Mejeriföretaget Milko: Nästa vecka höjer vi mjölkpriset med en krona för att rädda mjölkböndernas ekonomi. I dag får en mjölkbonde 1:20 kr för en liter mjölk. Det ska täcka kostnader för el, bränsle, arbete, maskiner med mera. I stället för att ropa på bidrag från skattemedel genomför vi ”mjölkhandslaget”, en prishöjning som oavkortat går till Milkos mjölkbönder. Sveriges konsumenter ställer sig
dessutom bakom detta, skriver Milkos ordförande Per Åsling och vd Erik Gumabon.
Den globala mejerimarknaden står inför sin största utmaning någonsin. Fallande världsmarknadspriser och ökad prispress har skapat ett orimligt hårt tryck på mjölkgårdarna världen över. Sedan slutet av 2007 har priserna för mjölkpulver inom EU sjunkit med 49 procent, smör med 39 procent och ost med 18 procent. De europeiska mejeriföretagens betalning till mjölkbönderna har mot denna dystra bakgrund tvingats sänkas med i genomsnitt 31 procent. För en typgård i Sverige återstår i dag endast 1:20 kr när foderkostnaden har dragits av från betalningen för en liter mjölk. Detta ska täcka in omkostnaderna för el, bränsle, arbete, underhåll och inköp av maskinutrustning och byggkostnader.
Många mjölkbönder har därför tvingats avveckla jordbruksverksamheten och fler står på kö under hösten. Den negativa trenden är dock tydlig sedan en längre tid tillbaka. Sedan 1985 har antalet mjölkkor nästan halverats i Sverige och på ett år har besättningarna minskat med 8.800 kor. Konsekvenserna kommer att bli genomgripande när närproducerade mejerivaror i framtiden ersätts med billigt framställda från utlandet. Redan i dag ökar försäljningen i svenska matbutiker av konsumtionsmjölk som producerats i andra länder.
Till skillnad mot andra produktionsdrivna företag kan inte mjölkbonden rationalisera bort kor baserat på månadens mjölknotering. En mjölkbonde måste tvärtom agera långsiktigt både i produktionen och även i investeringarna i mjölkgården. Detta får naturligtvis inte innebära att omställningen till effektivare mejeriföretag skjuts på morgondagen för att lösa dagens akuta kris. Det hänger intimt samman. Den svenska mejeristrukturen är överdimensionerad i förhållande till antalet konsumenter. På marknaden slåss trettioen svenska mejerier och ett stort antal utländska om ett begränsat utrymme i butikernas kyldiskar. De mejeriföretag som inte förkortar produktionskedjan från ko till bord kommer att ställas inför betydande utmaningar. Likaså de mejeriföretag som inte genomför nödvändiga rationaliseringar.
Runt om i Europa går nu tongångarna höga för utökade stödinsatser till det nationella jordbruket. EU-kommissionen har nyligen beslutat om betydande stödinköp för smör och mjölkpulver som samlas i stora lager i väntan på att konjunkturen vänder. Det är rimligt och klokt agerat på kort sikt men olyckligt i ett längre perspektiv. Prisuppgången riskerar att dra ut på tiden och lagren riskerar att bli till konkurrenter med färskvarorna på marknaden.
I ett läge när även mejeriföretagen börjat ropa efter stödpaket går Sveriges största helsvenska mejeri Milko en motsatt väg. Vi tror nämligen att det är hos den lokala handlaren som konsumenten och mjölkbonden gemensamt ska bestämma mjölkens värde och framtida ställning. Den dagen jordbruket reduceras till att endast vara en politisk angelägenhet kommer förtroendet och stödet för landets mjölkbönder att drastiskt minska.
Nästa vecka höjer därför Milko priset på samtlig närproducerad konsumtionsmjölk med en krona till handeln och låter hela denna höjning gå oavkortat till Milkos mjölkbönder. Prishöjningen beräknas ge en ökad merbetalning till mjölkbönderna med cirka 8 procent i månaden och har under sommaren accepterats av landets fyra centrala livsmedelskedjor Ica, Coop, Axfood samt Bergendahls. Vi har valt att kalla denna unika omfördelning på mejerimarknaden för mjölkhandslaget och kommer att redovisa intäkterna öppet och kontinuerligt i Milkos bokföring.
Även en överväldigande majoritet av konsumenterna ställer sig bakom mjölkhandslaget. En Sifoundersökning som Milko beställt visar att 9 av 10 svenskar är villiga att betala en krona mer för mjölken om höjningen går oavkortat tillbaka till mjölkbönderna. Störst stöd återfinns bland unga (94 procent), personer med arbetarbakgrund (91 procent) och befolkning i norra Mellansverige (96 procent). Dessutom anser hela 42 procent av svenskarna att mjölkpriset i dag är billigt i förhållande till vad man får för pengarna. Endast 8 procent anser att mjölken är dyr.
De svenska konsumenternas engagemang för att upprätthålla ett öppet och livskraftigt lokalt jordbruk med närproducerade livsmedel är därmed både tydligt och stort. Att i det läget endast ställa krav på ökade bidrag och skattemedel till ett jordbruk i nöd vore att tära på resurserna som behövs inom andra viktiga samhällssektorer.
Per Åsling
ordförande Milko
Erik Gumabon
vd Milko