"Vi kämpar gemensamt för EU eftersom det gynnar Sverige"

För 50 år sedan var Europa en kontinent härjad av två världskrig som hade skövlat mer än 70 miljoner människoliv. Ur askan föddes en vision om ett nytt Europa. Ett Europa vars främs­ta kännetecken inte var krig och död, utan fred, demokrati och välstånd.

Vi har sett hur demokratin har slagit fast rot i Grekland, Portugal och Spanien. Irland har rest sig ur fattigdom. Järnridån har fallit och öst och väst fogats samman. Idag består EU av 27 medlemsstater med närmare 500 miljoner medborgare som binds samman av gemensamma värderingar. EU har utvecklats till världens största ekonomiska marknad och handelspartner. Därför är EU en växande aktör för fred och försoning i världen och världens största biståndsgivare. EU har tagit på sig ledartröjan för klimatkampen och mänskliga rättigheter.

För äldre generationer är tanken om Europa som ett freds- och demokratiprojekt en självklarhet, men vad betyder Europa för yngre generationer? Vilka är de nya visionerna?

En globaliserad värld kräver ett starkt, öppet och dynamiskt Europa som kan leverera konkreta resultat. Rätt hanterat är globaliseringen inte bara en utmaning utan också en möjlighet. Kommissionen har under Barrosos ledning fastlagt de strategiska målen välfärd, solidaritet och säkerhet.

Den svenska regeringen delar dessa målsättningar, vilka uppnås bäst genom att EU koncentrerar sig på genuint gränsöverskridande uppgifter. Det handlar framför allt om att hantera ekonomi, miljö, jobb, immigration, demokrati och säkerhet - om att skapa ett samhälle där tillväxt och europeisk konkurrenskraft kan förenas med hållbar utveckling, rättvisa och social trygghet.

Det är en vision som bara kan förverkligas genom ekonomiska reformer och strukturella förändringar. Den inre marknaden måste förbättras och effektiviseras för att stärka vår internationella konkurrenskraft och ge konsumenter bättre tillgång till varor och tjänster. Det finns fortfarande alltför många onödiga hinder för den fria rörligheten på den inre marknaden. Att EU har tagit ett antal initiativ för att uppmuntra investeringar, innovationer och företagande är positivt men innebär inte att vi kan luta oss tillbaka. Mycket mer måste komma på plats för att stärka våra förutsättningar i en hårdnande global konkurrens. Det gäller inte minst inom forskning och utveckling.

Om globaliseringens effekter utgör den ena av EU:s stora framtidsutmaningar så är miljö- och klimatfrågan den andra. Det senaste toppmötet tog ett historiskt beslut när EU:s medlemsstater enades om att begränsa utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnyelsebar energi genom en rad olika åtgärder. I praktiken betyder beslutet att EU skapar en energipolitik som är förenlig med klimatkampen. Det är en politik som kommer att jobba med lagstiftning, investeringar, forskning och marknaden för att inspirera och förändra.

Klimatförändringen ska bekämpas genom energieffektivitet, rena bränslen och klimatvänlig teknik. Det kommer att stärka vår konkurrenskraft, säkra vår energitillgång och skapa nya jobb. EU:s strategi är att visa andra globala aktörer att minskade utsläpp är en drivkraft, som inte står i motsats till utan i stället gynnar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Det är en klimatstrategi inte bara för Europa utan också för resten av världen.

EU är ingen statisk organisation, utan snarare en permanent byggarbetsplats. Vi har i flera omgångar sett nya medlemmar ta plats för att positivt bidra till samarbetet. Vi verkar för att de positiva effekterna av tidigare utvidgningar lyfts fram som grund i nya medlemskapsförhandlingar, inte minst deras bidrag till stabilitet och demokrati i hela Europa.

För oss är det självklart att tala om utvidgningens strategiska betydelse för vår omvärld och unionens framtid. Unionen har aldrig stängt några dörrar och måste respektera de åtaganden som har gjorts. Det gäller länderna på Balkan, men vi menar också att ett demokratiskt och europeiskt Turkiet har en naturlig plats i ett framtida EU.

Ett EU i ständig utveckling behöver en fast grund att stå på för att kunna leva upp till människors förväntningar på framtiden.
Successivt ser vi hur EU:s ansvar utökas och hur unionen måste moderniseras för att fungera mer effektivt. Därför är det centralt att vi får ett nytt fördrag på plats. Det kommer att ge oss de strukturer och verktyg som behövs för effektiva och demokratiska beslut. Dessutom behöver vi inleda en tydligare strategisk diskussion om EU:s utrikespolitiska intressen för att säkerställa att unionen kan agera mer kraftfullt på den internationella scenen.

Vi skriver den här artikeln tillsammans när EU firar sin 50-årsdag för att vi båda tror på Europasamarbetet. Framtidens utmaningar är globala och kräver globala lösningar. Vi vill att unionen fortsätter att utvecklas och utvidgas på ett sätt som gör att Europa kan vara den positiva kraft som krävs för att bidra till en hållbar utveckling, ökad stabilitet och säkerhet i en allt mer globaliserad värld. Med en sådan ansats har unionen alla förutsättningar att gå en ljus framtid till mötes.

FREDRIK REINFELDT
MARGOT WALLSTRÖM

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut