Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vi kan hjälpa Stockholm att bygga tätt och grönt”

Om staten (genom kungahuset och överklagandeinstanser) slutade motarbeta förändring runt Gärdet skulle bostäder kunna byggas i utkanterna utan att områdets gröna kvaliteter hotades, skriver Björn Sundin.
Om staten (genom kungahuset och överklagandeinstanser) slutade motarbeta förändring runt Gärdet skulle bostäder kunna byggas i utkanterna utan att områdets gröna kvaliteter hotades, skriver Björn Sundin. Foto: Bertil Ericson TT

Kompromisser krävs. I Örebro kompenserar vi för grönytor som påverkas av byggande. I många fall är resultatet att naturvärdena ökar. Men även om Örebros tillväxt är hög och byggandet på rekordnivå så är vår utveckling beroende av Stockholm. Vi hjälper gärna Stockholm med lösningar, skriver Björn Sundin (S), kommunalråd i Örebro.

Foto: Ulla-Carin EkblomOm man följer debatten om bostadsbyggande i Stockholmsregionen kan man få bilden att den verkliga frågan är om det ska bli fler eller färre naturreservat. Lite hårdraget: ska stockholmarna tvingas sova utomhus i parker och grönområden eller ska bostäder byggas där grönskan tidigare var? Det må verka lite fräckt att som ”lantis” komma med synpunkter på detta, men debatten väcker fler frågor än svar.

Självklart går det att kombinera utveckling och bevarande av naturområden med kraftigt byggande. Örebro är en av de kommuner som bygger mest i landet samtidigt som vi är en av de mest framgångsrika i att satsa på naturvård och friluftsliv. Så i all ödmjukhet kan jag tänka mig att tjänstemän från Örebro besöker både Sundbyberg, Stockholm och Statens fastighetsverk/Kungliga Djurgårdens Förvaltning (som äger/förvaltar Gärdet) och hjälper till.

Örebro är nämligen beroende av att Stockholmsområdet växer. För även om Örebros tillväxt är hög och byggandet på rekordnivåer så är vår utveckling, liksom resten av Mälardalen, beroende av att Stockholm och kringliggande kommuner fortsätter utvecklas och fortsätter växa. Därför berör Kymlinge, Gärdet och andra områden i Stockholm även oss.

Alla vet att närhet till grönytor, parker och naturområden är avgörande för livskvalitet, hälsa och utveckling. Samtidigt har vi en akut bostadsbrist som gör att höga naturvärden kan komma att hotas när behoven av byggande är så stort. Det är nämligen ingen tvekan om vilka värden som kommer att få stryka på foten om de låsta positionerna fortsätter. Risken är att vi om några år undrar hur vi tänkte när vi byggde bort en för stor del av dagens grönytor och lekytor.

Idag brottas många av Sveriges kommuner med konsekvenserna av att volym och snabba lösningar innebar att andra värden tonades ner i miljonprogrammet 1965-1975. Byggandet då var rätt och nödvändigt, men i dag kan man önska att det skett med lite större omsorg om detaljerna.

Nu behöver vi nämligen återupprepa det.

 

Om nej-sägarna och de kompromisslösa fortsätter hävda sin linje kommer det till slut resultera i att naturvärden på allvar hotas – det är inte naturvården som kommer att vinna om den ställs i motsats till bostadsbyggande.

 

Prognoserna säger att Sverige behöver 700 000 nya bostäder fram till 2025, men dessvärre är byggtakten för låg i många delar av landet för att det ska vara möjligt. Regeringens inbjudan till oppositionspartierna om att skapa breda lösningar för ökat bostadsbyggande kommer förhoppningsvis att lösa en del av de hinder som finns i dag: exempelvis för liten rörlighet på bostadsmarknaden, långa överklagandeprocesser, statliga myndigheter som motarbetar nybyggnation och kommuner som vägrar släppa fram nybyggnation. De allvarliga problemen med att det byggs för få lägenheter med överkomliga hyror och att för få barnfamiljer kan efterfråga villor, radhus eller rymliga lägenheter kräver andra lösningar – det kommer sannolikt inte lösas i samtalen mellan regering och opposition.

Att lösa bostadsbristen kommer att kräva konstruktiva kompromisser.

När en del på allvar påstår att bostadsbyggande runt den befintliga (men stängda) tunnelbanestationen i Kymlinge skulle hota viktiga naturvärden och göra att sundbybergare och andra går miste om närheten till naturen visar det bara att Stockholmsdebatten behöver mindre polarisering, och mer konstruktiva lösningar.

Om nej-sägarna och de kompromisslösa fortsätter hävda sin linje kommer det till slut resultera i att naturvärden på allvar hotas – det är inte naturvården som kommer att vinna om den ställs i motsats till bostadsbyggande. Det bästa vi som värnar om natur- och friluftsliv kan göra är att vara konstruktiva, kompromissvilliga och föreslå bra kompensation för de grönytor som måste försvinna när Sverige ska lösa bostadsbristen.

Örebro är den av Sveriges större kommuner (de 18 kommuner över 80 000 invånare) som byggt mest per capita de senaste åren. Samtidigt har vi utsetts till Årets Friluftskommun 2012, 2013, 2014 (tvåa 2015, på samma poäng som ettan), till stor del tack vare vårt arbete med att göra naturen mer nära och mer tillgänglig för örebroarna. Det går alltså alldeles utmärkt att kombinera en hög takt i byggandet med höga ambitioner för friluftsliv och naturvård. Att vi är snabba när det gäller byggprocesser är en förutsättning för den höga takten i bostadsbyggandet, men också en viktig förklaring till att företagen i Örebro växer så snabbt och att så många nya företag etablerar sig här.

Örebro är en tät stad, där hälften av befolkningen bor mindre än 3 kilometer från Örebro slott, 3 av 4 bor inom 5 kilometer från slottet. Nybyggnationen sker huvudsakligen inom 5 kilometers-radien. Att värna (och utvidga) grönytor är en förutsättning för täthet och tillväxt, dessutom är det ett viktigt säljargument för mäklare och fastighetsägare.

Jag skulle inte ha något emot om Örebros stadsbyggnadschef lånade (eller hyrde) ut ett team till Sundbybergs stad för att hitta en bra kompromisslösning för bostadsbyggande runt Kymlinge station. Jag är säker på att någon av de framgångsrika tjänstemännen på naturvården tillsammans med någon av våra duktiga planarkitekter (bland de mest produktiva i landet) och någon av våra exploateringsingenjörer (som är vana vid en av Sveriges snabbaste marktilldelningsprocesser) kan hjälpa till så att några tusen nya bostäder kan byggas i Kymlinge samtidigt som kvarvarande (väl tilltagna) delar av grönskan får högre värden. Det är nämligen så vi brukar göra i Örebro: vi ser till att kompensera rejält för de grönytor som påverkas av byggande. I rätt många fall är resultatet att naturvärdena ökar – samtidigt som grönområdena blir mer tillgängliga. Tillväxt står inte i motsats till grönska.

När tjänstemännen ändå är i Stockholmsregionen för att diskutera Kymlinge skulle de för övrigt kunna ta en sväng förbi Gärdet också. Om staten (genom kungahuset och överklagandeinstanser) slutade motarbeta förändring runt Gärdet skulle bostäder kunna byggas i utkanterna utan att områdets gröna kvaliteter hotades. Nu behöver nämligen alla hjälpas åt för att skapa förutsättningar på en fortsatt hög tillväxt i Sverige. Och bostadsbristen är ett av de största hoten, både mot Stockholm och mot resten av Mälardalen.

Foto i text: Ulla-Carin Ekblom

DN Debatt. 29 mars 2016

Debattartikel

Björn Sundin, kommunalråd (S), ansvarig för samhällsbyggnadsfrågor i Örebro:
”Vi kan hjälpa Stockholm att bygga tätt och grönt”

Repliker

Tomas Eriksson (MP), gruppledare Stockholms läns landsting:
”Bättre förtäta än bygga i de gröna kilarna”

Tobias Olsson, förbundsdirektör för Sveriges arkitekter:
”Med planering får vi både grönska och bostäder”

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen & Mårten Wallberg, ordförande för Naturskyddsföreningen i Stockholms län:
”Närhet till naturen viktigt bostadsvärde” 

Företrädare för Sundbybergs kommun:
”Vi bygger bostäder tar vårt ansvar för regionen” 

Slutreplik från Björn Sundin:
”Polariserade debatten om byggandet ett problem” 

 

Relaterade nyhetsartiklar

Så vill regeringen snabba på bostadsbyggandet. Trög byråkrati kring byggprojekt pekas ut som ett skäl till bostadsbristen. Nu vill regeringen förenkla processen. 
Här stryps tillväxten av lågt byggande. I 46 av de 50 snabbast växande kommuner har bostadsbyggandet sackat efter befolkningsökningen visar DN:s granskning.

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.