DN Debatt

”Vi måste bygga en ny sorts ekonomi i Europa”

Håkan Juholt och Ed Milliband.
Håkan Juholt och Ed Milliband. Foto: Socialdemokraterna
Socialdemokratin i Europa står inför svåra utmaningar. Men behovet av S-lösningar har för den skull inte minskat – tvärtom. Kapitalismens tillkortakommanden under finanskrisen – och den instabilitet det orsakat – visar att vi inte kan låta marknadskrafterna härja fritt med välfärden. Vi behöver i stället bygga ett samhälle baserat på social tillit. Tillitens betydelse är inget flummigt vänsterpåhitt utan en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt. Uppgiften för oss är att visa på en optimistisk väg framåt. Vi måste bygga en ny sorts ekonomi och ett nytt sorts välfärdssamhälle, skriver Håkan Juholt och Ed Miliband i en gemensam artikel, exklusivt för DN.

Då och då hörs påståendet att den europeiska socialdemokratin befinner sig i kris; kanske till och med att den skulle vara död. Valförluster för s-regeringar i flera europeiska länder visar utan tvekan att socialdemokratin står inför svåra utmaningar. Det innebär dock inte att behovet av socialdemokratiska lösningar skulle ha minskat – tvärtom.

Den ekonomiska krisen i Europa och världen, orsakad av en ohållbar utlåning på finansmarknaderna, har ställt partier till vänster inför en svår uppgift. Finanskrisen har gett intrycket av att ”pengarna tagit slut”, och att därför enbart partier som står för nedskärningar har någon trovärdighet. Det ligger en skoningslös ironi i att det är vänstern, inte högern, som drabbats hårdast just vid den tidpunkt då kapitalismens tillkortakommanden är som tydligast. Samma ironi ligger i att svaren på marknadsfundamentalismens kris nu ofta sägs vara ännu fler marknadslösningar.

Den instabilitet finanskrisen orsakat visar att det vi borde göra är att utveckla välfärden, inte låta marknadskrafterna härja fritt med den. Denna utmaning innebär att vi måste bygga en ny sorts ekonomi, och ett nytt sorts välfärdssamhälle.

Vi behöver en ekonomi baserad på social tillit. Tillitens betydelse är inte bara ett flummigt påhitt från vänster – det är en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt. I samhällen där det finns höga nivåer av tillit – som i de nordiska länderna, och, i något lägre utsträckning, även i Storbritannien – är transaktionskostnaderna låga. Det är lättare att starta ett företag eller att anställa någon om människor litar på varandra. Låga nivåer av tillit är däremot förknippade med låga investeringar. Det extrema exemplet Grekland visar vilka skadliga effekter låg tillit har på ekonomin, både vad gäller investeringsnivåer och svårigheter att få in skatteintäkter.

Människor litar på varandra i lägre utsträckning i dag än för tjugo år sedan i både Sverige och Storbritannien. Detta beror på att tillit varken är en slump eller ett kulturellt särdrag, utan en produkt av specifika samhälleliga förutsättningar. Forskningen visar att det finns ett starkt samband mellan tillit och jämlikhet; där människor känner igen sig i varandra, där har de också lättare att lita på varann. När klyftorna å andra sidan växer, ökar istället misstänksamheten.

Inkomstskillnaderna ökar i de flesta OECD-länder. I såväl Storbritannien som Sverige har den rikaste tiondelen ökat sina inkomster betydligt mer än den fattigaste tiondelen ända sedan 1980-talet. I Sverige har utvecklingen accentuerats av att den tiondel som tjänar minst har fått kraftigt minskade inkomster under den senaste borgerliga mandatperioden. Det är dock inte bara de fattiga som känner av den ökade ojämlikheten: enligt OECD har den rikaste tiondelen dragit ifrån medelinkomsttagarna i en snabbare takt än låginkomsttagarna har halkat efter genomsnittet.

En politik som ökar ojämlikheten kommer att minska tilliten i samhället. Därför är de förändringar av skatte- och ersättningssystemen som genomförts av de sittande regeringarna i både Sverige och Storbritannien så skadliga, just eftersom de ökar klyftorna. Utan tillräckliga investeringar i skola och sjukvård, bostäder och järnvägar, förstärks denna effekt. Vi behöver sociala investeringar för att stärka våra samhällen, liksom för att skapa ekonomisk tillväxt.

En växande ojämlikhet drabbar alla, rik som fattig.

I framtiden kommer kompetens, snarare än geografi, att vara det som avgör var jobben hamnar. Därför måste vårt fokus vara den kunskapsbaserade ekonomin. Om strukturförändringar innebär att människor lämnas i arbetslöshet, utan hopp om nya och bättre jobb, ligger det nära till hands att börja se förändring som något negativt och protektionism som en utväg. För att kunna åstadkomma en stark, dynamisk ekonomi måste människor få reella möjligheter att ställa om.

Detta medför starka krav på sociala skyddsnät och en modern välfärdsstat, men mest av allt understryker det utbildningens betydelse. Den bästa förberedelsen inför framtiden ligger i att investera i en utbildning av hög kvalitet – inte bara för barn och unga, utan för människor i alla skeden av livet. I både Sverige och Storbritannien har elevernas sociala bakgrund större påverkan på studieresultaten än OECD-genomsnittet. Detta måste vi förändra. En människas möjligheter i livet får inte avgöras av vilken familj hon råkar födas i.

Vi är övertygade om att framtiden ligger i att öka kunskapsandelen i ekonomin, inte i att satsa på jobb med låga löner. Industrin kommer även fortsättningsvis att vara viktig för våra ekonomier och våra exportintäkter. Fortsatt konkurrenskraft för våra industrier kräver investeringar i både forskning och utveckling och i infrastruktur. En utökad samverkan mellan akademi, näringsliv, stat och fackförbund leder till större tillväxt än om företagen får klara sig på egen hand.

Uppgiften inför framtiden är att bygga en annan sorts ekonomi; en ekonomi där jobben är bättre och lönerna och livskvaliteten högre. En ekonomi som präglas av värdeburen tillväxt, istället för en tillväxt baserad på rovdrift på människor och miljö. Dagens tillväxt innebär alltför ofta vinster för några få, men förluster för många; ungefär som att det var lönsamt för enskilda banker att riskera den finansiella stabiliteten i världen, men oerhört kostsamt för samhället. Vi måste bygga något bättre.

Utbildning, en barnomsorg av hög kvalitet, möjlighet att hitta boende där jobben finns, vägar som håller och kollektivtrafik som går i tid. Detta är de faktorer som skapar både livskvalitet och tillväxt. När människor vet att de får en andra chans om de skulle misslyckas, kommer de i högre grad att våga prova nya saker. Detta är vad vi menar med social tillit.

Vi nöjer oss inte med att lämna människor i sticket, eller med en ekonomisk agenda som ensidigt fokuserar på att minska statsskulden snarare än på att skapa jobb och utveckla välfärden. Uppgiften för socialdemokratin i Europa är att visa på en betydligt mer optimistisk väg framåt än så.

Håkan Juholt
ordförande för Socialdemokraterna

Ed Miliband
ordförande för Labour Party