"Vi lovar 100 000 fler jobb och praktikplatser"

Jobben är den viktigaste frågan för oss socialdemokrater. Klarar man inte jobben då klarar man inte ekonomin eller välfärden. När över en halv miljon människor möter arbetslöshet undergrävs de offentliga finanserna. I år beräknar regeringen att staten behöver låna 186 miljarder kronor för att täcka kostnaderna för de omfattande ofinansierade skattesänkningarna och de kostsamma effekterna av den växande arbetslösheten.

Den vårbudgetmotion som vi socialdemokrater presenterar i dag bygger vidare på vårt jobbprogram som vi presenterade i februari. Vi vill pressa tillbaka det växande utanförskap som klyver vårt land. Sverige ska tillbaka till överskott i de offentliga finanserna. Ansvar för Sverige kommer att kräva stramhet i de offentliga utgifterna och höjda intäkter.

Krisen är global. Det är en kris som är sprungen ur en spekulationsekonomi där ett fragmenterat regelverk tillät stora obalanser att byggas upp. Men det faktum att krisens ursprung är global är inget försvar för passivitet i Sverige. Tvärtom, varje ansvarsfull regering måste agera för att mildra skadorna av krisens verkningar.

Borgerligheten tog över en stark ekonomi med stora överskott som hade byggts upp under 12 år med en ansvarsfull ekonomisk politik. Men i stället för att investera i jobben så tog man bort tre av fyra utbildningsplatser för arbetslösa, 500 000 löntagare trängdes ut ur a-kassan och de som stod längst ifrån arbetsmarknaden övergavs. De stora överskott som regeringen fick till skänks slösades bort på skattesänkningar framför allt till dem med höga inkomster.

Nu växer arbetslösheten i Sverige dubbelt så snabbt som genomsnittet i EU. Svensk ekonomi utvecklas sämre än nästan alla jämförbara länder, bara Irland, Estland och Lettland hade sista kvartalet år 2008 en sämre ekonomisk utveckling enligt Eurostat.

Förklaringen till att Sverige halkar efter är att konsumtionstillväxten har vikit betydligt mer än i andra länder. Att konsumtionen minskar i Sverige beror på att människor i Sverige har reagerat starkare till följd av krisen än vad man har gjort i andra länder. Det har flera förklaringar. En är att trygghetsförsäkringarna har försämrats och att de nu är sämre än i många andra EU-länder. Många människor upplever en växande otrygghet och konsumerar således en mindre del av sina inkomster.

En annan förklaring till att Sverige halkar efter är den passiva finanspolitiken. Den budget som presenterades för två veckor sedan var kliniskt ren på investeringar i jobben. En av de få ”satsningar” som fanns var att svenska staten behöver låna ytterligare tio miljarder kronor enbart för att täcka kostnaderna för den ökade arbetslösheten de senaste månaderna.

I valrörelsen var Moderaterna tydliga med att en miljon människor befann sig i ett utanförskap. Moderaterna gick till val på att minska detta utanförskap. I stället har utanförskapet ökat.

Vi har bett riksdagens utredningstjänst att beräkna hur det som Moderaterna i valrörelsen kallade för utanförskap utvecklas, givet regeringens egna prognoser i vårbudgeten. Utredningen visar att utanförskapet växer från år 2006 då det var 17,9 procent till år 2010 då det beräknas uppgå till 22,0 procent. Detta betyder att utanförskapet mellan 2006 och 2010 ökar med 268 000 individer. År 2010 kommer utanförskapet vara 1,3 miljoner människor.

Vi är övertygade om att jobbkrisen med växande arbetslöshet måste bekämpas med aktiva insatser. Passivitet skapar inga jobb, bara stora underskott i statens finanser.

Nu krävs en ansvarsfull ekonomisk politik. För oss är överskottsmålet tillsammans med utgiftstaket styråran i finanspolitiken. Det var överskottsmålet som möjliggjorde stora avbetalningar på den offentliga skulden och lade grunden för en stark utveckling. Vårt budskap är tydligt: Sverige ska tillbaka till överskott. Det är endast genom att föra en politik för överskott i högkonjunktur som vi i dåliga tider med trovärdighet kan investera i jobben.

Vi följer Konjunkturinstitutets starka rekommendation att i år ytterligare stimulera ekonomin för att dämpa uppgången i arbetslöshet. Det gör det än viktigare att vi i nästa högkonjunktur ska ha överskott i de offentliga finanserna. Den passivitet som gör att arbetslöshet och utanförskap växer måste bytas mot aktivitet. Full sysselsättning är målet. Man kan inte – som den nuvarande regeringen har gjort – sänka skatterna med 85 miljarder kronor utan att detta kraftigt försämrar välfärd och ekonomisk stabilitet. Vi lämnar fyra viktiga besked i vår budget:

Sverige ska tillbaka till överskott i den offentliga ekonomin.

Vi säger nej till ofinansierade skatte­sänkningar. Snarare kommer staten att behöva öka sina intäkter för att klara sina åtagande.

Kommunernas ekonomi ska värnas. Omfattande statliga skattesänkningar tvingar nu kommunerna att höja kommunalskatten. Staten ska inte vältra över skattesänkningarnas effekt på kommunerna.

Det kommer att krävas en stor stramhet i de offentliga utgifterna de kommande åren. Tuffa prioriteringar i statens budget ska göras för att frigöra resurser till kampen mot arbetslösheten.

Vi bygger vidare på det jobbprogram som vi utvecklat sedan i höstas. Budgeten innehåller investeringar i en starkare utbildningslinje med 50 000 fler utbildningsplatser. Förbättrade villkor för småföretag med ökad trygghet och stöd till kapital. Nya gröna jobb med investeringar i renovering av miljonprogram och järnväg. Höjt tak och förbättrad ersättningsnivå i a-kassan. Avgiften för medlemskap i försäkringen ska vara låg.

En av de viktigaste delarna i vårt program för att bekämpa jobbkrisen är att investera mer i välfärden. Experterna är eniga om att välfärden måste tillföras mer resurser. Det är ett effektivt sätt för att skapa jobb. Nu pressas kommunerna hårt av ökade kostnader för socialbidrag och ett växande utanförskap.

Jobbkrisen har inneburit att kommunerna bara i år tappar över 15 miljarder kronor jämfört med regeringens soliga prognoser från i höstas. Trots det får kommunerna inte en krona till i statsbidrag i år. Däremot fortsätter regeringen att låna till skattesänkningar för grupper med höga inkomster. Det är ingen rimlig prioritering. Redan är två tredjedelar av Sveriges kommuner är på väg att genomföra nedskärningar på skolan.

Socialdemokratins besked är att vi vill tillföra 15 miljarder kronor i extra resurser till kommuner och landsting för 2009 och 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som regeringen. Vår investering i välfärden kommer att bestå av höjda statsbidrag i kombination med ett tillfälligt sysselsättningsstöd som lättar på bördan för kommunernas lönekostnader. Detta system har prövats förut med goda resultat. I år tillför vi fem miljarder och nästa år tio miljarder kronor. Med vår politik får kommunerna bättre möjlighet att upprätthålla sysselsättningen.

Totalt ger vår politik över 100 000 fler jobb, praktik eller utbildningsplatser jämfört med regeringens passiva politik.

Vi lägger i dag fram en budget för att återupprätta den arbetslinje som har gått förlorad under trycket av den borgerliga regeringens ofinansierade skattesänkningar. Sverige ska tillbaka till överskott i de offentliga finanserna. Vårt främsta mål är full sysselsättning.

Mona Sahlin

Thomas Östros

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut