Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vi måste stärka skyddet mot skuldkrisen ytterligare”

Finansministern, finansmarknadsministern och finansutskottets ordförande: Vi vill ha mer resurser och strängare regler för att skydda det svenska finansiella systemet. Med anledning av den internationella skuldkrisen möts i dag regeringen, riksdagen, Riksbanken och Konjunkturinstitutet för att se över regelverket för finanssektorn. Sverige har tack vare ordning och reda i de offentliga finanserna kunnat genomföra kraftfulla åtgärder för att minska finanskrisens effekter. Nu vill vi förbättra stabiliteten i vårt finansiella system ytterligare. Mer pengar till Finansinspektionen, bättre tillsyn, förstärkt insättningsgarantiskydd och ändrade kapitaltäckningsregler för bankerna är några förslag. Hela det samlade finansiella ramverket ska prövas, skriver Anders Borg, Peter Norman och Anna Kinberg Batra.

Det råder åter ekonomisk oro i vår omvärld. Följderna av denna oro ska vi tillsammans med Riksbanken och Konjunkturinstitutet diskutera med riksdagen på ett extrainkallat möte i finansutskottet i dag. Oron kommer sig framför allt av en ökad osäkerhet kring skuldtyngda nationers förmåga att hantera betydande underskott och mycket stora skulder. Detta har skapat turbulens på de finansiella marknaderna vilket påverkar tillväxtutsikterna. Finanskrisens påfrestningar på de europeiska ekonomierna har visat sig vara mer omfattande än vad många till en början kunnat ana. När Grekland skrev upp budgetunderskottet med 10 procentenheter till cirka 14 procent av BNP hösten 2009 blev den finansiella krisen även statsfinansiell. Oron spreds snabbt till andra länder med svaga statsfinanser och höga skuldbördor, och vi står nu inför en allvarlig internationell skuldkris.

Sverige som är en liten öppen ekonomi påverkas. Hur mycket avgörs av vår förmåga att säkra effektiva försvarslinjer så att skuldkrisens och finansmarknadernas ibland galna härjningar på jobb och välfärd kan begränsas. Hörnstenar är framför allt starka offentliga finanser med tilltagna säkerhetsmarginaler, men också ett stabilt finansiellt system. Utan detta grundfundament är möjligheterna att värna jobb och välfärdens alla verksamheter mycket begränsade. Det vet vi av våra tidigare erfarenheter.

Bakgrunden till det allvarliga läget i vår omvärld måste sökas bortom finanskrisens utbrott 2008. Allt för få länder utnyttjade de goda tiderna före krisen till att ställa sina hus i ordning och rusta för sämre tider. Man har heller inte förmått att sätta fler i arbete, stärka konkurrenskraften eller att säkra en rimlig utgifts- och inkomstnivå. I flera länder gick bankerna också in i krisen utan tillräckligt kapital trots att vinsterna var höga. Följderna har blivit svaga ekonomier som inte klarat av att stå emot sämre tider.

Sverige har tack vare ordning och reda i de offentliga finanserna kunnat genomföra några av de kraftigaste stimulansåtgärderna bland EU-länderna för att minska effekterna av krisen på jobben, hushållen och för företagen. Åtgärderna begränsade uppgången i arbetslösheten samtidigt som de förbättrade förutsättningarna för en snabb återhämtning. Därtill kunde vi göra tydliga insatser för att minska krisens effekter på utsatta grupper som till exempel pensionärer och barnfamiljer. I dag har vi överskott inom räckhåll, det ska vi värna. Vi har genomgående sedan starten av mandatperioden varit tydliga med att vi ska säkra goda offentliga finanser först.

Alliansregeringen har under de gångna åren genomfört en rad åtgärder för att stärka förutsättningarna för stabilitet i det svenska finansiella systemet. Finanssektorn kan beskrivas som samhällsekonomins blodomlopp. Uppstår det problem försämras villkoren för tillväxt, jobb och välfärd dramatiskt. Dessutom riskerar följderna för ekonomin och de offentliga finanserna att bli mycket allvarliga eftersom finanskriser är mycket kostsamma.

