Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vi pekar ut EU-politiker som är sämst på miljön”

Svenska EU-parlamentariker granskade av Naturskyddsföreningen: Sex ledamöter av nitton får underkänt och sju bara med tvekan godkänt. Sex EU-parlamentariker, däribland Gunnar Hökmark (M) och Nils Lundgren (Junilistan), har ofta röstat till nackdel för miljön enligt den granskning som Naturskyddsföreningen genomfört av de svenska ledamöternas agerande i miljöfrågor under denna mandatperiod. Sju ledamöter har inte varit speciellt aktiva i miljöfrågan men får godkänt för att de i ganska hög grad röstat för miljön. Högsta betyg får bara fem parlamentariker däribland Carl Schlyter (MP) och Anders Wijkman (KD). Eftersom miljöfrågor ofta avgörs på EU-nivå är det viktigt att gå och personrösta i valet till EU-parlamentet den 7 juni, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson och generalsekreterare Svante Axelsson.

De svenska politiker som väljs till EU-parlamentet den 7 juni i år kan göra miljön i Sverige bättre eller sämre. EU-parlamentet har en avgörande roll för lagstiftningen om miljön. Den politik som förs kan avgöra om det blir lättare och enklare – som Naturskyddsföreningen vill – eller svårare och dyrare, att ta miljöhänsyn. Politiken avgör om EU ska gå före resten av världen i kampen mot klimatförändringar eller om EU ska sälla sig till medelmåttorna eller bakåtsträvarna.

Produktionen av mat, fisket i haven, spridningen av miljögifter och skyddet av många hotade däggdjur påverkas direkt av EU:s beslut. EU-frågorna är inte långt borta, de rör grundläggande värden i samhället, de rör vår hälsa och den natur som vi alla älskar och är direkt beroende av.

Vilka politiker som väljs till EU-parlamentet och vilka frågor som de driver är därför centralt för alla svenskar. Valet till EU-parlamentet den 7 juni ett mycket viktigt val för alla oss som ser arbetet för en bättre miljö och strävan efter en hållbar utveckling som viktigt. Vi vet att det spelar av avgörande roll för miljön vilka politiker som väljs.

Naturskyddsföreningen har därför gjort en stor granskning av hur de svenska ledamöterna i EU-parlamentet agerat i olika miljöfrågor under den mandatperiod som gått. Resultatet sätter mycket av det vi lärt oss om partipolitik och partipiskor på ända och visar att personvalet är mycket viktigt i EU-valet.

Naturskyddsföreningen har bedömt ledamöternas miljöengagemang dels ut­ifrån hur de har röstat i viktiga miljöomröstningar och hur aktiva de varit med att ställa frågor och agera i de politiskt viktiga utskotten i parlamentet, dels utifrån de kommentarer som ledamöterna själva har gett i en enkät som vi skickat till dem. De ledamöter som fått högst betyg i vår granskning finns i båda politiska blocken.

Undersökningen visar att vissa ledamöter agerat kraftfullt för miljön: Carl Schlyter (MP), Åsa Westlund (S), Anders Wijkman (KD), Jens Holm (V) och Lena Ek (C). Dessa fem parlamentariker, av de 19 svenska ledamöterna, får det högsta betyget i vår granskning.

Den ledamot som mest konsekvent, 93 procent, har lagt sin röst för miljön är Miljöpartiets Carl Schlyter. Även vänsterpartisten Jens Holm har en hög andel röster för miljön.

I många fall röstar parlamentariker tvärt emot sin partigrupp i parlamentet och tvärt emot den politik deras partier bedriver på hemmaplan, exempelvis Åsa Westlund, Anders Wijkman och Lena Ek.

Åsa Westlund har varit miljörapportör oftast bland de svenska parlamentarikerna och har agerat som en miljöröst inom den socialdemokratiska gruppen i parlamentet (PSE), och ofta fått med sig övriga svenska socialdemokrater att rösta emot PSE-gruppen till förmån för miljön.

Anders Wijkman har kraftigt avvikit från sitt partis och sin partigrupps linje till förmån för en starkt miljöinriktad politik, vilket gjort att den konservativa grupp han tillhör, EPP, ibland övergivit sin traditionellt dåliga miljöpolitik.

Lena Eks goda arbete i klimatfrågan har gått längre än den politik hennes partikolleger på miljö- och jordbruksdepartementet i Sverige bedriver, men samtidigt har hon i vissa fall agerat till nackdel för miljön i kemikaliefrågor.

Ytterligare en parlamentariker förtjänar omnämnande när det gäller att avvika från partilinjen. Det är Charlotte Cederschiöld (M) eftersom hon ibland valt att rösta mot sin partigrupps dåliga miljöförslag. Hon får inte alls det högsta betyget i granskningen men åtminstone ett något bättre betyg än sina svenska moderata partikamrater – som alla i övrigt får lägsta betyg och genomgående röstar klart sämst för miljön.

Förutom de moderata ledamöterna Christoffer Fjellner, Gunnar Hökmark och Anna Ibrisagic så får Nils Lundgren (Junilistan), Lars Wohlin (KD, tidigare Junilistan) och Maria Robsahm (FI, tidigare FP) betyget icke-godkänt (tummen ner). De har alla varit förvånansvärt passiva i miljöfrågan och ofta röstat till miljöns nackdel.

De övriga socialdemokraterna – Jan Andersson, Anna Hedh, Göran Färm och Inger Segelström – samt vänsterns Eva-Britt Svensson har alla en hög andel bra miljöröster men har inte varit speciellt aktiva i miljöfrågan eller haft någon speciell miljöprofil och får därför medelbetyg. Samma betyg får Olle Schmidt (FP) som röstat bra för miljön i ett flertal av fallen men som varit passiv i miljöfrågan och Hélèna Goudin (Junilistan) som förvånande ofta avviker från sina partikolleger och röstar för miljö.

Vi vet sedan tidigare val att sådan information är ett viktigt underlag för alla dem som anser att miljöfrågan är viktig för hur de röstar. Inför det aktuella valet har också opinionsundersökningar pekat ut klimatfrågan som bland de i särklass viktigaste frågorna bland väljarna.

Flera av de ledamöter vi granskat ställer upp för omval, men även många nya namn står på listorna som kommer att delas ut vid vallokalerna den 7 juni.

Att endast 38 procent av svenskarna deltog i valet till Europaparlamentet 2004 är mycket allvarligt för demokratin. Om den nivån skulle gälla även för årets val skulle det kännas väldigt tråkigt för oss som är engagerade i miljöfrågan. Detta eftersom vi i dag ser ett stort intresse för miljöfrågan i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet.

Eftersom EU är en politisk nivå som i många miljöfrågor är helt avgörande, så hoppas vi att de politiska partierna och de demokratiskt styrda samhällsinstanserna arbetar för att informera och upplysa väljarkåren. Ett ökat valdeltagande med en stärkt röst för miljön påverkar vilka beslut EU slutligen fattar, vilket påverkar miljön i vårt land, i övriga Europa och – i förlängningen – i hela världen.

De fem ledamöter som vi gett högs­ta miljöomdöme har alla – om än i varierande grad – utmärkt sig genom att arbeta hårt i parlamentet och dess utskottsarbete. Vi vet att de, förutom att de lämnat offentliga avtryck som redovisas i vår granskning, också bedrivit ett viktigt arbete i det tysta med att påverka och ta bra initiativ för miljön. Vi vet att dessa fem svenskar gjort skillnad och faktiskt förändrat miljöpolitiken i hela EU till det bättre.

Vi hoppas att deras resultat kan inspirera även de nya ledamöter som väljs, och vi hoppas att de ledamöter som fått lågt eller direkt uselt betyg på grund av sin passivitet eller sitt röstande mot en bättre miljö växlar upp till ett högre tempo i arbetet.

Det har stor betydelse för oss alla vilka som sitter i EU-parlamentet. Den som bryr sig om miljön gör inte bara en demokratisk insats, utan också en miljögärning genom att rösta.

Mikael Karlsson

Svante Axelsson

Naturskyddsföreningen

Föreningen är en ideell organisation med 178 000 medlemmar som arbetar för naturskydd och miljöfrågor. Föreningen bildades 1909 av en grupp professorer och andra naturvetare.
Under den första tiden gick verksamheten främst ut på att få naturskyddsområden upprättade och att rädda hotade biologiska arter. Efter hand har Naturskyddsföreningens arbete mer och mer handlat om föroreningar och miljöproblem i vid mening.
Föreningens symbol är en pilgrimsfalk, en fågelart som tidigare var hotad av miljögifter och boplundrare.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.