Thomas Quick

”Vi måste gå till botten med rättsskandalen Quick”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Bristande självsanering. I sin bok om Quick tecknar Hannes Råstam en sorglig bild av det svenska rätts­väsendet. Men att utreda ansvarsfrågan handlar inte om att brännmärka olämpliga tjänsteutövare, utan om att säkerställa att något liknande inte kan hända igen. Domstolsväsendet har tagit sitt ansvar – när ska polis, psykvård och rättsmedicin ta sitt? frågar Mattias Göransson.

Bristande självsanering. I sin bok om Quick tecknar Hannes Råstam en sorglig bild av det svenska rätts­väsendet. Men att utreda ansvarsfrågan handlar inte om att brännmärka olämpliga tjänsteutövare, utan om att säkerställa att något liknande inte kan hända igen. Domstolsväsendet har tagit sitt ansvar – när ska polis, psykvård och rättsmedicin ta sitt? frågar Mattias Göransson.

I dagarna utkommer Hannes Råstams postumt publicerade ”Thomas Quick – att skapa en seriemördare”, och Sveriges mest uppmärksammade rättsfall i modern tid hamnar återigen i rampljuset.

Det är lätt att ifrågasätta värdet av ytterligare djupdykningar i denna tragiska historia – inte minst lär de tidigare inblandade myndighetsutövarna garanterat vara av den uppfattningen. För de har ju så här långt undkommit sin medverkan till denna rättsskandal med blotta förskräckelsen. Några av dem har till och med utsatts för formell granskning – och friats.

Annons:

Just därför är Hannes Råstams bok så extra relevant.

Råstam var vår främsta undersökande journalist: tvåfaldigt belönad med Stora journalistpriset, femfaldig vinnare av Föreningen grävande journalisters utmärkelse Guldspaden och mottagare av några av tv-världens mest prestigefyllda priser. Att han ägnade de fyra sista åren av sitt yrkesliv åt att tränga igenom den drygt 50 000 dokument tjocka Quickutredningen säger något om både utmaningen och hans envishet. Han intresserade sig inte nämnvärt för åsikter, hans arbetsområde var verifierbara fakta: Exakt hur gick det till när en tvångsintagen psykpatient dömdes för åtta mord han bevisligen inte kunde ha begått?

De svar han ger i sin bok tecknar en sorglig bild av det svenska rättsväsendet. Missgreppen från de huvudansvariga – polisutredaren Seppo Penttinen, åklagaren Christer van der Kwast, terapeuten Birgitta Ståhle, advokaten Claes Borgström och psykologiprofessor Sven Åke Christansson – är delvis redan kända, både genom de dokumentärer Hannes Råstam gjorde för SVT och den stora mängd journalistik andra har producerat.

I korthet förteg och ignorerade de det som talade för Quicks oskuld, och lyfte fram det som talade för motsatsen. Kvintetten visar sig dessutom vara i oroväckande gott sällskap: från de läkare på landets främsta rättspsykiatriska klinik som bar vårdansvaret för den självutnämnde ”seriemördaren”, till de domare och nämndemän som trots alla varningssignaler valde att lita blint på utredarna. Ett antal rutinerade poliser vid Rikskriminalen som tidigt kom fram till Quicks oskuld valde tystnaden i stället för att stöta sig med sina överordnade. Professorn i rättsmedicin Anders Eriksson friserade utlåtanden i stället för att redovisa objektiva fynd. Och så fortsätter det.

I dag – tre år och åtta månader efter att Sture Bergwall på bästa sändningstid erkände för det svenska folket att han var oskyldig – har han beviljats resning för fem morddomar, och för de sista tre har åklagarmyndigheten själv begärt resning å hans vägnar. För två av morden har han även hunnit bli helt frikänd. Alla som läst besluten i de ärendena inser att det bara är en – förmodligen pinsamt utdragen – tidsfråga innan Bergwall har friats också från de resterande.

Det svenska domstolsväsendet har tagit sitt sent påkomna ansvar. Övriga institutioner har dessvärre inte visat några tecken på att vilja utreda sitt.

