt den statliga utredningen om överskuldsättning och Finansinspektionens stickprover är det främst hushåll med stora tillgångar och hög inkomst som bär de största skulderna. Det finns med andra ord lite som tyder på att hushållens skuldsättning skulle vara ett stort problem för den finansiella stabiliteten.
Bolånetaket utgör en kraftig inträdesbarriär för personer som är nya på bostadsmarknaden och som saknar pengar till kontantinsatsen. Samtidigt är hyresmarknaden ofta inte ett alternativ, särskilt inte i storstäderna. I praktiken stängs därmed alla dörrar till en rimlig bostadssituation.

Nu när räntenivåerna är låga är det även rätt tid att se över ränteavdragen. Men det räcker inte, vi behöver även genomföra en skatteväxling som syftar till en mer välfungerande bostadsmarknad.

Högre fastighetsavgift och förändrade ränteavdrag bör växlas mot högre bostadsbidrag, sänkt reavinstskatt samt slopad uppskovsränta och höjt tak för uppskov

Bolånetaket bör avskaffas, parallellt med att Sverige återigen får en amorteringskultur, med huvudregeln att bolånen amorteras

Taket för privatpersoners ränteavdrag bör sänkas från dagens 100 000 kronor per person och år till 75 000 kronor, vilket kommer att ha en långsiktig påverkan på prisutvecklingen. Nuvarande takgräns tillkom för att möjliggöra lån på uppemot 1,5 miljoner kronor när räntenivån låg på cirka sju till åtta procent

2 Tydligare roll för staten. Dagens situation på bostadsmarknaden präglas fortfarande av det stora skifte som den ekonomiska krisen på 1990-talet innebar. Bostadssektorn påverkades kraftigt när staten snabbt avvecklade subventioner till sektorn. Tillspetsat kan man säga att bostadssektorn på kort tid gick från att kosta 30 miljarder kronor årligen till att i stället bidra med samma summa.

Staten måste återta en roll genom att göra det ingen annan aktör kan göra, nämligen genomföra sådana investeringar i infrastruktur som skapar förutsättningar för fler bostäder.

Gör bostadsbyggande till huvudsyfte vid planering av infrastruktur och öppna på så sätt upp nya områden för bostäder

Tillsätt statliga förhandlingspersoner med uppdraget att förena investeringar i infrastruktur med nya bostäder på fler ställen runt om i landet där det finns ett bostadsförsörjningsproblem

Kommunerna bör i gengäld planlägga mark i större omfattning, och kommuner i attraktiva lägen som inte satsar på bostäder bör inte heller få några statliga infrastrukturpengar

3 Stärkt konkurrens inom byggsektorn. Byggsektorn har länge setts som nationell. Det har också inneburit att sektorn har halkat efter den konkurrensutsatta exportindustrin i effektivitetsutveckling. Det finns tydliga inträdeshinder för utländska företag till den svenska byggmarknaden, exempelvis installationsföretag, bland annat genom de mycket komplicerade tillståndsprocesserna och genom att byggregler inom EU inte är harmoniserade.

Varje husbygge är fortfarande i hög utsträckning unikt. För att sänka byggkostnaderna behövs ett mer industriellt och rationellt byggande. Utan lägre kostnader blir de bostäder som byggs alltför dyra, särskilt i kombination med höga markpriser.

Inför gemensamma byggregler för Norden och Baltikum för att skapa en större marknad, som i sin tur kan driva på industrialiseringen av sektorn

Avskaffa möjligheten för kommunerna att införa särkrav utöver de nationella kraven, exempelvis på tillgänglighet och energiprestanda

Utveckla och förstärk byggnadsarbetarrollen för nya behov. Det är inte rimligt att bygget av ett badrum kräver uppemot tio olika yrkeskategorier som alla måste vänta på varandra

4 Sänkt planrisk. Vi ser stora värden i den omsvängning som skett i synen på stadsbyggnad. Inte minst handlar det om ambitionen att bygga tätare. Det är en sammanbyggd stad med goda kommunikationer som bör vara norm för bostadsbyggandet, inte att starta en ny rivningsvåg eller förstöra innerstädernas kvaliteter.

Dock har lagstiftning och normer inte hunnit med. Det gällande regelverket tillkom under en tid då städerna växte på bredden och dittills oanvänd mark togs i anspråk för nya bostadsområden.

Stat och kommun måste ta ansvar för att sänka planriskerna i byggandet. Det svenska plan- och regelsystemet är ett konkurrenshinder som fördyrar byggandet. Långa och osäkra planprocesser tvingar aktörerna att binda kapital. Effekten blir att mindre aktörer inte får tillträde till byggmarknaden.

Utöka statens och kommunernas ansvar för att utbilda och rekrytera kvalificerade medarbetare

Tvinga länsstyrelserna att samordna sina krav och presentera dem tidigt i planprocessen

Uppgradera bostadsförsörjningen till riksintresse

Modernisera bullerregler

Uppdatera parkeringsnormerna i stadskärnorna för att återspegla övergången från den bilburna staden till en stad där cyklister, fotgängare och kollektivtrafik är dominerande

Nybyggarkommissionen har inte målat upp några utopier av ett slag som knappast kan förverkligas i närtid. Till exempel har vi kommit till slutsatsen att det inte är möjligt att genomföra marknadshyror i dagsläget, även om vi förstår och håller med om behovet. Det är nödvändigt att nu få en snabb politisk process som tar itu med alla delar av den komplexa verksamhet som bostadsbyggande utgör. Alla 63 förslag som vi i dag, torsdag, lägger fram bör kunna beslutas av riksdagen under dess första arbetsår. Vi förväntar oss att så sker.