Riksdagsledamot (KD): När nu även public service-tv visar barn i kris måste det få problematiseras.
På DN Debatt har den senaste tiden ett flertal skribenterer tagit upp frågan om barns exponering i medierna. Frågan handlar om huruvida det är rätt att barn i krissituationer öppet exponeras inför tv-kameror. Det är en viktig debatt som jag i motioner i två år försökt lyfta i riksdagen och som handlar om barnets behov av att i vissa fall i medierna få sin identitet och integritet skyddad.
Vi politiker ska så långt det är möjligt låta bli att ingripa i yttrande- och tryckfrihetsfrågor. Men när nu även public service-företaget SVT, i programmet ”Ett fall för Louise”, låter barn i kris framträda utan skydd för sin identitet måste det få problematiseras. Ett barn kan inte göra en bedömning av vilka konsekvenser ett deltagande i medierna innebär. Det gäller i nutid, men även eventuella konsekvenser för framtiden. Föräldrars bevekelsegrunder kan säkert vara olika, men det är medierna som måste sätta det etiska ramverket för utgivningen av program. Norges pressetiska regler säger att man måste ta hänsyn till vilka konsekvenser ett omnämnande i medier kan få för barnet, även om målsman gett sitt samtycke. Detta finns exempelvis inte i Sverige.
Det är inte mer än 15 år sedan Kristdemokraternas förslag om att förbjuda barnpornografi ansågs vara en omöjlighet med tanke på yttrande- och tryckfriheten. I dag är alla överens om att barnpornografi ska vara förbjudet. Nu är det dags att återigen sätta barnet i centrum i den nya medievärlden.
FN:s barnkonvention talar om barns rätt till skydd för sin integritet. Men i alltfler tv-program får vi nu se barn som plastikopereras, stökiga barn som ska uppfostras av en supernanny och nu senast barn i mycket svåra familjesituationer som analyseras i tv-rutan, till allmän beskådan. Barn och familjers svårigheter ska självklart speglas i medierna, men barnets identitet måste då skyddas. Allt annat är oetiskt.
Min förhoppning är att den debatt som nu förs leder till reella åtgärder från mediernas håll. En förändring av de pressetiska reglerna behövs, så att barns rättigheter ges en tydligare ställning. Om detta inte kommer till stånd måste vi från politiskt håll fråga oss vad vi kan göra för att stärka barnens skydd mot otillbörlig exponering i medierna. Vi politiker ska försvara yttrande- och tryckfriheten, men vi måste också väga in barnets rättigheter. Vi måste alltid ha barnets bästa för ögonen när vi fattar beslut som berör barn.
Désirée Pethrus Engström (KD)
socionom och riksdagsledamot