Att det finns saker att gå till botten med är odiskutabelt. Vilken roll har Säters sjukhus haft i det hela, vilken vård bedriver man och vilken rättssäkerhet har man som tvångsintagen psykpatient? Vilka kunskaper har svenska utredare om internationellt sett välkända fenomen som falska erkännanden och ”terapeutiska förhör”? Vilken ledarskapskultur inom polisen får ifrågasättare att straffas och sorteras bort? Vad får en rättsmedicinare att agera betjänt åt åklagaren? Och vilken omvärldssyn får domstolar att helt ignorera samhällsdebatten? Redan 1998 framfördes ett antal mycket uppmärksammade, och uppenbarligen korrekta, invändningar mot processerna – varefter ytterligare fyra morddomar föll.

Att utreda ansvarsfrågan i fallet Thomas Quick handlar inte om att brännmärka ett antal olämpliga och i vissa fall kriminella tjänsteut­övare; att utredarna förde domstolarna bakom ljuset, vilket är brottsligt, står nogsamt noterat av åklagare i olika resningshandlingar.

Alla offentliganställda kan inte vara laglydiga, och alla kan inte vara felfria. Men missköter man en offentlig position där man är i ställning att avgöra andra människors öden, är det samhällets ansvar att befria en från densamma. Ytterst handlar det om att säkerställa att inget liknande kan hända igen, och visa att det juridiska systemet förtjänar allmänhetens förtroende. Och, inte minst, att gentemot mordoffrens anhöriga och de övriga drabbade uppvisa vanlig hyfs och respekt.

Föräldrarna till ett av mordoffren begärde redan 2006 att Justitiekanslern skulle granska utredningen. Efter sex arbetsdagar ansåg sig JK ha utfört vad det tog Råstam år att genomföra, och utdelade högsta betyg till såväl utredningen som de ansvariga.

År 2009 lämnade Sture Bergwalls advokat in en vanvårdsanmälan mot Säters sjukhus till Socialstyrelsen, som lika lättvindigt avfärdade ärendet: ”Socialstyrelsen ska inte utreda händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden, om det inte finns särskilda skäl.” Och några sådana kunde man alltså inte finna.

Som vår främste avslöjare av rättsskandaler kände Hannes Råstam begränsad tillit till den svenska självsaneringsförmågan: ”Det finns en självgodhet i det svenska rättssystemet, det är hierarkiskt och medeltida, och man är väldigt oemottaglig för kritik”, sade han till mig före sin död. Av sedvanliga granskningsinstitutioner som JK och JO förväntade han sig ingenting; dem såg han som platser där myndigheterna gömde undan heta potatisar, ”som sedan får ligga och svalna i ett år” innan man ”uttalar sig si eller så när alla har glömt vad det handlade om”.

Han sade också: ”Den svenska modellen lever kvar: man eftersträvar samförstånd, och utkräver inte ansvar. Framför allt inte högre upp i hierarkierna. Sverige är ett litet land, och om man rör sig i toppen, framför allt juridiskt, rör man sig i en väldigt snäv krets. Den som sticker ut hakan där riskerar att skada sig själv.”

En av Hannes Råstams yrkesmässiga förtjänster var att han väldigt sällan hade fel. Vad det gäller just det sistnämnda hoppas jag ändå att någon av våra beslutsfattare bestämmer sig för att överbevisa honom.

 

Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter samt vän och kollega till Hannes Råstam, och den som fick Råstams förtroende att färdigredigera ”Fallet Thomas Quick – att skapa en seriemördare”.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

nokia500
Foto:Alamy

 Får nytt namn. Microsoft dumpar det finska varumärket för telefoner. 63  15 tweets  45 rekommendationer  3 rekommendationer

ulveaus244
Foto:Anette Nantell

Därför behövs Vilhelm Mobergs empati mer än någonsin.  Björn Ulveaus på DN Kulturdebatt. 339  46 tweets  293 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
ottawa3-500
Foto:Reuters

 Soldat sköts ihjäl, en skytt dödad. Inga hot mot parlamentet innan dådet. 99  7 tweets  92 rekommendationer  0 rekommendationer

 Webb-tv. En reporter inne i parlamentsbyggnaden fångade skottlossning på video.

 På grund av attentatet. NHL-hockeymatch ställs in i Ottawa.

ottawafiskben
Foto:AFP, AP, Reuters

 Efter flera dåd. Stora delar av centrala Ottawa är avspärrade.

 Går förbi AIK. ”Bajenstämningen” och den nya arenan förklaringen till Hammarbys publiksuccé. 15  6 tweets  9 rekommendationer  0 rekommendationer

bajen-144
Foto:Bildbyrån
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: