Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vi måste lagstifta för att få fler kvinnliga toppchefer”

Nyamko Sabuni.
Nyamko Sabuni. Foto: Bertil Enevåg Ericson / Scanpix
Nytt förslag från FP. Näringslivet lever inte upp till sin egen överenskommelse om jämställdhet. Därför föreslår vi nu en lagstiftning som ställer krav på en jämn könsfördelning i företagens ledningsgrupper. Fler kvinnor på höga poster skulle skapa en mer rättvis fördelning av makt i samhället, skriver jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP).

Sverige är ännu ett ojämställt land. I alla sektorer; i det privata, i politiken och i näringslivet finns strukturer kvar att bryta. Kvinnor har rätt till mer makt i samhället, och unga oavsett kön har rätt att mötas av samma förväntningar och se sig själv i förebilder. Det är dags att politiken och näringslivet söker en lösning i samförstånd.

I decennier har fler kvinnor än män examinerats från svenska högskolor och universitet. Flickor har länge presterat bättre i skolan – men ändå är de förlorarna på arbetsmarknaden. För de kvinnor som försöker bryta mönstret och ta sig in i näringslivets topp sätter glastaket ofta stopp. Det finns diskriminerande strukturer som måste rivas.

Allra störst är ojämställdheten i näringslivets topp. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser är bara strax under 25 procent. I ledningsgrupperna är enbart 15 procent kvinnor. Sex av tio valberedningar saknar helt kvinnor. Även om utvecklingen går åt rätt håll går den för långsamt.

En parallell utveckling i Sverige är att den offentliga andelen av bruttonationalprodukten faller i förhållande till den privata. Därmed flyttar ekonomisk makt i Sverige alltmer från politiken till näringslivet. Det tydliggör ett brådskande behov av ett jämställt näringsliv. Näringslivet producerar varje år värden på nästan 2.500 miljarder och bolagen noterade på Stockholmsbörsen var förra veckan ensamt värderade till cirka 4.000 miljarder.

Ekonomisk makt är reell makt. Så länge kvinnor inte har ekonomisk makt, såväl offentlig som privat, på samma sätt som män kommer Sverige att fortsatt vara ett ojämställt land. Detta bör vi bryta.

Det ska vi göra med respekt för den äganderätt liberaler i många partier och i det svenska näringslivet alltid försvarat. Vi ska fortsätta respektera ägarnas rätt att utse styrelse och ledningsgrupper. Vad vi däremot aldrig kan acceptera är en ordning där kön betyder mer än kompetens.

Meritokrati bör gälla fullt ut vid tillsättningar och utnämningar. Att meritokrati ska råda är det ingen som öppet ifrågasätter, ändå sorteras kompetenta kvinnor bort i processerna.

Det är sorgligt att debatten om kvinnors tillgång till makt i näringslivet i så många år förminskats till enbart frågan om könskvotering till bolagens styrelser. På så sätt har en komplex och viktig fråga om makt och jämställdhet reducerats till en symbolfråga som alla förväntas svara ja eller nej på – i stället för att söka efter vägar till verklig förändring.

Ett alternativ att gå vidare har presenterats av EU-kommissionen. Där föreslås lagstiftning för hur processen fram till valet av styrelseledamöter ska se ut. Det gör att kommissionen, tack vare bland annat Sverige, tagit ett steg i rätt riktning bort från de obligatoriska kvoter som kommissionär Viviane Reding tidigare förordat.

Folkpartiet välkomnar kommissionens engagemang i jämställdhetsfrågor. Vi menar dock att det finns alltför stora risker med att börja lagstifta om jämställdhet på EU-nivå. Länder med en bakåtsträvande syn på jämställdhet skulle då i framtiden kunna påverka svensk lagstiftning på jämställdhetsområdet.

Vi vet ännu inte hur de andra medlemsstaterna kommer att ställa sig till kommissionens förslag, men oavsett detta behöver vi höja ambitions­nivån på det här området. Därför föreslår jag och Folkpartiet i dag att regeringen och näringslivet tillsammans överväger följande tre förslag som ett samlat alternativ till ny lagstiftning:

• För det första vill vi omvandla till lag den del i bolagskoden som handlar om att näringslivet ska eftersträva jämställdhet. Svenskt näringsliv lever i dag inte upp till sin egen överenskommelse så som den uttrycks i svensk kod för bolagsstyrning. Vi bör lagstifta om att valberedningen i varje större bolag ska sträva efter en jämn könsfördelning i styrelsen och att bolaget ska sträva efter en jämn könsfördelning i ledningsgruppen. Genom att till exempel flytta kravet från bolagskoden till aktiebolagslagen skärps uppföljning och tillämpning.

• För det andra vill vi i lagen införa en bestämmelse om att bolagsstämmorna i stora bolag ska sätta ett för företaget specifikt delmål om andelen kvinnor respektive män i bolagsstyrelsen och att styrelsen gör detsamma när det gäller ledningsgruppen. Vald nivå ska utifrån övrig lagstiftning, branschförhållanden och företagsspecifika förutsättningar utförligt motiveras. Bolagen ska senare förklara utfallen enligt principen om följ eller förklara.

• För det tredje vill vi precisera diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Varje stort bolag ska kunna redovisa inte bara vilka aktiva åtgärder som vidtagits för att skapa en inkluderande och icke diskriminerande arbetsplats, utan också vilka åtgärder man vidtagit för att nå eller bibehålla en jämn könsfördelning i styrelse och ledningsgrupp. Att vidta åtgärder för att kvinnliga nyckelmedarbetare stannar i företaget och kan klättra i karriär­stegen även efter första barnet är nyckeln till framgång. Vi vet att enskilda företag kan förändra chefskapets attraktionskraft genom att se över arbetsvillkor och förmånspaket.

Det svenska näringslivet och dess framgångar har bidragit till att bygga vårt lands välfärd. I en hårdnande konkurrens krävs att vi blir än bättre på att ta till vara människors förmågor och kunskaper. Vi vet att svenska företag vinner på att dra nytta av hela befolkningens kompetens, och vi vet att vi hittills inte lyckats med det. Vi måste göra mer.

Av erfarenhet från motsvarande arbete med de statliga bolagen står det klart att öppenhet och systematiskt arbete gynnar både mångfald och kompetens. Folkpartiet bedömer att de tre förslag vi nu presenterar skulle förändra näringslivets strukturer till det bättre. Fler kvinnor på höga poster skulle skapa fler förebilder och en rättvis fördelning av makt i samhället.

Världens mest jämställda land är ännu alldeles för ojämställt. Vi vill ta det vidare.

Nyamko Sabuni (FP), jämställdhetsminister

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.