Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vi måste låna mindre men också spara mer”

Unga riskerar att drabbas av ett utanförskap lika stort som ungdomsarbetslösheten om vi inte ändrar attityden till sparande. Nu behövs en nationell sparsatsning med exempelvis ett skattegynnat bosparande. Nio privatekonomer bjuder in finansmarknadsminister Peter Norman till diskussion.

Om vi inte lyckas få till en ändrad attityd till sparande kommer framför allt unga att drabbas av ett utanförskap som riskerar att bli minst lika stort som ungdomsarbetslösheten. Vi måste hjälpa unga att ta sig över de allt högre trösklarna till bostadsmarknaden.

I dag ligger fokus i debatten på en ökad skuldsättning och hög belåningsgrad och det talas om ökad sårbarhet för hushållen. Den diskussionen är viktig men hushållens balansräkning innehåller inte enbart en skuldsida utan även en tillgångssida. Det är viktigt att stimulera sparandet för att minska sårbarheten. Det är dags att höja sparviljan hos hushållen och vi tycker att det behövs incitament för det i form av en nationell sparsatsning.

Det är ett faktum att många skulle behöva ha en större sparbuffert. Den finansiella sparkvoten har varit negativ under stora delar av den senaste tioårsperioden när man bortser från premier till tjänstepension och premiepension. Tjänste- och premiepension är naturligtvis centrala för den långsiktiga tryggheten, men premiepensionen är som bekant ett tidigare offentligt åtagande som nu redovisas som privat sparande. Både tjänste- och premiepension är dessutom ett bundet sparande som behöver kompletteras med ett sparande som är tillgängligt när behovet uppstår. Många saknar en sparbuffert för att klara sig mer än en månad utan inkomst och var femte har inte ett sparande över huvud taget. Om man vill följa den vanligt förekommande rekommendationen att spara minst fem procent av bruttolönen skulle det innebära 900 kronor i månaden om man tjänar 18 000 kronor och 1 500 kronor för de som tjänar 30 000 kronor. Regelbundet sparande är bästa sättet att bygga upp en reserv som ger trygghet.

Våra ungdomar behöver uppmuntras att spara först och handla sedan, särskilt när det i dag är så lätt att ta lån. Bara under det första halvåret i år hamnade över fem tusen 18–25-åringar hos kronofogden på grund av obetalda snabblån, vilket är en besvärlig start på vuxenlivet och en situation som det kan bli svårt att ta sig ur. Arbetsmarknaden är tuff, framför allt för de unga.

Att starta eget kan vara ett sätt att komma in på arbetsmarknaden och att förverkliga idéer och drömmar. Då behövs ett startkapital för att komma igång. Det handlar ofta om stora beslut och fjärilar i magen.

Sparande är förknippat med skatter, lån är förknippat med avdrag. Det är inte konstigt att många drar slutsatsen att det är mer fördelaktigt att låna och konsumera än att spara. Både finansbranschen och politiker behöver prata mer om vikten av sparande och politiker behöver utnyttja möjligheten att uppmuntra sparandet via skattesystemet.

Det är bra att man diskuterar hushållens skuldsättning, men när det gäller åtgärder diskuteras emellertid flitigast hur man ska komma tillrätta med stigande bostadspriser och därmed höga bolån. Krav på kontantinsats vid köp av bostad har redan införts och tuffare krav på amortering diskuteras. Att amortera på bostadslånet för att nå en rimlig belåningsgrad ger motståndskraft för svängningar i både bostadspriser och räntenivåer och är en viktig del i en sund privatekonomi. Men en lika viktig del är ett sparande på både kort och lång sikt. En sund låne- och amorteringskultur behöver gå hand i hand med en sund sparandekultur.

Vi tycker att kunskapssatsningar kring sparande är av stor vikt och det behövs incitament för en nationell sparsatsning, liknande allemanssparandet på åttiotalet. Ett sätt att stimulera långsiktigt sparande skulle kunna vara att utgå ifrån investeringssparkontot, en sparkostym som förtjänar att bli upptäckt av fler svenska sparare. På ett investeringssparkonto kan man samla till exempel sina fonder och aktier och det är skattat och klart den dagen man vill sälja innehav för att använda pengarna. För att skapa mer stimulans kan man tänka sig olika åtgärder, till exempel ett skatteavdrag på 30 procent på insatt kapital, upp till ett visst belopp eller att schablonskatten sänks eller tas bort på sparkapital som sparas under några år. Ett förmånligt bosparande skulle kunna underlätta för ungdomar att komma in på bomarknaden.

Vi bjuder nu in finansmarknadsminister Peter Norman till en viktig diskussion om sparande för en nationell sparsatsning, inte minst för de unga. Vi måste inte bara låna mindre, vi måste spara mer!

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.