Enligt de amerikanska forskarna Reinhart och Rogoff (2010) har de direkta kostnaderna för räddning av det finansiella systemet i kris historiskt spänt från 2 upp till 55 procent av BNP. Under nittiotalskrisen kostade de Sverige mellan 3,6 och 6,4 procent av BNP. De totala kostnaderna är betydligt högre. Exempelvis har den reala statsskulden i ett land som genomgått en kris i snitt ökat med 86 procent tre år efter krisen.

Inriktningen i regeringens politik är därför tydlig. Stabilitet i det finansiella systemet ska säkras. Det ramverk för finansiell stabilitet som regeringen skapat för detta syfte utgörs av följande delar:

• Stärkt regelverk för finanssektorn med mer robusta banker och mindre riskfyllda strukturer till exempel när det gäller bonussystem. Möjligheten att begränsa girighet och risktagande inom bankerna har förbättrats genom nya regelverk och ökad tillsyn.

• Förbättrad tillsynsstruktur över nationsgränserna. Finansinspektionen och Riksbanken arbetar nu inom ramen för den nya europeiska tillsynsstrukturen med ett råd för systemrisker och tre nya europeiska tillsynsmyndigheter. Denna struktur tillkom under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009.

• Effektivt krishanteringssystem som präglas av öppenhet och där skattebetalarnas intressen står i centrum. Bankernas ägare, inte skattebetalarna, ska bära förlusterna. En rad viktiga åtgärdsprogram kan sättas in om stabiliteten hotas, och en ”stabilitetsfond” har etablerats. Till den betalar banker och andra kreditinstitut en avgift baserad på institutets storlek och som ska täcka kostnaderna för eventuella krisåtgärder. Därmed tvingas bankerna ta större ansvar för de risker de skapar.

• Förstärkt insättningsgarantiskydd för att stärka förtroendet för bankerna och ge konsumenterna den trygghet för insatta pengar som är nödvändig.

Detta samlade ramverk ska för det första minska risken för att det finansiella systemet drabbas av allvarliga problem. För det andra ska det hantera en eventuell finansiell kris så att återverkningarna på tillväxt och sysselsättning begränsas.

Läget i det svenska finansiella systemet beskrivs i dag av ansvariga myndigheter som stabilt. De svenska bankerna är enligt myndigheternas bedömningar välkapitaliserade och förtroendet alltjämt gott bankerna emellan. Bankerna har tillgång till den finansiering de behöver, och den direkta exponeringen mot de krisande länderna är enligt myndigheterna låg.

Vi kommer att följa utvecklingen noga för att säkra att vi har ett fortsatt stabilt banksystem och väl fungerande marknader. För att ytterligare stärka förutsättningarna för ett väl fungerande finansiellt system avser regeringen att i den kommande budgetpropositionen föreslå ytterligare resurser till övervakningen av finansmarknaderna. Finansinspektionen väntas få ett tydligt resurstillskott.

Regeringen arbetar nu med att ta fram förslag på kapitaltäckningsregler för bankerna som ger större motståndskraft mot finansiell turbulens och som ska införas gradvis under de närmaste åren. För ett litet land med stor finanssektor måste det finnas goda säkerhetsmarginaler. Den senaste tidens börsoro visar hur snabbt banker med för hög skuldsättning kan få problem.

Vi utreder också hur avgiften till stabilitetsfonden, bankernas försäkringspremie, ska kunna sättas utifrån de risker respektive bank tar. På så sätt läggs större kostnader på de banker som riskerar stabiliteten i systemet. Samma utredning, finanskrisutredningen, ska också pröva det samlade finansiella ramverket och komma med förslag på hur det kan stärkas.

Skuldkrisens följder blir allt mer tydliga. Vi har nu att säkra robusta skyddsvallar för att dämpa effekterna av de vågor som sköljer över globala marknader i orostider.

Anders Borg (M)
finansminister
Peter Norman (M)
finansmarknadsminister
Anna Kinberg Batra (M)
ordförande i finansutskottet