”Vi har inte råd att inte hitta jobb till nya svenskar”

Svensk arbetsmarknadspolitik kan bidra till att befästa mångfalden och bekämpa onda krafter i samhället. När människor exkluderas från arbetsmarknaden skapas grogrund för hat mot vårt öppna demokratiska system. Vi har i Sverige stora möjligheter till utveckling, innovation, ökad tolerans. Men det kräver en omsvängning där vi på allvar inkluderar alla människor och ser möjligheter snarare än hinder.

På Arbetsförmedlingen finns i dag 218.000 inskrivna med utländsk bakgrund. Många av dem är välutbildade, 60 procent har minst gymnasieutbildning. Trots det har många svårt att få ett arbete. Så kan det inte fortsätta. Vi behöver allas kompetens för att lösa den kommande generationsväxlingen.

Människor som har lyckats ta sig tusentals mil till Sverige har styrkor vi måste lära oss att ta tillvara. Vår svenska oförmåga att ta tillvara människor med utländsk bakgrund tror jag främst beror på okunskap. Att Sverige aldrig har varit en kolonialmakt och inte varit i krig på över 200 år är naturligtvis en styrka, men det har också bidragit till att vi länge var ett homogent land utan impulser utifrån och den vana vid olikhet och kulturella skillnader som skapar både konflikter och utveckling.

Våra kunskaper om omvärlden, och de villkor och möjligheter människor från olika länder bär på var länge mycket begränsade. Denna okunskap har bidragit till ett bemötande där omhändertagande av flyktingar och invandrare varit i fokus, istället för arbete. Nu är det dags för en attitydförändring i hela samhället för att kunna ta vara på kraften och se potentialen hos alla dessa människor.

Svensk integrationspolitik har varit ett misslyckande. Få skulle säga emot. Bevisen är många. Det finns skolor i invandrartäta områden där 70 procent av eleverna som lämnar grundskolan saknar fullständiga betyg. Det finns bostadsområden där cirka 70 procent av befolkningen i arbetsför ålder är utan arbete.

Den aktuella frågan om arbetslösa unga handlar också om en misslyckad integration. Av de runt 85.000 ungdomar som är registrerade som arbetslösa och deltar i program på Arbetsförmedlingen har en relativt stor grupp utländsk bakgrund. Sysselsättningsgraden för kvinnor födda utanför Europa uppgår till endast 49 procent i jämfört med 75 procent för svenskfödda kvinnor. Detta är katastrofal statistik och ett enormt resursslöseri för den enskilde och för samhället.

Visst är det viktigt att kunna svenska för att få ett jobb. Men det är kanske ännu viktigare att få ett jobb för att lära sig det nya språket. Det är inte främst i skolbänken en människa lär sig kommunicera på ett nytt språk, utan genom att träffa människor och tvingas prata.

Tidigare spanske premiärministern Felipe González visar i en rapport till EU-kommissionen att EU-länderna kommer att behöva invandrad arbetskraft i storleken 50 miljoner personer för att klara framtidens välfärd. Generationsväxlingen kräver ny arbetskraft. Det ser vi inte minst i Sverige där vi bara inom några år kommer att behöva tillsätta runt en halv miljon tjänster för att ersätta dem som går i pension. Och det är bara början. En allt mer åldrad befolkning kräver fler i jobb.

Vi har inte råd att inte hitta jobb till nyanlända. Och vi måste hitta rätt arbeten. Vi har misslyckats att ta till vara invandrares akademiska utbildning. Arbetslöshetsnivån är nästan 6 gånger så hög för utomeuropeiskt födda med högskoleutbildning, jämfört med svenkfödda.

Vi behöver ta ett större ansvar för att rekrytera utlandsfödda. Det är avgörande för att säkra svensk tillväxt och framtida konkurrenskraft. Vad gör vi i dag för att trygga landets kompetenstillförseln? Hur ser vår långsiktiga planering för generationsväxlingen ut?

Sverige måste åter igen bli ett attraktivt invandrarland som vi var när Asea och Volvo var drömarbetsplatser för många sydeuropéer. I framtiden kommer EU-länderna att konkurrera om arbetskraften. Då är det upp till bevis: Att Sverige är kapabelt att ta emot och värdera utländsk kompetens, också om den är akademisk eller av annat slag än vi är vana vid.

Vi måste visa att vi har något att erbjuda människor. Okunskap, diskriminering och rädsla för det okända skapar ett segregerat samhälle där onda krafter kan få fäste. Den nya strategin om jobb före bidrag kan däremot vara ett första steg mot att istället inkludera människor i ”föreningen Sverige”. Arbete och social inklusion kan endast uppnås genom att vi alla – politiker, makthavare, arbetsgivare, opinonsbildare samt du och jag öppnar våra dörrar för det nya.

Angeles Bermudez-Svankvist
generaldirektör Arbetsförmedlingen